- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1019-1020

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Euagoras - Euagrios - Euan - Euander - Eubalæna - Eubasidii - Eubea - Eubiotik - Euboea - Eubulides - Eubulos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återvinna sitt fädernerike (410 f. Kr.), utan äfven
lägga hela ön under sitt välde. För att trygga
sin ställning sökte han inleda ett vänskapligt
förhållande till perserkonungen, hvilken sedan gammalt
gjorde anspråk på öfverhögheten öfver Cypern. Men
snart uppstodo mellan dem misshälligheter, hvilka
föranledde ett långvarigt krig (391), som efter
många växlingar slutade med en för E. ärofull
fred (376). Två år senare föll han ett offer för
lönnmördare. E. beskrifves såsom en i allo rikt
begåfvad personlighet och i synnerhet såsom utrustad med
ovanliga härskaranlag. Hans oaflåtliga sträfvande
var icke blott att utvidga sitt rikes gränser, utan
äfven att höja dess inre välstånd och där sprida
den grekiska bildningen, af hvilken han var en
ifrig beundrare. För atenarna visade han städse stor
vänskap. Efter det olyckliga slaget vid Aigospotamoi
(405) gaf han en fristad åt den attiske fältherren
och fosterlandsvännen Konon, som med spillrorna
af Atens flotta hade räddat sig till Cypern,
hvarjämte han kraftigt understödde Konons planer
till återupprättande af Atens själfständighet. Af
tacksamhet bistodo honom sedermera atenarna i kriget
mot perserna med en flotta under Chabrias’ befäl,
till dess den s. k. antalkidiska freden, genom hvilken
grekerna samfälldt erkände perserkonungens välde
öfver Cypern, tvang dem att upphöra därmed. Talaren
Isokrates har i ett ännu befintligt minnestal
skildrat E. såsom idealet af en god furste.
A. M. A.

Euagrios (grek. Eväypio?), bysantinsk kyrkohistoriker,
f. omkr. 536 i Syrien, d. i slutet af 500-talet,
lefde hufvudsakligen i Antiokia som advokat
(däraf benämningen Scholastikos). E. är den mest
betydande bland dem, som fullföljt Eusebios’ verk;
hans omfångsrika arbete (lättast tillgängligt i
Mignes 1856-66 utg. "Patrologie grecque", bd 86)
behandlar i 6 böcker den bysantinska kyrkohistorien
från 431 till 593 och är af särskild betydelse för
kännedomen om tidens invecklade och betydelsefulla
dogmutveckling. V. Lm.

Euan, grek. o. lat., binamn för Bacchus;
backantinnornas jubelrop vid Bacchusfesten. Jfr
Euoë.

Euander (grek. Evardgos), lat., enligt sagan en
arkadier från Pallantion, som bosatte sig på det
palatinska berget vid Tiberfloden. Han skall ha
uppträdt såsom lagstiftare samt främjare af sed och
ordning i Latium, där han införde bokstafsskriften
samt dyrkan af Herakles och den lycæiske Pan. Enligt
somliga är E. identisk med Faunus (sej. o.).
E. Tdh.*

Eubalæna, zool. Se Räthvalarna.

Eubasidii, bot., underafdelning af klassen
Basidiomycetes bland svamparna. Den utmärkes genom
förekomsten af äkta basidier och omfattar tvenne
ordningar: Protobasidiomycetes med flercelliga
basidier och Autobasidiomycetes med encelliga
basidier. Jfr Basidiomycetes.
G. L-m.

