Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eskimåer - Eskimåviken (Aviktobay l. Hamilton inlet) - Eski-Schehir (Eskischer, "gamla staden") - Eskischer - Eskiss - Eski-Zagra ("Gamla Z.") - Eskol, dalen E. - Eskolagubbens visor - Eskort - Eskuara - Eskulap - Eskuletin - Eskulin - Esla - Eslöf - Esmann, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som före år 1000 slogo sig ned på Grönland och
med skrälingarna, såsom de kallade dem,
hade att utkämpa häftiga strider (se Grönland).
Litt.: H. Egede, ”Det gamle Grönlands nye
perlustration” (1729), ”Omstændelig relation angaaende
den grönlandske missions begyndelse og fortsættelse”
(1738), P. Egede, ”Efterretninger om Grönland”
(1788) jämte ett flertal andra skrifter, Cranz,
”Historie von Grönland” (1765–70), Holmberg,
”Ethnographische skizzen über die völker d.
russischen America” (1855; i Finska Vet. soc:s
handl.), H. Rink, ”Grönland” (1857), ”Eskimoiske
eventyr og sagn” (1866, 1871), Hall, ”Life with
the esquimaux” (3:e uppl. 1871), Th. M. Fries,
”Grönland, dess natur och innevånare” (1872),
Nordenskiöld, ”Den andra Dicksonska expeditionen
till Grönland” (1884), referat af dennes och S.
Hansens hypoteser ang. eskimåernas ursprung (i
”Ymer”, 1885, 1887), Boas, ”The central eskimo”
(1888), W. Dall, ”On the origin of the Innuit”
och ”Tribes of the extreme Northwest” (1887), och
Nansen, ”Eskimoliv” (1891; sv. öfv. s. å.).
E. Rld.
Eskimåviken (Aviktokbay l. Hamilton
inlet), en örik, 240 km. djupt inträngande
fjord på norra kusten af Labrador under 54°
23′ n. br. E. är ett hufvudsäte för säl-, kabiljo-,
makrill- och sillfångsten. Vid viken ligger, 80
km. från dess mynning, fiskarbyn Rigolet
med 1,100 inv.
Eski-Schehir (Eskischer, ”gamla staden”),
turkisk stad i vilajetet Khodavendikiar i Mindre
Asien, n. ö. om Kutaia, vid Pursak, en biflod till
Sakaria. Omkr. 20,000 inv. (15,000 muhammedaner,
5,000 kristna). Berömda varma bad. Omkr.
30 km. ö. om E. ligga sjöskumsgrufvorna vid
Sarisu-Odjak, hvarifrån årligen exporteras för 600–900
tusen kr. sjöskum. – E. är en viktig järnvägsknut,
enär linjerna från Skutari, Angora och Konia
mötas här. – 3 km. nordligare ligga ruinerna af
det forntida Dorylæum. – Vid E. segrade
korsfararna under Gottfrid af Bouillon öfver
muhammedanerna 4 juli 1097.
J. F. N.
Eskischer. Se Eski-Schehir.
Eskiss. Se Skiss.
Eski-Zagra ("Gamla Z."), turkiskt namn på den
östrumiliska staden Stara Zagora.
Eskol, dalen E. (hebr., ”drufdalen”), en dal i
närheten af Hebron, dit de af Mose utsände spejarna
anlände och hvarifrån de medförde en stor
drufklase (jfr 4 Mos. 13: 24; 32: 9; 5 Mos. 1: 24 ff.).
Den hebreiska traditionen förklarar namnet på dalen
från denna tilldragelse, men det torde ha existerat
redan före Israels inträde i landet; i 1 Mos. 14: 13
uppträda tre med Abraham förbundna kananeiska
furstar: Mamre och hans båda bröder Eskol och
Aner. Af denne Eskol torde den ifrågavarande
dalen ha fått sitt namn, liksom Mamre gifvit namn
åt en annan lokalitet vid Hebron. Eskol går ännu
igen i Bēt Iskēhel, som är namn på en dal och en
där belägen by med gamla klippgrafvar, n. v. om
Hebron.
E. S–e.
Eskolagubbens visor, två skämtsamma tillfällighetsdikter,
som författades af finländaren Alexander
Hacks (se d. o.).
