Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1287-1288 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fakir - Fakse (Faxe) - Faksekalk (Faxekalk) - Faksimile - Fakta - Faktion - Faktis - Faktisk - faktitivt verb - Faktiös - Faktor - Faktori

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Indisk fakir, läsande böner efter sitt radband.

samma betydelse som dervisch inom Turkiet och i
Persien - betecknar det hvar och en som, försakande
allt jordiskt förvärf och lefvande af allmosor, egnar
sitt lif odeladt åt andaktsöfningar och späkningar
samt därigenom kan göra anspråk på helighet. Ehuru
"fakir" närmast syftar på de muhammedanske tiggarna,
begagnas det dock allmänt äfven om asketer bland
hinduerna. På 1840-talet skattades de muhammedanske
fakirernas antal till 800,000 och de hinduiske till
1,200,000, ett förvånande stort antal "helige",
om man ej visste, att bland dem, lika ofta
som bland Europas munkar, lättja och vällefnad
döljas under skenhelighetens mask. Det indiska
fakirväsendet går långt tillbaka i forntiden och
har sin religiösa grund i den bramanska läran om
själen såsom en fallen himmelsk ande, för hvilken
kroppen utgör det ådömda straff-fängelset. Hvarje
sträfvan efter återupprättelse måste, enligt denna
lära, gå ut på att genom allt strängare späkningar
småningom befria sig från kroppens bojor. Redan i
den uråldriga hjältedikten Ramayana talas utförligt
om botgörare, hvilka underkastade sig späkningar,
såsom ett särskildt slags högre kast, delad i fyra
olika grader af helighet. Till den högsta graden hör
Sannyasin, "den, som öfvergifvit allt"; dessa äro
fullkomligt döda för det borgerliga samhället och
höjda öfver alla vanliga religionsbruk. Äfven inom
den hinduiska sikh-sekten finnes en särskild högre
botgörarafdelning, som benämnes fakirer. H. A.*


Fakse (Faxe), stadsliknande by i sydöstra
Själland, i Fakse socken och härad, Prsestö
amt, med tillhörande lastageplats i gränssocknen
Hylle-holt vid Fakse (l. Præstö) bukt. F. är kändt
för sina kalkstensbrott, från hvilka kalk togs
till kyrkobyggnader redan under medeltiden. Sedan
1883 drifves kalkbruket af ett aktiebolag, som
sysselsätter omkr. 300 arbetare. Två mindre hamnar
anlades 1862-70, och F. står sedan 1879 i förbindelse
med den östsjälländska järnvägen från Kjöge. F. by och
lastageplats hade 2,050 inv. 1906. E. Ebg.

Faksekalk (Faxekalk), geol., en hufvudsakligen
af koraller och korallofila organismers skal bildad
kalksten, som uppträder såsom korallref eller -bankar
i den af mera fint, homogent kalkslam bildade
kokkolit-(l. Saltholms-) kalken (jfr A. Hennig,
"Den baltiska yngre kritans bildningshistoria", i
"Geol. fören:s i Stockholm Förhandl.", bd 21). Hela
bildningen tillhör den yngsta delen af kritsystemet -
étage danien - och förekommer i södra och sydvästra
Skåne (särskildt väl blottad vid Limhamn) samt i
Danmark. Faksekalken har sitt namn efter Fakse
på Själland. Bland de i faksekalken talrika
fossilen må nämnas Dromiopsis rugosa Schloth.,
Nautilus danicus Schloth., Cypræa bullaria
Schloth. (endast stenkärnor äro kända, spiran
ej utdragen ofvanför den yngsta vindlingen),
Cidaris danica Des., Parasmilia Lindströmi Hng
och Moltkea Isis Steenstr. (Se Kritsystemet.)
A. Hng.

Faksimile, lat. (eg. fac simile, "gör
lika!"),
en urskriften eller originalteckningen i hvarje dess
minsta drag fullkomligt liknande efterbildning,
t. ex. af gamla manuskript, berömda personers
handstilar, miniatyrer, handteckningar, ja
t. o. m. hela böcker från boktryckarkonstens äldre
skeden. Faksimilen åstadkommos förr hufvudsakligen
genom kopparstick, stentryck och träsnitt. I
nyaste tider har man börjat för ändamålet anlita
fotografien och ljustrycket samt därigenom uppnått
de allra vackraste resultat. - Faksimilera, göra ett
faksimile af.

Fakta. Se Faktum.

Faktion (fr. faction, lat. factio), anhang, parti,
i synnerhet politiskt (med bibetydelse af olaglighet
eller våldsamhet), upprorsparti. - Faktiös
(fr. factieux, lat. factiosus), orostiftande,
upprorisk.

Faktis (af fr. factice, konstgjord), hand.,
konstgjord kautschuk.

Faktisk. Se Faktum.

Faktitivt verb. Se Kausativ.

Faktiös. Se Faktion.

Faktor (af lat. factor, en som åstadkommer något,
af facere, göra). 1. "Ombesörjare", uppsyningsman
(öfver en handel), teknisk ledare af ett boktryckeri,
en fabrik o. s. v., verkmästare; föreståndare för
ett faktori; inverkande kraft, verksam beståndsdel,
betydelsefull omständighet.

2. Hist. Faktor (Kommersefaktor,
Handelsfaktor) var under 1600-talet titel på den
person, som förestod svenska kronans hus ("svenska
hofvet" l. "svenska handelshuset") i städerna
Moskva, Novgorod och Pskov och på allt sätt skulle
främja svenska undersåtars handel i Ryssland samt
tillvarataga deras intressen. Dem ålåg ock att lämna
K. M:t och gränsguvernörerna noggranna underrättelser
om tillståndet i Ryssland, hvadan ock i deras titel
ingick ordet "korrespondent", samt framför
allt skyndsamt ge till känna, om någon fara
hotade, hvarjämte de (särskildt faktorerna i
Novgorod och Pskov) skulle befordra regeringens
och svenske ministerns i Moskva bref till
hvarandra. Faktorns uppgift motsvarade således
närmast en konsuls.

3. Mat. Faktor till ett gifvet algebraiskt
uttryck kallas inom matematiken hvarje storhet,
ur hvilken detta uttryck kan erhållas genom
multiplikation med en annan storhet. Så är t. ex. 7
faktor till talet 42, a och b + c faktorer till
uttrycket a(b+c}d. Med hela faktorer till ett
gifvet helt tal menas de hela tal, hvilka ingå
såsom faktorer i det gifna; så äro t. ex. 2, 3, 4,
6 hela faktorer till talet 12. Kunna faktorerna
till ett helt tal icke vidare uppdelas i hela
faktorer, kallas de primfaktorer. Lagarna för
talens delbarhet utgöra ett af de viktigaste föremålen
för talteorien. Uppdelningen af en hel rationell
funktion +(x) af en variabel i faktorer af första
graden sammanfaller med problemet att finna de värden
på x, för hvilka man har (x) = 0, och utgör sålunda
en af hufvuduppgifterna i ekvationsteorien.
2. J. Th. W. 3. G. E. (I. F.)

Faktori (eng. factory, se Faktor), större
fabrikskomplex, verkstad, särskildt för
gevärstillverkning (se Gevärsfaktori); betydligt
varunederlag eller liten koloni af handelsfilialer
i främmande, vanligen transoceaniskt, land, för
export af landets naturprodukter och import af
hemlandets industrialster. Ett sådant faktori förestås
gemenligen af en faktor. Genom faktorier ha i många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>