- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
765-766

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ericson, Karl Vilhelm - Ericson, Johan Erik - Ericson, John - Ericsson, Nils - Ericsson John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om arméns utbildning samt utgaf 1885 ett från
franskan bearbetadt arbete Om marscher.

(C. O. N.)

Ericson, Johan Erik, målare, f. 17 okt.
1849 i Karlshamn, studerade vid konstakademien i
Stockholm 1872-78 och i Paris 1878-84,
hvarefter han bosatte sig i Göteborg, där han 1885 blef
lärare i teckning vid Chalmersska skolan. E. har
utställt en mängd landskapsmålningar i olja eller
akvarell med motiv från Frankrike (två motiv från
Meudon och två från Bretagne, i Göteborgs
museum) och från olika delar af Sverige (Strandparti
vid Vättern
1891, Nationalmuseum), oftast från
västkustens klippnatur, men äfven från Gottland och
Skåne. - Hans hustru, Anna Maria E., född
Gardell, målarinna, f. 10 okt. 1853 i Visby,
studerade i Stockholm för P. D. Holm och i Paris
1879-84, gifte sig 1882 och kallar sig sedan dess
Gardell-Ericson. Hon målar i akvarell
landskap, mest med motiv från Visby och
västkusten. Nationalmuseum eger Månuppgång öfver
insjö
, skånskt motiv. Hon är representerad äfven
i flera utländska museer.

G-g N.

Ericson, John, ingenjör, f. 21 okt. 1858 i
Litselby, Skepptuna socken, Stockholms län,
utexaminerades 1880 såsom civilingenjör från
Tekniska högskolan och begaf sig 1881 till
Nord-Amerikas förenta stater, där han 1884 anställdes
vid Chicagos byggnadskontor och sedan 1897 varit
verksam som nämnda stads öfveringenjör med
undantag af 1903-04, då han var direktör för
allmänna arbeten. Han har förestått planläggandet
och utförandet af en mängd allmänna arbeten, bl. a.
omkr. 50 proc. af Chicagos nuv. offentliga
vattenledningssystem. E. har äfven uppgjort ritningarna
till staden Seattles vattenverkssystem och deltagit
i de förberedande arbetena till den stora
dräneringskanalen, som kostat 35 mill. dollars.

Ericsson. 1. Nils E., ingenjör. Se
Ericson, svensk adlig ätt, 1.

2. John E., den föregåendes broder,
mekaniker, uppfinnare, f. 31 juli 1803 nära
Långbanshyttan i Färnebo socken, Värmlands län, d.
8 mars 1889 i New York. Redan tidigt framträdde
hos honom anlag för de mekaniska yrkena; ritning
och förfärdigandet af små modeller till maskiner voro
hans käraste tidsfördrif. Dessa anlag utvecklades
genom en undervisning, i hvilken ritkonstens olika
grenar ingingo såsom det väsentligaste. E:s fader,
som råkat i ekonomiskt obestånd, tog 1810 anställning
såsom ledare af bergsprängningsarbetena vid Göta
kanal, med hufvudstation vid Forsvik, och det var
där hans rikt begåfvade söner Nils och John väckte
uppmärksamhet hos grefve Baltzar von Platen, Göta
kanals upphofsman. De båda gossarna utnämndes till
kadetter vid Flottans mekaniska kår och till elever vid
kanalbyggnaden. Vid fjorton års ålder var John
redan nivellör med själfständig verksamhet. Under sina
fritimmar utförde han en mängd ritningar öfver
kanalen och de vid dennas byggande använda
verktygen och redskapen. Att en så trägen och praktisk
verksamhet icke skulle lämna mycken tid öfrig för
E. att inhämta vidsträcktare teoretiska kunskaper
är uppenbart; men att han icke alldeles försummade
de bokliga studierna, framgår af de uppfinningar,
med hvilka han redan i unga år framträdde, och
hvilka förutsatte säker insikt i flera bland
matematikens och naturlärans grundlagar. Han yttrar
äfven själf i ett bref, att han vid sjutton års ålder
icke velat byta kunskaper med någon yngling, som
tillbragt hela sin tid vid universitetet, samt att han
några år senare, anländ till England, icke allenast
var i bredd med detta lands ingenjörer, utan ock
ett steg framom dem.

illustration placeholder

John Ericsson. Efter en dagerrotypi (det bästa
befintliga porträttet af honom).

Den beröring, i hvilken E. genom sitt arbete vid
Göta kanal kom med militärer - det var genom
soldater af indelta armén, som kanalbyggnaden
verkställdes -, väckte hos honom lust för
militäryrket, och vid aderton års ålder vardt han
1821 fänrik vid Jämtlands fältjägarkår. Länge
dröjde det icke, innan han befordrades till löjtnant.
Den unge officeren kommenderades att biträda vid
uppmätning och kartläggning af Sveriges nordliga
provinser. Ej heller vid denna befattning förnekade
sig hans stora arbetskraft. Icke nog med att han
uträttade vida mer än sina kamrater, han fann äfven
tid att utarbeta ett stort, af ritningar åtföljdt verk
om kanaler, hvilket likväl icke blifvit utgifvet. Men
arbetet med mekaniska uppfinningar var likväl hans
käraste sysselsättning. Han konstruerade en
värmemotor, vid hvilken i stället för ånga omedelbart
användes förbränningsprodukterna i eldstaden. De i
Sverige, med ved såsom bränsle, gjorda försöken med
den nya "eldmaskinen" synas äfven ha utfallit
lyckligt, ty de föranledde E. att begära ett års permission
och 1826 öfverflytta till England för att bättre kunna
tillgodogöra sig sin uppfinning. Hans förhoppningar
blefvo likväl där svikna: eldmaskinen visade sig
oanvändbar med de i England såsom bränsle nästan
uteslutande använda stenkolen. E. kom därigenom i
en svår ställning, men tappade dock icke modet.
Bl. a. öfverskreds ofrivilligt hans permissionstid,
men kronprins Oskar ordnade genom sin förmedling


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free