- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
773-774

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ericsson, Lars Magnus - Ericulus - Ericus Erici

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna tid hade i Amerika genom telefonens uppfinnande
ett nytt område för industriell verksamhet
vunnits, och E., som förutsåg den stora betydelse
denna uppfinning skulle få, började redan 1877 att
tillverka apparater af detta slag. Här öppnade sig
nu ett storartadt fält för E:s genialiska begåfning
som konstruktör, och denna framträdde icke blott vid
utförandet af vissa apparater, utan äfven när det
gällde sinnrika maskiner, afsedda att framställa dessa
apparater på ett fullt rationellt fabriksmässigt
sätt.
illustration placeholder

En sällspord förening af konstnärlig
uppfattning och konstruktiv enkelhet karakterisera
nästan alla hans skapelser. Flera af dem ha också
blifvit mönster för hela den telefontekniska världen
och till följd däraf äfven utsatta för efterapningar
vid så godt som alla konkurrerande fabriker. Från en
ytterst anspråkslös början utvecklade sig E:s fabrik
hastigt och är nu en af de största i sitt slag i hela
världen. E. förstod att med hjälp af sin verkmästare,
C. J. Andersson, utvälja och inarbeta en stam af
pålitliga och begåfvade arbetare. Afsättningen
utomlands öfversteg snart nog den inhemska och har
sedermera alltjämt ständigt gått framåt, och marknad
har vunnits ej blott inom Europa, utan så godt som
öfver hela jorden.

illustration placeholder
Fig. 1. Akt. bol. L. M. Ericssons nya fabrik

i Stockholm.


Till början af 1907 hade tillverkats öfver 670,000
telefoner. E. har alltså högst väsentligt bidragit
till, att telefontekniken nått en så hög ståndpunkt
i Sverige, gifvit den svenska telefontekniken ett
högt anseende i utlandet och åstadkommit en väsentlig
ökning i landets export. Fabriken, som f. n. (1907)
har en arbetsstyrka af 1,475 pers., är sedan 1884
belägen vid Tulegatan, Johannes’ församling i
Stockholm och omfattar två större fabrikskomplex,
af hvilka det ena (se fig. l och fig. 2) upptager
ett helt kvarter, omramadt af Tule-, Rens-, Döbelns-
och Kungstensgatorna.

1896 öfverlät E. sina fabriker jämte samtliga af honom
gjorda uppfinningar och konstruktioner på Aktiebolaget
L. M. Ericsson & Co.

(nuv. aktiekapital 3,4 mill. kr.), hvars verkställande
direktör han blef. Då särskildt exporten på Ryssland
och England hastigt utvecklade sig, anlade bolaget
i Petersburg en egen fabrik, och i London öppnades
ett eget kontor. 1901 utvidgades det svenska
bolaget ytterligare, då det inköpte Aktiebolaget
Telefonfabriken i Stockholm. E. lämnade då sin
befattning åt sin närmaste man, dåv. kontorschefen
Axel Boström.

illustration placeholder
Fig. 2. Maskinsal i akt. bol. L. M. Ericssons

fabrik i Stockholm.


Under ledning af denne och
bolagets öfveringenjör, Hemming Johansson,
har bolaget alltjämt utvecklat sig, så att det
numera har egna fabriker, förutom i Petersburg,
i England (Beeston vid Nottingham) och Amerika
(Buffalo). Dessutom har bolaget i Mexico byggt
ett storartadt telefonnät, som det exploaterar för
egen räkning, och snart sagdt öfver hela världen
levererat större och mindre telefonstationer. Bland
modernare större telefonstationer, som bolaget byggt,
må framhållas stationerna i Moskva, Warschau, Riga,
Haag, Rotterdam, Mexico, Johannesburg, Singapore,
Shanghai och Buenos Aires.

Försäljningen af bolagets fabrikationer
uppgick 1906 till öfver 6,8 mill. kr.,
hvaraf omkr. 95 proc. exporterades.
Alfr. E-m.

Ericulus, zool. Se Borstigelkottar.

Ericus Erici (Erik Eriksson), svensk-finsk biskop,
f. omkr. 1546 i Letala socken, Åbo län, Finland,
d. 1625, utnämndes 1578 till rektor i Gäfle och 1583
till biskop i Åbo. 1615 fick han af Gustaf II Adolf
bekräftelse på sitt gamla adelskap. E. ådagalade
ingen fasthet i religions-frågorna. Han undertecknade
den nya liturgien ("Röda boken", 1577) och fick af
Johan III, som en tid tänkte på en förening med den
grekiska kyrkan, i uppdrag att på grekiska öfversatta
nämnda liturgi jämte en dogmatisk afhandling,
hvarefter han med dessa öfversättningar skulle
begifva sig till patriarken i Konstantinopel och
erbjuda honom rättigheten att inviga de svenske
biskoparna. Men däraf blef ingenting. Vid Uppsala
möte (1593) måste E., i likhet med öfriga präster,
som undertecknat liturgien, göra afbön. Han förklarade
sig ha godkänt liturgien endast därför, att den stod
i öfverensstämmelse med augsburgiska bekännelsen,
och emedan han ansett frågan om ceremonierna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free