Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Facialisförlamning - Faciendum curavit - Facies - Facies hippocratica - Facies leonina - Facil - Facile admittitur - Facile princeps - Facile descensus Averno - Facit - Facit indignatio versum - Fack - Fackelrosfamiljen - Fackförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orsakad af nedsatt eller upphäfd funktionsduglighet
hos nervus facialis, den sjunde af hufvudets
nervstammar. På grund af denna nervs relativt ytliga
läge äro skador å densamma ganska vanliga. Dylika
kunna framkallas af förkylning, yttre våld, skador
å benet i de benkanaler nerven har att passera,
tryck från angränsande svulster o. s. v. Förutom
dylik isolerad facialisförlamning träffas denna
rubbning ofta i samband med andra äfven till
andra kroppsdelar utbredda förlamningar, såsom
vid sjukdomar i hjärnan och förlängda märgen. Det
förstnämnda slaget af facialisförlamning yttrar
sig genom oförmågan hos den angripne individen
att rynka pannhuden och sluta ögonlocken, genom
slappt hängande kind och munvinkel, allt i samma
ansiktshalfva. Är nerven eller dess kärna angripen
inne i den centrala delen af nervsystmet, kan däremot
pannhuden rynkas och ögat slutas. Facialisförlamning,
beroende på perifera orsaker, plägar vid lämplig
behandling, såsom elektricitet, massage, "stärkande"
medikamenter, kunna gå tillbaka efter kortare eller
längre tid (1-3 månader). Är den ett symtom af ett
centralt lidande, blifva utsikterna för patientens
tillfrisknande beroende af hufvudsjukdomens art.
I. H.
Faciendum curavit, lat. Se F. C.
Facies (lat., ansikte, prägel). 1. Geol.,
den prägel hos en aflagring, en fauna o. s. v.,
som beror af de lokala förhållanden, under hvilka
den bildats, resp. lefvat. En strandaflagring har
t. ex. en annan "facies" än en djuphafsbildning,
en hafsfauna, som lefver på sandbotten, en
annan "facies" än den, som lefver på lera etc.
A. G. N.
2. F. hippocratica, "Hippokratisk
uppsyn", med., kallades af de gamle läkarna det
af Hippokrates först beskrifna utseende, som
människans ansikte ofta antager kort före döden.
Detta utseende karakteriseras därigenom,
att alla drag blifva slappa, ögonen stirrande
(så att de ej fixera något bestämdt föremål),
med små pupiller och halfslutna ögonlock,
näsan tillspetsad, med infallande näsvingar,
underkäken slappt nedhängande, ansiktet af
gulgrå färg och betäckt med en klibbig svett.
F. B.
3. F. leonina, med. Se Spetälska
Facil (fr. facile. lat. facilis eg. "görlig",
lätt),
medgörlig, eftergifven, foglig; förekommande, vänlig,
lätt att umgås med; billig ("facilt pris"). –
Facilitet (fr. facilité), medgörlighet, foglighet;
förekommande väsen] billighet.
Facile admittitur, Facillime admittitur, lat. Se Betyg, sp. 177.
Facile princeps, lat., obestridligen (eg. med
lätthet) den främste l. ypperste.
Facilis descensus Averno, lat., lätt är
nedstigningen till underjorden (Vergilius "Æneis",
VI, v. 126).
Facit, lat., "det utgör" eller "det gifver till
resultat", inom aritmetiken svaret på en framställd
räknefråga. Så är t. ex. 132 facit till frågan:
Hvad är produkten af 11 och 12?
Facit indignatio versum, lat., "förtrytelsen
skapar versen"; harmen gör en till (satirisk) poet,
förtrytelsen gör en vältalig. Uttrycket förekommer
i Juvenalis’ första satir, v. 79.
Fack (ty. fach), en begränsad del af ett helt:
afdelning af en hylla, en låda, ett skåp, en stilkast
o. s. v.; kunskapsområde, yrke, vetenskapsgren. (Jfr
Bransch och Specialitet.)
Fackeldans, en polonäsartad dans, i hvilken deltagarna
bära vaxfacklor i händerna. En dylik dans tillhörde
forngrekernas bröllopshögtidligheter, infördes
sedermera af Konstantin den store (i 4:e årh ) i
hofceremonielet, förekom under den senare medeltiden
och frampå 1600-talet vid bröllop (jfr Dans, sp. 1316
och pl. II, fig. 8) och utgjorde särskildt ett af
de festliga upptåg, med hvilka konungarnas biläger
brukade firas. Dansen var bruklig under 1600- och
1700-talen vid flera tyska hof samt engelska och
danska hofven; den dansas ännu vid bröllop inom
den preussiska konungafamiljen. - Uppgiften om att
den polskemelodi, som är känd under namnet "svenska
fackeldansen" och som Bellman begagnat i Fredmans
epistel n:o 62 "angående sista balen på Gröna
Lund", skulle ha dansats vid Erik XIV:s kröning,
är osannolik, enär ingen känd analogi till en så
beskaffad melodityp föreligger före 1700-talet.
Fackelros, bot. Se Lythrum.
Fackelrosfamiljen, bot. Se Lythraceæ.
Fackförbund, en fortbestående sammanslutning af
fackföreningar (se d. o.) inom samma yrke eller
industri. I Sverige funnos vid 1906 års utgång, såvidt
bekant, 36 fackförbund, nämligen följande (stjärna
efter medlemsantalet anger, att förbundet tillhör
landsorganisationen, se d.o.), ordnade efter yrken:
| Stiftelseår. | Medlemsantal. | ||
| Svenska | bageri- och konditoriarbetarförbundet | 1896 | 2,571* |
| » | bleck- och plåtslageriarbetarförbundet | 1893 | 1,595* |
| » | bokbinderiarbetarförbundet | 1893 | 1,218* |
| » | bryggeriarbetarförbundet | 1899 | 2,454* |
| » | byggnadsträarbetarförbundet | 1905 | 1,245 |
| » | elektriska arbetarförbundet | 1906 | 412 |
| » | förgylleri- och glasmästeriarbetarförbundet | 1900 | 281* |
| » | gjutarförbundet | 1893 | 2,354* |
| » | grof- och fabriksarbetarförbundet | 1895 | 30,645* |
| » | grufarbetarförbundet | 1895 | 3,379* |
| » | handskmakarförbundet | 1890 | 331* |
| » | hattarbetarförbundet | 1903 | 132* |
| » | järn- och metallarbetarförbundet | 1888 | 23,536 |
| » | järnvägsmannaförbundet | 1899 | 23,500 |
| » | kakelugnsmakarförbundet | 1891 | 1,149* |
| » | kemisk-tekniska, kvarn- och läderarbetarförbundet | 1897 | 2,167* |
| » | korkarbetarförbundet | 1901 | 322* |
| Kvinnornas fackförbund | 1902 | 642* | |
| Skånska landtarbetarförbundet | – | – | |
| Internationella litografförbundet | 1904 | 252* | |
| Svenska | murarförbundet | 1890 | 3,970* |
| » | måleriarbetarförbundet | 1887 | 2,632* |
| Skandinaviska sadelmakar- och tapetserarförbundet | 1892 | 526* | |
| Svenska | skoarbetarförbundet | 1888 | 3,317* |
| » | skrädderiarbetarförbundet | 1889 | 2,688* |
| » | slakteri- och charkuteriarbetarförbundet | 1903 | 524 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
