Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engeström, Lars von - Engeström, Lars ( Wawrzyniec) Benzelstierna - Engeströmska biblioteket - Engeströmska samlingen - Engey - Enggistein - Enghien - Enghien, Louise Antoine Henri de Bourbon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med historien om den sydsvenska högskolans mest
lysande tidsskede: Tegnér, Agardh och Sven Nilsson
vördade i honom en faderlig vän och gynnare. Han
var ock medlem af åtskilliga vetenskapliga samfund,
såsom Vitt. hist. o. ant. akad. och Vet. akad. (1810)
samt Franska institutet. E. efterlämnade synnerligen
värdefulla samlingar af böcker, handskrifter och bref,
särskildt till samtidens historia. (Se Engeströmska
samlingen.) Jämte en mängd strödda anteckningar
till samtidens historia har E. efterlämnat i
sammanhängande form skrifna memoarer. Dessa Minnen
och anteckningar, jämte utdrag ur E:s brefväxling,
utgåfvos 1876 af Elof Tegnér. De ega icke anspråk på
att utgöra en historisk skildring i egentlig mening
och erbjuda flera bidrag till samtidens personal-
och kulturhistoria än till kännedomen om de politiska
förhållandena. Statsmannen framträder i dem mindre än
den minnesgode anekdotberättaren. T. (S. C.)
6. Lars (Wawrzyniec) Benzelstierna, grefve von
E., den föregåendes sonson, f. 8 maj 1829 i Posen,
där han är bosatt, gift 1852 med Jadwiga Borzewska,
är sekreterare i det lärda sällskapet Towarzystwo
przyjaciol nauk i Posen. E. har utgifvit åtskilliga
skrifter om svenska förhållanden, däribland en
reseskildring, Obrazki z podrózy - Szwecya (1870),
och en beskrifning af Gottland, Wyspa Gotland, obrazek
z podrózy (1887), samt polsk-patriotiska minnesdikter
om Mickiewicz, Kraszewski m. fl. Han har ock utöfvat
en flitig verksamhet såsom polsk öfversättare af
svensk poesi: "Dikter af Karl XV" (1873), Tegnérs
"Axel" (1867), "Svea" och "Nattvardsbarnen" (1883),
"Gerda" (1887), en antologi Z szwedzkiej niwy (1884),
innehållande dikter af Wallin, Franzén och Stagnelius,
samt Rob. v. Kræmers "Nordens natur". Dessutom har
han på polska författat studier och lefnadsteckningar
af Tegnér (1870), Linné (1874), Ibsen (1875, 2:a
uppl. 1885) och Berzelius (1879). A-d J.
Engeströmska biblioteket. Se
Benze1stierna 3 och Engeströmska samlingen.
Engeströmska samlingen kallas statsministern för
utrikes ärenden Lars von Engeströms (se denne)
numera hufvudsakligen i K. biblioteket i Stockholm
förvarade handskriftsamling. Den leder sitt första
ursprung tillbaka till rester af arkiv, tillhörande
flera olika personer under 1600-talet: ärkebiskop
Johannes Lenæus, riksrådet Mattias Biörenclou, Johan
Paulin Olivekrans m. fl., genom arf förenade i släkten
Clos, sedermera i släkten Edenbergs och slutligen
i statssekreteraren Mattias Benzelstiernas ego. Den
sistnämnde, som äfven förvärfvat sin farbroder censor
librorum Gustaf Benzelstiernas handskrifter, lät sina
bok- och manuskriptsamlingar ingå i sitt 1790 för
systersonen Lars v. Engeström stiftade fideikommiss,
och denne förenade därmed betydande tillökningar,
omfattande bl. a. hans egen korrespondens, rester af
hans broder kanslirådet Jakob v. Engeströms samlingar
och en stor mängd papper, tillhörande det Ekebladska
släktarkivet. Genom Högsta domstolens utslag medgafs
1864 åt hans sonson kammarherre L. S. E. v. Engeström
att öfverlåta bok- och handskriftsamlingarna till
K. biblioteket. Af handskrifterna öfverlämnades
därifrån 1879-83 till Riksarkivet några med dess
serier sammanhörande delar. Om
och ur Engeströmska samlingen äro utgifna
"Handlingar ur... L. v. Engeströms bibliothek"
(haft. 1-4, Stockholm 1809-24, delvis utg. af
P. A. Wallmark, häft. 4 innehåller en förteckning
öfver handskriftsamlingen jämte en redogörelse
af L. v. Engeström för dess tillkomst; ett 5:e
häfte utgafs 1865 af S. E. Hallencreutz) och
J. G. Liljegrens "Förteckning öfver... permbref
uti... Lars von Engeströms bibliothek" (Stockholm
1819). H. B-n.
Engey [eingei], en på ejderfågel rik liten
ö på Islands västra kust, utanför Reykjaviks
redd, hvilken den skyddar mot nordöstvinden.
C. R.*
Enggistein [-stajn], kurort i schweiziska kantonen
Bern, ö. om staden Bern, omkr. 700 m. ö. h., har
järnkällor, som innehålla kolsyrad järnoxidul och
kalk, liknande dem vid Medevi och Ramlösa i Sverige.
Ln.
Enghien [äga7]. l. (E.-les-Bains) Badort i franska
dep. Seine-et-Oise, 2 km. från högra Seinestranden,
n. v. om S:t Denis, 12 km. från Paris. Omkr. 4,000
inv. Där finnas 9 kalla svafvelkällor; den mest
använda af dem är Bouland, hvars vatten försändes i
stor mängd. Kurorten, som har ett mycket vackert läge
vid en liten sjö, har goda badanstalter och utmärkta
anordningar för inhalation af svafvelvattnet. Den
uppsökes mest af patienter, som lida af strupkatarrer,
men platsen är en förlustelseort för parisare. -
2. (Fla. Edinghe) Stad i belgiska prov. Hainaut,
nära Dendres biflod Marcq. 4,569 inv. (1902). Slott
med park tillhörigt hertigen af Arenberg samt
kapucinkloster med ärkebiskopens af Toledo, Guillaume
de Croy, grafvård. Baroniet E. kom till ätten Bourbon
genom Françoises de Luxembourg giftermål med grefven
af Vendôme, som sålde det till Charles de Ligne. Inom
linjen Bourbon-Condé bar äldste sonen titeln hertig
af E. 1. Ln.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
