- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
841-842

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erslew, Thomas Hansen - Erslev, Edvard - Erslev, Kristian Sofus August - Ersmässa, Ersmässe-ax - Ersson, Erik, i Vallsta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


–53; med "Supplement" till 1853, 3 bd, 1858–68),
utmärkt för sällsynt noggrannhet och fullständighet
samt för rikedom på personhistoriska upplysningar.
E. Ebg.

illustration placeholder
Thomas Erslew.


Erslev. 1. Edvard E., dansk geograf, f. 13 dec. 1824
i Jägersborg nära Köpenhamn, d. 1 jan. 1892,
tog 1850 magisterkonferensen i naturhistoria
och var 1850-71 lärare först i Roskilde, senare i
Aarhus. Sistnämnda år lämnade han skolans tjänst med
titel af professor. E. utgaf en populär geografisk,
skildring: Den danske stat (1855-57), i hvilken han
följde J. F. Schouws grundsatser rörande geografiens
behandling, och sedan 1865 en rad läroböcker i
geografi för olika stadier af undervisningen och
efter en väsentligen ny plan. E:s geografier och
kartböcker användes under lång tid mycket i Danmark
(11-16 uppl.) samt ha delvis varit förebilder för
senare arbeten af samma slag och äfven bearbetats
i Finland, Norge och Sverige (mest spridd är
"Lärobok i geografi för Sveriges folkskolor", 1873;
17:e uppl. 1906). Sedan E. 1876 fått "Det danske
geografiske selskab" till stånd, var han intill 1886
detta sällskaps egentlige ledare såsom sekreterare
och redaktör af dess tidskrift. 1885 utgaf han
Nye oplysninger om brödrene Zenis rejser och 1886
Jylland, studier og skildringer til Danmarks geografi.
E. Ebg.

2. Kristian Sofus August E., den föregåendes brorson,
dansk historiker, f. 28 dec. 1852 i Köpenhamn,
blef 1870 student och tog 1876 magisterkonferensen
i historia samt 1879 doktorsgraden. 1883 blef
han professor vid universitetet. Redan innan han
blef student, fick han i uppdrag att utarbeta en
beskrifvande förteckning öfver K. J. Thomsens samling
af medeltidsmynt (1873-76). Hans gradualafhandling,
Konge og lensmand i 16:de aarh. Studier över
statsomvæltningen i 1536, og dens fölger for
kongemagt og adelsvælde
, kastade ett nytt ljus öfver
en af de viktigaste tilldragelserna i Danmarks inre
historia. Samtidigt (1879) utgaf han det material,
på hvilket han byggt: Danmarks len og lensmænd
i det sextende aarhundrede
(1513-96), fortsatt i
Danmark-Norges len og lensmænd 1596-1660 (1885). I
Dronning Margrethe og Kalmarunionens grundlæggelse

(1882) underskattar han väl Margaretas storverk,
de nordiska rikenas förening, men lämnar viktiga
bidrag till en klar uppfattning af hennes politik
och personlighet. 1901 följde dess fortsättning,
Erik af Pommern, hvari han med kraft och skicklighet
tar hans styrelse i försvar och särskildt framhåller
hans ifver att bevara Sönderjylland åt riket. En rad
specialafhandlingar öfver viktiga tilldragelser i
Danmarks medeltidshistoria bär vittne om E:s både
skarpsinne och sällsynta förmåga att framhålla nya
synpunkter vid ämnenas behandling, så att de stundom
framträda i en alldeles ny belysning. Dit höra hans mot
O. S. Rydberg (se denne) polemiskt riktade
undersökning om Unionsbrevet fra Kalmarmödet
1397
(1889, 1891), vidare Frederik IV og
Slesvig. En fortolkning af hyldingsakterne 1721 (1901)
samt en serie studier öfver Valdemarernes storhedstid
(1898). Stort värde eger ock hans utveckling af
grunderna för källskriftskritiken. Af mera omfattande
art är hans Oversigt over middelalderens historie
(1-3, 1891-95), som hufvudsakligen behandlar
samhällsutvecklingen. I sammelverket "Danmarks
riges historie" skref han andra delen, omfattande
tiden 1241-1481 (1904). E. har vidare utgifvit
"Frederik I:s danske registrator" (1879) och "Danske
kanceliiregistranter 1535-60" (1881-82), båda dessa
tillsammans med W. Mollerup, samt "Aktstykker og
oplysninger til rigsraadets og stændermödernes
historie i Kristian IV:s tid" (3 bd, 1883-90). Under
hans ledning utges Repertorium diplomaticum regni
Danici mediævalis
(förteckning öfver Danmarks
bref från medeltiden med utdrag ur de hittills
otryckta), hvaraf utkommit bd I-III, omfattande tiden
1085-1450 (1894-1906). Hit hör också hans upplaga af
"Testamenter fra Danmarks middelalder indtil 1450" (1901).
E. blef 1894 led. af Vet. och vitt.-samh. i Göteborg.
E. Ebg.

Ersmässa, Ersmässe-ax. Se Eriksmässan.

illustration placeholder

Ersson, Erik, i Vallsta, riksdagsman, f. 15 jan. 1811
på fädernegården Vallsta i Hälsingland, d. där 21
mars 1872. Han blef 1841 ensam egare af Vallsta och
valdes 1847 enhälligt till riksdagsman i bondeståndet
för Västra Hälsinglands domsaga. Med undantag af
1850 års riksdag, då sjuklighet hindrade hans val,
fortfor han att vid alla riksdagar t. o. m. 1868
representera kretsen, först i bondeståndet,
sedan i Andra kammaren. I följd af sin duglighet,
rättrådighet och oegennytta förvärfvade E. allmänt
och stort anseende och inflytelse samt ansågs
t. o. m. på de senare åren som den mäktigaste i
bondeståndet. E:s tilltagande sjuklighet bidrog
dock väsentligt till, att i Andra kammaren, där
E. var med om landtmannapartiets bildande, icke han,
utan Carl Ifvarsson kom att taga ledningen bland
de gamle ståndsbröderna. Riksdagarna 1853-54 och
1856-58 tillhörde han lagutskottet och vid de öfriga
statsutskottet, var 1865 medlem af talmanskonferensen,
1866-67 bankofullmäktig, deltog i två statsrevisioner
(1857 och 1860), var en af riksdagens deputerade
vid Karl XV:s kröning i Trondhjem samt medlem i
kommittén för utredande af frågan om grundskatternas
inlösen (1864-66) och af kommittén för revision af
föreningsakten mellan Sverige och Norge (1865-67). Om
arbetet för representationsreformens genomförande
inlade han stor förtjänst. I norska frågan 1859-60
omfattade han den uppfattning, att ståthållarfrågan
vore af unionell natur, och instämde i alla delar
med det af allmänna besvärs- och ekonomiutskottet afgifna


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free