Eskort (fr. escorte, af it. scorta, ledsagare, följe),
krigsv., en truppafdelning, som har till uppgift att
skydda en eller flera i ett särskildt uppdrag utsända
officerare, betäckning. – Eskortera, ledsaga,
medfölja till skydd och betäckning (om väpnad
trupp).
C. O. N.
Eskuara. Se Baskiska språket och litteraturen.
Eskulap. Se Asklepios.
Eskuletin, kem. Se Eskulin.
Eskulin, kem., en i barken af hästkastanjen
(Æsculus hippocastanum) förekommande glykosid
C15 H16 O9, som i hög grad utmärkes af fluorescens.
Den spjälkas af syror i drufsocker och
esku1etin, som är inre anhydrid till en trioxikanelsyra.
P. T. C. (H. E.)
Esla, biflod till Duero i spanska landskapet Leon.
Längd omkr. 250 km.
Eslöf, köping i Malmöhus län, Harjagers härad,
har för sin uppkomst uteslutande att tacka den
omständigheten, att E:s järnvägsstation på Södra
stambanan (34 km. från Malmö) blef utgångspunkt för
bibanorna till Hälsingborg och Landskrona (1865)
och till Ystad (1866). Sedermera ha tillkommit
Östra Skånes järnvägar, hvaraf bandelen E.–Hörby
öppnades 1897, samt Klippan–E:s järnväg, hvaraf
linjen Röstånga–E. öppnades nov. 1898. E. utgör
sedan 1874, då det erhöll köpingsrättigheter, egen
kommun, med egen kommunalstyrelse, eget skolväsende
och egen fattigvård, men är i kyrkligt hänseende
förenadt med V. Sallerup, ehuru E. har särskild
kyrka (sedan 1891). Inom den närmaste tiden komma
att med E. förenas det omedelbart därintill belägna
V. Sallerups municipalsamhälle samt ett omkring
detta beläget område om 337 har af V. Sallerups
kommun. 1906 hade E. 2,345 inv., municipalsamhället
1,912. Taxeringsvärdet å fastigheter i E. var
s. å. 3,360,900 kr. (däraf 146,200 kr. bev.-fri
fastighet). 1906 funnos i E. 22 fabriker med 421
arbetare och ett tillverkningsvärde af 2,194,700
kr.; bland dessa märkas Aktiebolaget Åkermans
gjuteri och mek. verkstad (1873) med tillverkning
af maskiner för jäst- och sprittillverkning,
torfberedning m. m., P. Håkanssons ättik- och
salubrinfabrik, en stor skofabrik (224 arb.,
tillv.-värde 850,000 kr.), en mjölkmjölfabrik,
en orgel- och pianofabrik samt saftstation,
tillhörig Örtofta sockerfabrik och förenad med
denna genom underjordisk rörledning. Handeln,
i synnerhet med spannmål, är mycket liflig;
1905 funnos 71 handlande med 96 biträden och en
uppskattad inkomst af handelsrörelsen af 151,000
kr. Handtverkarna voro s. å. 56 med 138 arbetare och
en för bevillning uppskattad inkomst af 44,259 kr. –
E. är regelbundet och väl bebyggdt, med trädgårdar
och andra planteringar. Utom järnvägsstationen
finnas följande allmänna inrättningar: postkontor,
telegrafstation, apotek, 4 läkare, tandläkare,
veterinär, varmbadhus, afdelningskontor af Skånes
ensk. bank och bankaktiebolaget Södra Sverige, 2
sparbanker, 5-klassigt läroverk för gossar, högre
flickskola, folkhögskola. Från tryckeri i E. utgifves
”Skåningen Eslöfs tidning” (6 nr i veck.).
Esmann, Gustaf, dansk författare, f. 17 aug. 1860
i Köpenhamn, blef student 1877, men öfvergaf snart
studierna för att egna sig åt tidningsmannaverksamhet
och författarskap. Som medarbetare i ”Politiken”
gjorde han sig känd och fruktad för sin spotska och
ironiska stil. E:s första arbete var en novellbok,
Gammel gæld (1885), halft satirisk, halft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
