Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Entelechi - Enteledon - Entente - Enteritis - Enterocentesis - Enterocolitis - Enterokinas - Enteroklys - Enterokolit - Enterolit - Enterolobium - Enteromorpha - Enteropneusta - Enteroptos - Enterorafi - Enteroslop - Enterostomi - Enterotom - Enterotomi - Enteroxenos - Entêté - Enthallophyta - Enthulin - Enthymen - En-titan - Entitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blir därför, enligt Aristoteles, materiens
lifgifvande själ. Han lärde t. ex., att
människans själ är hennes kropps entelechi.
L. H. Å.*
Enteledon Aym., paleont., tertiärt
däggdjur af ungefär noshörningens storlek,
nära besläktadt med Anthracotherium.
A. Hng.
Entente [ätä’t], fr., betydelse, förstånd, hemligt
förstånd, godt förhållande. - E. cordiale [-dia’l],
fr., hjärtligt förhållande, välvilja och samförstånd
mellan två staters styrelser, utan att dock formligt
förbund mellan dem ingåtts. Uttrycket blef först
användt under Ludvig Filip om det politiska
förhållandet mellan Frankrike och England.
Enteritis (af grek. enteron, tarm), med., tarmkatarr
(se d. o.).
Enterocentesis (af grek. enteron, tarm,
och kentein, sticka), med., öppnandet af
en tarmslynga medelst ett skarpt instrument,
vanligen en ihålig nål eller s. k. troakar. Hos
människor företages operationen numera aldrig
annat än vid en under aseptiska försiktighetsmått
företagen bukoperation, vanligen i syfte att utsläppa
stagnerande gaser. Liknande tillvägagångssätt sker vid
s. k. trumsjuka hos nötkreatur, då den stagnerande
tarmgasen beredes utträde genom ett instick, direkt
genom huden. I. H.
Enterocolitis. Se Enterokolit.
Enterokinas (af grek. enteron, tarm, och kinas, se
d. o.), kem., ett till sin kemiska natur ännu obekant
ämne, genom hvilket trypsinzymogenet (det ämne, ur
hvilket trypsin bildas) öfverföres i det verksamma
(aktiva) trypsinfermentet. H. E.
Enteroklys (af grek. ernteron, tarm, och
klysis, sköljning), med., tarmspolning med
stora vattenmassor. Vanligen tillsättes därvid
något antiseptiskt medel, t. ex. garfsyra,
och vattenmängden tages så riklig, att största
möjliga del af tarmkanalen fylles. Enteroklys
rekommenderades af Catani speciellt vid kolera.
I. H.
Enterokolit l. Enterocolitis (af
grek. enteron, tarm, och kolon, tjocktarm),
med., en mindre ofta brukad term för att
beteckna en tarmkatarr med särskildt säte i
groftarmen. Vanligen nyttjas antingen benämningen
enterit för begreppet tarmkatarr, utan närmare
angifvande af dess säte, eller ock blott kolit för en
till groftarmen lokaliserad inflammatorisk process.
L H.
Enterolit (af grek. enteron, tarm, och lithos, sten),
med., tarmsten (se d. o.).
Enterolobium Mart., bot., växtsläkte af
fam. Leguminosæ, underfam. Mimosoideæ, med 5 träd med
dubbelt parbladiga blad i tropiska Amerika. Utmärkande
för släktet äro de snäcklikt vridna, köttiga
baljorna. Af E. Timbouva erhålles pacarabark och
pacarafrukter, som äro tannin- och saponinhaltiga;
veden användes till byggnadsändamål. E. ellipticum
i Brasilien lämnar angicoträ och ett gummi
arabicum liknande harts. G. L-m.
Enteromorpha, bot. Se Ulvaceæ.
Enteropneusta, zool. Se Balanoglossus.
