Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Faktori - Faktorihjälp - Faktotum - Faktum - Faktur - Faktura - Fakrurabok - Fakultativ - Fakultet - Fakunditet - Fala - Fala - Fa la - Falaikos - Falaise - Falaises - Falaka - Falan - Falander - Falander, Sven Hakvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fall européernas handelsförbindelser med främmande
kulturfolk inledts.
Faktorihjälp, kam. Se Mantalsräntan.
Faktotum (lat. fac totum, "gör allt!"), en, "som
skall allting bestyra", "allt i allom", "högra hand",
oumbärlig hjälpreda.
Faktum, lat. (af facere, göra), plur. Fakta,
eg. något som skett; hvad som är gifvet i
erfarenheten, verklig tilldragelse; sakförhållande,
erkändt rön, afgjord sak. - Faktisk, i erfarenheten
gifven, verklig, som verkligen tilldragit sig,
afgjord. Jfr Assertorisk.
Faktur (fr. facture, af lat. facere, göra), konstt.,
tekniken, utföringssättet af ett konstverk i motsats
till det andliga innehållet; det sätt, hvarpå färgen
anbragts i en målning eller strecklagen i en gravyr,
hvarpå leran, gipsen, marmorn är behandlad i ett
skulpturverk o. s. v. I Frankrike benämnes med facture
orgelpipors längd och vidd, således detsamma som mensur.
Faktura (it. fattura), hand., räkning på i parti
försålda varor. Vanligen afser ordet faktura en sådan
varuräkning till en på annan plats bosatt person,
hvarvid i densamma i regel också förekomma uppgifter
om försändningssätt, betalningsvillkor, assurans m. m.
Å. W:son M.
Fakturabok, hand., en för kopiering af ingående eller
utgående fakturor afsedd bok.
Fakultativ (af lat. facultas, förmåga, frihet till
något), som står i ens skön, som beror af någons fria
vilja, frivillig, valfri. (Motsats: obligatorisk);
bot. Se Parasit. - Om fakultativt äktenskap och
fakultativ vigsel se Civiläktenskap.
Fakultet (fr. faculté, af lat. facultas,
förmåga). 1. Förmåga, själsförmögenhet, naturgåfva.
2. En af de hufvudafdelningar, i hvilka ett
universitet är uppdeladt; sammanfattningen af
de till en sådan hufvudafdelning hörande lärare.
Ursprungligen grupperade sig lärare och studerande
efter sin öfverensstämmelse i nationalitet,
men sedermera efter sin öfverensstämmelse i
studieämnen; denna senare gruppering gaf upphof åt
fakultetsindelningen. Vid de svenska universiteten
finnas fyra fakulteter: teologisk, juridisk,
medicinsk och filosofisk. Den sistnämnda är
uppdelad i två sektioner: den humanistiska och den
matematisk-naturvetenskapliga. Den filosofiska
fakulteten vid de svenska universiteten
motsvaras i Norge af den historisk-filosofiska och
den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten,
i Danmark af den filosofiska och den
matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, i Finland
af den filosofiska fakultetens historisk-filologiska
och fysisk-matemati-ska sektionen, i Holland af den
filologisk-filosofiska och den matematisk-fysiska
fakulteten; i Tyskland äro benämningarna växlande.
Med uppblomstringen af nutidens märkliga
gränsvetenskaper ha gränserna mellan fakulteter
och sektioner börjat bortfalla och medvetandet om
vetenskapens enhet och odelbarhet börjat tränga
starkare igenom. (P. E. L-m.)
3. Mat., produkten af ett antal
konsekutiva hela tal, räknadt från 1.
Så är t. ex. "fakultet sex" = produkten
1.2.3.4.5.6 och tecknas vanligen [6.
G. E.»
Fakunditét (lat. facunditas), lätthet att
muntligen uttrycka sig, ledig tunga, talförhet, vältalighet.
Fala, besläktadt med fsv. fal, blek, har
förmodligen betydt slätt, ljunghed. Ordet återfinnes i namnen
Falan, Falbygden, Falköping (fsv. Faluköpungær) och
Falun (egentl. Faluna, ack. med efterhängd artikel).
Fr. L-r.
Fala (lat.), ett slags högt trätorn,
som begagnades vid forntida belägringar.
L. W:son M.
Fa la, it., mus., på 1500- och 1600-talen ett slags
flerstämmiga dansvisor, som sluta med refrängen fa la.
A. L.*
Falaikos (grek. <i><J>ähaixog</i>, lat. Phalæcus),
fokiernas befälhafvare under vissa perioder af det
s. k. "tredje heliga kriget" (357-346 f. Kr.). Vid
Filip II:s anryckande mot Fokis 346 såg han sig ur
stånd att göra motvärn och ingick därför ett fördrag,
hvarigenom han betingade sig fritt aftåg. Med sin
legohär begaf han sig först till Peloponnesos och
sedan till Kreta, där han omkom vid belägringen
af Kydonia. A. M. A.
Falaise [falas], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Calvados, vid floden Ante. 7,657
inv. (1901). Staden var fordom befäst och är ännu
omgifven af gamla murar. Där finnas ruiner af ett
slott (se
fig.), där hertigarna af Normandie residerade och
Vilhelm Eröfraren föddes (1027). Hans ryttarstaty är
rest i staden. I en af förstäderna, Guibray, hålles
årligen i aug. en stor hästmarknad.
 |
| Slottsruinen i Falaise. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
