Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 997-998 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etnografi - Etnografisk - Etnografiska museer - Etnolog - Etnologi - Etoges - Etografi - Etoler - Etolien - Etoliska förbundet - Etoliska förbundet - Etologi l. Etografi - Eton

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

der völkerkunde" (1893), Bahnson, "Etnografiske
museer i udlandet" (i "Aarb. f. nord. oldk.", 1887)
och "Etnografien fremstillet i dens hovedtræk"
(2 bd, 1892-99), "Zeitschrift für ethnologie"
(Berlin), "Internationales archiv für ethnographie"
(Leiden), "Centralblatt für anthropologie"
(Braunschweig), "L’anthropologie" (Paris).
E. Rld.

Etnografisk, som har afseende på etnografi
(se d. o.), hörande till folkforskning eller
folkskildring.

Etnografiska museer. I allmänhet,
ehuru oriktigt, bruka blott sådana museer,
som samla kulturföremål från utomeuropeiska
folk, kallas för etnografiska. Numera har man
likväl i flera länder i Europa museer äfven
för inhemsk etnografi. Det berömdaste af dessa
är det af A. Hazelius bildade Nordiska museet i
Stockholm. Jämte museer för allmän etnografi finnas
på flera håll äfven konstindustrimuseer, hvilkas
begränsning i förhållande till de etnografiska
museerna är omöjlig att angifva. Den, som först
(1831) på allvar framkastade idén till ett allmänt
etnografiskt museum, var den franske geografen
Jomard. Thomsen i Danmark tog upp Jomards idé, och
Köpenhamn har äran af att ega det äldsta etnografiska
museet. En annan man, som gjort ofantligt mycket för
att egga till att samla etnografiskt material, är
Bastian, skaparen af Museum für völkerkunde i Berlin,
hvilket nu är det förnämsta etnografiska museet i
världen. Det finns nu i Europa och Amerika en mängd
betydande etnografiska museer. Bland de största
märkas de i Leiden, Leipzig, München, Dresden,
Hamburg, Wien, London, Paris, Rom, New York, Chicago,
Washington. Numera inser man, att man måste skynda
på för att rädda så mycket som möjligt af material
för att kunna studera och jämföra olika riktningar
af den mänskliga kulturens utveckling. I Sverige har
Hjalmar Stolpe (d. 1905) största hedern af att vi ha
mycket betydande etnografiska samlingar, sammanförda i
Naturhistoriska riksmuseets etnografiska afdelning;
tyvärr, saknas en värdig byggnad för dem. Äfven
G. Retzius har gjort mycket för utvecklingen af
vårt museum. E. N-d.

Etnolog, person, som sysselsätter sig med studiet af
etnologi (se d. o. och Etnografi).

Etnologi (af grek. ethnos, folk, och logos,
lära). Se Etnografi. - Etnologisk, som har afseende
på etnologien.

Etoges [etåj], fransk by i dep. Marne, vid stora
vägen mellan Châlons-sur-Marne, Meaux och Paris,
bekant genom den seger, som Napoleon I där vann 14
febr. 1814 öfver en preussisk och en rysk kår under
fältmarskalk Blüchers befäl.

Etografi. Se Etologi.

Forntida etoliskt silfvermynt (på åtsidan Artemis’ hufvud, på frånsidan personifikation af Etolien).

Etoler (grek. AlrcokoL lat. Aetoli), invånarna i
Etolien, ett rått herde- och jägarfolk, som icke tog
någon del i grekernas samhällslif före den allmänna
omstörtningen efter Alexander den stores död. De
slöto sig då allt närmare tillsammans och voro
de ende bland grekerna, som med framgång kunde
motstå de macedoniske inkräktarna. Omkr. 280
f. Kr. kan det Etoliska förbundet, som omfattade
flertalet af mellersta Greklands stater, anses
färdigbildadt. Liksom i det akaiska förbundet
stod en strateg i spetsen för detsamma, och
etolernas gemensamma angelägenheter afgjordes på en
förbundsförsamling (Panaitolikon) i Thermon. Etolerna
utbildade sig alltmer till ett krigarfolk, som
ställde sina vapen till deras tjänst, med hvilkas
hjälp de hoppades att vinna någon fördel. Deras
historia är endast berättelsen om plundringståg, som
de företogo i Hellas och på Peloponnesos, och om krig,
som de förde än med och än mot det akaiska förbundet,
hvars stigande makt de afundades, samt Macedonien,
Sparta och Rom. Af det sistnämnda blefvo etolerna,
hvilka med Antiochos af Syrien slutit förbund mot Rom,
slutligen kufvade (189 f. Kr.), och det etoliska
förbundet upplöstes efter slaget vid Pydna (168
f. Kr.). Efter några år af oreda och inre strider
delade etolerna de öfrige grekernas öde och blefvo
romerska undersåtar (146 f. Kr.).

Etolien (grek. och nygrek. AircoMa, lat. Ætolia),
näst Akarnanien, från hvilket det skildes genom floden
Acheloos (nu Aspros l. Aspropotamos), det västligaste
landskapet i det forntida Hellas, vid Korintiska
viken, hade enligt sagan sitt namn efter Endymions
son Aitolos, hvilken skall ha invandrat dit från Elis
(se Etoler).

Etoliens kust, sedd från Patras.

Landet var vid kusten
och längs floderna Acheloos och Evenos (nu Fidares)
jämnt och fruktbart, men för öfrigt ett vildt och
skogbevuxet bergland, genomdraget af bergskedjorna
Arakynthos (nu Zygós), s. om sjön Trichonios (nu
Trichonis), Panaitolion (nu Plokapari) samt, längst
i n., Tymfrestos och Korax, en sydlig fortsättning af
Pindos. Städerna voro få; de viktigaste voro Thermon,
Kalydon, Pleyron och Chalkis. - I nuv. konungariket
Grekland bildar E. med Akarnanien en nomos,
7,489 kvkm., 170,565 inv. (1896), som är det
svagast befolkade af alla grekiska län, endast 23
pers. pr kvkm. Hufvudstad är Mesolongion
(Missolonghi).

Etoliska förbundet. Se Etoler.

Etologi l. Etografi (af grek. ethos, seder, karaktär,
och logos, lära, l. grafein, beskrifva), skildring
af en persons karaktär, af ett folks seder och bruk.

Eton [i’t8n], stad i engelska
grefsk. Buckinghamshire. på vänstra stranden
af Thames, midt emot Windsor, med 3,301
inv. (1901). E. är bekant genom det af Henrik VI 1440
grundade Eton college, en af Englands mest ansedda
lärda skolor. Denna stiftelse förfogar öfver mycket
ansenliga fonder, hvilka nu beräknas ge en årlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>