- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1203-1204

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eyt. - Eytelwein, Johann Albert - Eythin - Eyton, T.C. - Eyvindr Finnsson - Eyvind Skáldaspiller - Eyzies, Les - Ezdorf, J. Chr. M. - Ezekiel l. Hesekiel - Ezekiel, Moses Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eyt., vid djurnamn förkortning för engelske
ornitologen Thomas Campbell Eyton, f. 1809, d. 1880,
som på sitt gods Eyton byggde ett museum för en
af de vackraste fågelsamlingarna i Europa och
författade bl. a. Osteologia avium 3 bd, 1869-79;
ny uppl. 1881).

Eytelwein [Vjtelvajn], Johann Albert, preussisk
ingenjör, f. 1764, d. 1848, stiftade 1799
byggnadsakademien i Berlin, hvars direktör han
blef s. å. Han utförde en mängd viktiga arbeten,
såsom regleringen af Oders, Warthes, Weichsels och
Njemens flodlopp samt hamnanläggningarna vid Memel,
Pillau och Swinemünde. Dessutom lämnade han i
sina många skrifter förtjänstfulla bidrag till den
vattenbyggnadstekniska litteraturen.

Eythin [éYthin], lord. Se King, James.

Eyton [éYten], T. C. Se Eyt.

Eyvindr Finnsson. Se Eyvind Skáldaspiller.

Eyvind Skáldaspiller hette egentligen
Eyvindr Finnsson, föddes omkr. 915 och dog
omkr. 990. Personlig vän till konung Håkan den gode,
med hvilken han äfven var befryndad, diktade han
någon tid efter dennes fall i slaget på Stord,
hvari E. själf med utmärkelse deltog, ett kväde,
Hákonarmál ("sången om Håkan"), hvari han skildrar
Håkans sista strid samt hans ankomst till och
mottagande i Valhall (sv. öfv. af E. Cederström
1860 och A. Åkerblom i "Nordiska fornkväden", I,
Lund 1899). Stycket är till hela sin planläggning
en trogen imitation af den dikt, "Eiriksmál", som
af okänd författare diktats öfver Håkans broder och
medtäflare om kronan, Erik Blodyx. Med dennes söner,
som beröfvat sin farbroder tronen och lifvet, lefde
E. ständigt på spänd fot. Däremot tyckes han, sedan
Håkan Jarl kommit till makten, ha med sympati omfattat
denne. Åtminstone har han vid hög ålder (efter
986) till dennes ära författat dikten Háleygjatal
("Haleygernas uppräkning"), hvaraf endast en ringa del
till våra dagar bevarats. Däri redogjordes i korthet
för Håkan jarls förfäder från den mytiske stamfadern
ned till Håkan själf, hvars egna bedrifter till sist
i någon mån vidrördes. Kvädet är till såväl plan som
ock en mängd enskilda uttryck en imitation af Tjodolfs
"Ynglingatal" (se d. o.), ja detta till och med i den
grad, att han låter sina Háleyger ytterst härstamma
från Ynglingaättens specifike stamfader, "Yngve-frey"
(se Ynglingaätten). Detta E:s sätt att, åtminstone i
de båda nu nämnda dikterna, efterapa andra skalder är
troligen en anledning till binamnet Skáldaspiller,
som torde betyda "skaldefördärfvaren" (i senare
tider ofta orätt öfversatt med "skaldefördunklaren"
och sålunda förvandladt från ett smäde- till ett
hedersnamn). Utom de redan nämnda kvädena skall E. ha
diktat åtminstone ännu ett af något större omfång,
nämligen ett lofkväde till islänningarna, hvilka
därför lönade honom med en mycket dyrbar nål, som
kom E. väl till pass, då han snart därefter i följd
af dåliga år kom i nöd. Slutligen ha vi till vår tid
bevarade många smärre tillfällighetsdikter af E., de
flesta blott på några få rader. E. var den siste mera
betydande fornnorske hofskalden af norsk börd. Efter
hans dagar idkades nämligen detta slags skaldskap så
godt som uteslutande af islänningar. E:s son var den
mäktige höfdingen Harek af Tjotta (se denne).
Jfr F. Jónsson, "Den oldnorske og oldislandske
litteraturs historie" (I, 453 ff.).
Ad. N-n.