Enteroptos (grek. enteron, tarm, och ptosis, fall),
med., ett nedsjunkande af bukens inälfvor. Detta
beror på en tänjning af de veck och band i bukhinnan,
hvari dessa normalt äro upphängda, och en dylik
tänjning kan framkallas af graviditet samt brist
på vård efter förlossning, genom häftig afmagring,
svåra förstoppningar och andra tarmlidanden, såsom
tyfus, samt genom oförsiktig lyftning af
bördor. Alla bukens organ, såväl lefver, mjälte,
njurar som magsäcken och de normalt relativt fast
fixerade delarna af tarmen (tjocktarmen), kunna på
detta sätt bli sänkta. Af de kompakta organen äro
njurarna mest benägna för dylika lägeförändringar,
s. k. rörlig njure, men mycket ofta förekommer äfven,
att upphängningsbanden för magsäck och tjocktarm
småningom bli betydligt tänjda, särskildt hos äldre
personer. Enteroptosen kan medföra en del besvär för
dem, som lida däraf, såsom känsla af tyngd och tryck
i buken, förstoppning, smärtanfall och en del nervösa
retningsfenomen, hvilka oftast förekomma vid rörlig
njure. Den rationella behandlingen är hufvudsakligen
mekanisk och består i anläggandet af bandage. I
svårare och besvärligare fall kan det äfven bli fråga
om operation för att fastsy det rörliga organet.
I. H.
Enterorafi (af grek. enteron, tarm, och rafe, söm),
kir. Se Tarmsöm.
Enteroskop (af grek. enteron, tarm, och skopein,
se), med., ett instrument med belysningsanordning,
hvilket nyttjas vid tarmundersökning.
Enterostomi, kir. Se Enterotomi.
Enterotom (af grek. enteron, tarm, och tome, snitt),
kir., ett instrument, uppfunnet af den franske
kirurgen Dupuytren, tjänar till att återställa födans
normala passage genom tarmröret, sedan detta öppnats
och gifvit upphof till ett abnormt utträde (jfr
Enterotomi). Det består af två fingerändtjocka delar,
som kunna skrufvas mot hvarandra. Sedan instrumentet
införts genom öppningen, lägges den ena delen i
tillförande, den andra i afförande tarmslyngan,
och genom småningom ökad hoptryckning försvinner den
mellanliggande "sporren". J- Å.
Enterotomi (se Enterotom), kir., operation,
genom hvilken tunntarmen öppnas. Därigenom söker
man skaffa ut innehållet i tarmen, då hinder möter
dess framförande på den naturliga vägen. Den
tillfälliga öppningen i tarmen kan göras till
bestående, då särskilda orsaker göra detta
nödvändigt. Operationen kallas då enterostomi.
J. Å.
Enteroxenos, zool. Se Entoconcha mirabilis.
Entêté [ätäte], fr. (af tête, hufvud), egensinnig,
halsstarrig, tjurskallig.
Enthallophyta, bot., detsamma som Thallophyta. Se
Bålväxter.
Enthulin, en salubrinimitation. Se Hemliga läkemedel.
Enthymem (grek. enthymema, af en, i, och thymos,
sinne), log., en enkel slutledning, hvari endera eller
båda premisserna äro i den meningen utelämnade, att
de ej med uttryckliga ord utsägas, utan underförstås
(äro blott en thymo, d. v. s. i medvetandet) eller
på sin höjd antydas. Ex.: hästen är ett djur, alltså
är hästen en organisk varelse; eller: hästen är i sin
egenskap af djur en organisk varelse. Det är gifvet,
att då den person, som drager en sådan slutledning,
måste tänka sig den eller de utelämnade premisserna,
så är enthymem i själfva verket endast ett sätt
att uttrycka en vanlig slutledning. Strängt taget,
tillhör sålunda detta begrepp ej logiken, utan
en del af grammatiken, den s. k. betydelseläran.
L. H. Å.*
En-titan, zool. Se Messläktet.
Entitet (af lat. ens, det som är), filos., en term,
som användes af den medeltida skolastiken i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
