- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1301-1302

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falk, Herman Adolf - Falk, Hugo Herman Vilhelm - Falk, Adalbert - Falk, Max - Falk, Matths - Falk, Hjalmar Sejersted

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

storman på samma område, konung Fredrik I:s
hofjägmästare, Andreas Schönberg. Fullständiga
uppgifter om antalet af björnar, som stupade
vid Falks större och smärre jakter, finnas ej;
emellertid är det kändt, att han med egen hand fällde
omkr. 100 stycken. Från 1817, då han bosatte sig på
Risäter, var denna egendom ett jägarhem, dit många,
äfven utländska, jaktamatörer ställde kosan. -
Både i inre och yttre måtto var F. en imponerande
personlighet. - Hans Underrättelser om de i Wermeland
brukliga björnskall
(1819; ny uppl. 1828) innehåller
åtskilliga för den tiden nya upplysningar om björnens
lefnadssätt, och dylika upplysningar förekomma äfven i
uppsatsen Något om björn och björnjagt ("Tidskrift för
jägare och naturforskare", 1834). Mer än de fleste
bland sina samtida nitälskade han för en bättre
jaktvård och framlade sina tankar rörande detta ämne
i en Promemoria vid förslag till ny jagtstadgas
uppgörande
("Sv. jägarförb. nya tidskr.", 1863).

J. W. L.*

2. Hugo Herman Vilhelm F., den föregåendes sonson,
författare, f. 11 mars 1862 i Mariestad, aflade
1883 officersexamen och blef s. å. underlöjtnant
vid Värmlands regemente, där han 1903 avancerade
till kapten. F. har medarbetat i tidningspressens
följetongsafdelning samt utgifvit flera friska och
hurtiga pojkböcker, Märta Båge och Erik Ryning (1898),
Gösta Svärdfält och båtsman Våghals (1900), Skolpojkar
(1903) m. fl.

illustration placeholder

Falk, Adalbert, preussisk statsman, f. 10 aug. 1827 i
Schlesien, d. 7 juli 1900 i Hamm, egnade sig åt den
juridiska banan, vann snart anseende som skicklig
jurist, inkallades i preussiska justitieministeriet
och blef där 1868 geheimeråd och föredragande. F
insattes 1871 såsom Preussens ombud i förbundsrådet
och tillhörde 1873-82 tyska riksdagen. Då efter
Vatikankonsiliet (1870) påfvedömets ställning
till det moderna samhället blef fientligare än
någonsin och furst Bismarck därför ville försvaga
den romerska kyrkans inflytande i Tyskland, blef
F. genom hans åtgörande utnämnd till preussisk
kultus- och undervisningsminister (22 jan. 1872)
med uppgift att framför allt häfda statens
öfverhöghet gentemot de kyrkliga anspråken,
den s. k. kulturkampen (se därom Preussen,
historia). Han genomdref bl. a. 1872 på tyska
riksdagen en lag om jesuiternas utvisande samt de i
maj 1873 af preussiska kamrarna antagna kyrkopolitiska
s. k. majlagarna och 1874 års preussiska lag om
civiläktenskap. Åt undervisningsväsendet egnade
F. stor omsorg. Folkskolan undandrogs beroendet
af prästerskapet, seminariernas antal ökades,
lärarnas aflöning höjdes, och undervisningssättet
förbättrades. Universitetens utveckling gynnades
samtidigt starkt. F:s genomgripande åtgärder för
skolans emancipation från kyrkan väckte ovilja
både hos ultramontanerna och hos de ortodoxe
lutheranerna. De förre härmades dessutom öfver det
stränga, stundom hänsynslösa sätt, hvarpå
"majlagarna" tillämpades, de senare öfver F:s understöd åt
de liberale protestanternas anspråk på likställighet
med de ortodoxe inom den evangeliska landskyrkan,
hans nya synodalförfattning för denna (1876) samt
lagarna om civiläktenskapet och om statsinspektion
i skolorna. För den reaktion på alla områden,
som inträdde efter attentaten på kejsaren 1878,
föll äfven F. Det reaktionära lutherska partiet
gynnades alltmera vid hofvet och inom de högre
kretsarna, och då F. slutligen befarade, att furst
Bismarck för att vinna de konservatives bifall
för sin protektionistiska tullpolitik skulle göra
eftergifter åt ultramontanerna och de reaktionäre
protestanterna i de stora kulturfrågorna, nedlade han
sitt ämbete, juli 1879. Det adelskap, som då erbjöds
honom, mottog han endast för sin son. F. blef 1882
president för öfverdomstolen (oberlandesgericht)
i Hamm och drog sig därefter tillbaka från
politiken. En samling af hans tal 1872-79 började
utgifvas 1880, men blef ofullbordad. Jfr
H. R. Fischer, "Adalbert v. F." (1901).

(V. S–g.)

Falk, Max, ungersk publicist, f. 1828 i Pest, blef
1848 medarbetare i flera radikala Wientidningar,
trädde mot 1850-talets slut i förbindelse med Deák
och var ifrigt verksam för åstadkommandet af 1867
års statsrättsliga uppgörelse mellan Österrike och
Ungern. 1868 blef han hufvudredaktör för "Pester
Lloyd" och har som moderatliberal medlem af ungerska
riksdagen 1869-1906 spelat en framstående roll,
framför allt vid delegationernas behandling af utrikes
ärenden. F., som 1866-67 var kejsarinnan Elisabets
lärare i ungersk litteratur, har bl. a. utgifvit
Erinnerungen an königin Elisabeth (1898) samt
Tids- och karaktärsbilder (på ungerska, 1901).

V. S–g.

Falk, Matths, universitetslärare, matematiker,
f. 19 sept. 1841 i Eskilstuna, blef student i Uppsala 1861,
filos. doktor 1869, docent i matematik s. å., lektor
i matematik och fysik vid högre elementarläroverket
i Skara 1876 och i Uppsala 1877. Efter att flera
terminer ha förestått e. o. professuren i matematik
vid Uppsala universitet och åtskilliga gånger ha
förordnats att uppehålla professorns i mekanik
examensskyldighet utnämndes han 1890 till professor
i matematik Efter uppnådd pensionsålder afgick
han 1906. F:s arbeten sträcka sig öfver många och
olikartade områden af matematiken. Äfven om det icke
lyckats honom att framdraga några nya resultat af
större betydelse, så vittna de dock om vidsträckta
kunskaper och utmärkt framställningsförmåga. Hans
många matematiska afhandlingar äro till största delen
utgifna i Uppsala universitets Årsskrift, i "Nova acta
reg. soc. scient. Ups.", i "Tidskr. f. mat. o. fys.",
af hvars redaktion han var medlem 1874, samt i
"Acta mathernatica", äfvensom i danska, tyska,
franska och engelska tidskrifter. Dessutom har han
utgifvit Lärobok i determinantsteoriens första
grunder
(1876) och Lärobok i plan analytisk geometri
(1886). F. är led. af Vet. soc. i Uppsala (1878)
och Vet. akad. (1886).

(I. F.)

Falk, Hjalmar Sejersted, norsk språkforskare,
f. 1859 i Vangs socken, student 1876, tog 1882 lärarexamen,
vardt 1888 filos. doktor, 1890 universitetsstipendiat,
1895 docent och 1897 professor i germansk filologi
vid Kristiania universitet. F. har skrifvit Die
nomina agentis der altnordischen sprachen
(1889),
de populärvetenskapliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:07 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free