Eubea (grek. Ev{ioia), lat. Euboea, nygrek. Evvia,
it. Negroponte), grekisk ö i Egeiska hafvet,
tätt invid östra kusten af det grekiska fastlandet
(Livadia), hvarifrån den skiljes genom sunden Trikeri
och Oreos i n., Atalante och Euripos i v. 3,775
kvkm. (enl. Strelbitsky). 103,265 inv. (1896),
i norra och mellersta delen uteslutande greker,
i s. äfven blandade med albaneser. Ön
sträcker sig i n. v. och s. ö.; dess största längd från
udden Pondikonisi, in. v., till udden Mandelon,
i s. ö., är 158 km.; största bredden, vid Chalkis,
52 km., minsta endast 5 km. Ön genomskäres i olika
riktningar af höga berg, hvilka under en del af
året äro snötäckta. I midten, nära östra kusten,
reser sig Delfi-berget, 1,745 m., i s. ligger Hagios
Elias, 1,475 m. östra kusten är brant och klippig,
den västra mera långsluttande, med vackra skogar
och fruktbara slätter, hvilka i forntiden gjorde
E. till Atens kornbod och ännu i dag frambringa säd,
vin, olja, citroner och fikon i ymnighet. Jordbruk
och boskapsskötsel (särskildt fårafvel) äro
hufvudnäringar. Äfven högt värderad honung kommer
från E. Invånarnas hufvudnäring är dock nu svin-,
får- och getafvel. Bergen innehålla järn och koppar;
vid östra kusten, i närheten af Kumi, finnes brunkol
och i södra delen af ön hvit, grönstrimmig marmor
(cipollin), som var mycket eftersökt af romarna under
kejsarperioden. - Tillsammans med några närliggande
öar, de s. k. Norra Sporaderna (Skyros, Skopelos,
Chiliodromia m. fl.), bildar E. en nomarki, E. Denna,
som omfattar fyra eparkier, har en areal af 4,199
kvkm. med 115,515 inv. (1896). - E. var i forntiden
deladt i flera smärre, oberoende stater, bland hvilka
de rika handelsstäderna Eretria och
Chalkis voro de förnämsta. Dessa grundlade, i synnerhet
under 8:e årh. f. Kr., kolonier i Macedonien, i
Italien och på Sicilien. Men 506 f. Kr. intogs Chalkis
af atenarna, och 490 förstördes Eretria af perserna,
till hämnd för den hjälp det lämnat jonierna i deras
uppror. Efter perserkrigen bemäktigade sig Aten
hela E. samt behöll det till omkr. midten af 4:e
årh., då under macedoniskt skydd stående "tyranner"
ryckte till sig flera af öns städer. Efter slaget
vid Chaironeia (338 f. Kr.) kom E., jämte det öfriga
Grekland, under det macedoniska väldet och förlorade
sitt förra välstånd, ön hade gått genom många egares
händer, innan den under det fjärde korståget (1204)
eröfrades af venezianerna. 1470 intogs E. af turkarna
och tillhörde dem till 1821, då det under Mavrogenias
ledning slöt sig till de öfrige grekerna i deras
frihetsstrid mot turkarna. Formligen afträddes det
till Grekland genom en traktat 1830.

Eubiotik (af grek. eu, väl, och bios, lif), konsten
att lefva väl, hälsolära, dietetik.

Euboea [-bea]. Se Eubea.

Eubulides (grek. EvflovMdrjs), grekisk filosof i
4:e årh. f. Kr., bördig från Miletos, anhängare af
den megariska skolan, var berömd såsom eristisk
dialektiker. Särskildt bekanta äro hans bevis
för rörelsens otänkbarhet, hvilkas hufvudsakliga
innehåll dock synes vara lånadt från eleaten Zenon.
L. H. Å.*

Eubulos (grek. Evftovlos,
lat. Eubulus). 1. Inflytelserik talare och folkledare
i Aten i 4:e årh. f. Kr., samtida med och motståndare
till Demosthenes. E. åtnjöt i hög grad folkets
förtroende och ynnest, hufvudsakligen på grund af
lyckade finansoperationer, hvilka skaffade staten
ökade inkomster. För öfrigt har hans betydelse såsom
statsman blifvit mycket olika bedömd. Faktiskt är,
att han stod på det macedoniska partiets sida och
ifrade för fred

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free