Eyzies, Les [läs äsi’], by i franska dep. Dordogne,
vid Dordognes biflod Vézère, bekant för de i där
befintliga grottor på 1860-talet gjorda fynden af
ben från förhistorisk tid. Se Cro-Magnon.

Ezdorf, J. Chr. M., tysk målare. Se Etzdorf.

Ezekiel l. Hesekiel (hebr. Jechezkel, "Gud styrker"),
en af de tre "större" profeterna i judarnas
kanon. E. var af förnäm prästerlig släkt och blef
därför med andra förnäma tillsammans med konung
Jojakin bortförd till Babel 597 f. Kr. Här verkade
han såsom profet från sommaren 593 under en längre
tid; det sista datum i hans bok är april 571 (jfr 29:
17). Under tiden före Jerusalems fall (586) skiljer
sig E:s predikan icke väsentligen från de föregående
profeternas tal. Men han har haft en långt större
disposition för extatiska tillstånd och visioner
än någon af sina föregångare, och han har tillika
utfört långt flera symboliska handlingar än de. Med
Jerusalems fall ändras tonen i E:s predikan. För honom
själf var denna katastrof ingenting öfverraskande,
snarare en fullständig seger, en bekräftelse på hans
föregående straffpredikan. Men på hans medfångne
i Babel verkade den rent af förkrossande och
tillintetgörande, i det att modlöshet och tvifvel
på Herrens makt bemäktigade sig sinnena och jämväl
drefvo många judar öfver till hedendomen. E:s mål
blef nu att trösta, uppmuntra, med ett ord öfva
en upprättande själavård - en uppgift, som han ock
med stor innerlighet och lifligt medvetande om sitt
stora ansvar fullföljde, tills vi förlora honom ur
sikte. Hvad E. uträttat under denna period af sitt lif
är ej blott någonting för honom och Deutero-Jesaja
särskildt utmärkande, utan tillika en gärning, som
ej nog högt kan uppskattas i den judiska religionens
historia. Att judarna icke förlorade sig själfva
bland hedningarna i Babel, är till stor del hans
och Deutero-Jesajas verk. Bland för E. egendomliga
sträfvanden bör särskildt nämnas hans intresse
och verksamhet för den enskilde individen, för
att skärpa hans samvete och klargöra hans ansvar,
samt hans praktiska syn på framtiden, i det han
med klar blick förutsåg, att hvad som skulle
kunna rädda judarna var ej blott ord och tal,
utan en sträng, prästerlig författning, som noga
upprätthöll gränsen mellan det heliga och profana,
det rena och det orena (jfr kap. 40-48). I denna
del af hans profetia, som gått i mera bokstaflig
uppfyllelse (genom Esras och Nehemias verk) än någon
annan, märker man nästan intet af det för extas och
vision eljest så utpräglade anlaget i E:s natur. -
Ezekiels bok består af 4 hufvuddelar: 1) kap. 1-24
innehåller bestraffningar öfver Israel, särskildt
öfver Jerusalem; 2) kap. 25-32 strafftal mot 7
främmande folk; 3) kap. 33-39 profetior om framtiden;
4) kap. 40-48 utkast till en lagstiftning för Israel
i fulländningens tid. Litt.: Cornill, "Buch des
propheten E" (1886, textkritik); kommentarer af Smend
(1880), Bertholet (1897) och Krætzschmar (1900).
E. S-e.

Ezekiel [is^kjel], Moses Jakob, amerikansk
bildhuggare, f. 1844 i Richmond, elev i därvarande
krigsskola, deltog i inbördeskriget på sydstaternas
sida, studerade 1869-71 på akademien i Berlin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:45 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free