Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1303-1304 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falk, Hjalmar Sejersted - Falke, Johannes Friedrich Gottlieb - Falke, Jakob von - falke, Gustav - Falkenau - Falkenberch - Falkenberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vanskabninger i det norske sprog (1894), Sprogets
visne blomster (1895) samt, i förening med Alf
Torp, de omfattande arbetena Dansk-norskens
lydhistorie (1898), Dansk-norskens syntax
(1900) och Etymologisk ordbog over det norske
og det danske sprog (1901-05). Därtill kommer
ett stort antal smärre uppsatser i ljudhistoria,
fornnordisk mytologi och litteraturhistoria. Som
ledamot af "Rigsmaalforeningen" har han
deltagit i striden mot "landsmålets" upphöjande
till likaberättigadt undervisningsspråk.

R–n B.

Falke. 1. Johannes Friedrich Gottlieb F.,
tysk historieskrifvare och nationalekonom, f. 1823,
d. 1876, anställdes 1855 vid Germanisches museum
i Nürnberg och utgaf där 1856–59, tillsammans
med J. H. Müller, "Zeitschrift für deutsche
kulturgeschichte" (ny följd 1872-75). 1862
blef F. sekreterare och 1864 statsarkivarie vid
Hauptstaatsarchiv i Dresden. F:s förnämsta arbeten
äro Geschichte des deutschen handels (2 bd, 1859-60)
och Geschichte des deutschen zollwesens (1869),
hans hufvudarbete. F. utarbetade grundliga tabeller
öfver varuprisen.


2. Jakob von F., den föregåendes broder,
tysk kulturhistoriker, estetiker, f. 21 juni
1825 i Ratzeburg, d. 9 juni 1897, studerade vid
universiteten i Erlangen och Göttingen och blef 1855
konservator vid Germanisches museum i Nürnberg. 1858
blef han bibliotekarie hos furst Liechtenstein i
Wien och tillika direktor för det berömda furstliga
tafvelgalleriet. Han gjorde sig tidigt känd som
kulturhistorisk författare genom Die deutsche
trachten- und modenwelt (1858), Zur costümsgeschichte
des mittelalters (1861) och Die ritterliche
gesellschaft im zeitalter des frauencultus
(1862). 1865 utnämndes F. till förste kustos vid
det nya österrikiska museet för konst och industri,
hvars direktör han var 1885-95. Raden af de arbeten,
i hvilka han uttalat sina åsikter i konstfrågor,
öppnades med Geschichte des modernen geschmacks
(1866,2:auppl. 1880; "Den moderna smakens historia",
1881), hvarpå följde hans spirituella studier Die
kunstindustrie der gegenwart. Studien auf der pariser
weltausstellung 1867 (1868) och Die kunstindustrie
auf der wiener weltausstellung (1873-74). Mellan dessa
publikationer faller hans för Sverige betydelsefulla
besök i Stockholm, där han på kallelse af Karl XV
uppgjorde en vetenskaplig förteckning öfver denne
konungs konstindustriella samling (nu i statens ego),
hvilket arbete, Die kunstsammlungen Karls XV, utgafs
i Wien 1871. S. å. utkom.äfven Die kunst im hause
(6:e uppl. 1897; "Konsten i hemmet", 1876). Bland hans
öfriga skrifter må nämnas Geschichte des fürstlichen
hauses Liechtenstein (1868-83), Hellas und Rom
(1878-80) och Costümgeschichte der culturvölker (1880
ff.), Ästhetik des kunstgewerbes (1883; "Konststilar
och konstslöjd", 1885), Lebenserinnerungen (1897).

F. var inom den tyska litteraturen en af de
talangfullaste och mångsidigaste målsmännen
för de nya idéer, hvilka i vår tid gjort
sig gällande på konstslöjdens område. Han
sträfvade med orubblig följdriktighet att
utveckla konstslöjden i sund riktning.

–rn.*

3. Gustav F., de föregåendes brorson, tysk lyriker
och romanförfattare, f. 11 jan. 1853 i Lybeck, egnade
sig först åt bokhandel, senare åt musikens konst och
är verksam såsom musiklärare i Hamburg. F. erhöll
1903 af staden Hamburgs senat en lifstidspension
på 3,000 mark årligen. Såsom skriftställare har
han företrädesvis gjort sig gällande i egenskap af
lyriker i samlingarna Mynheer der Tod (1892; 2:a
uppl. 1900), Tanz und andacht (1893; 2:a uppl. 1900),
Zwischen zwei nächten (1894; 2:a uppl. 1903), Neue
fahrt (1897), Mit dem leben (1899), Hohe sommertage
(1902), men därjämte äfven utgifvit enstaka romaner ur
Hamburglifvet, exempelvis Landen und stranden (1895)
och Der mann im nebel (1899), och en monografi öfver
Eichendorff (i serien "Die dichtung", 1906).

Såsom lyriker utgick F. närmast ur Th. Storms
skola, tog sedan intryck af sina skaldevänner
Liliencron och Dehmel, men uppenbarade snart en egen
personlig fysionomi och det en af de mest sympatiska
i Tysklands nyare lyrik. En nobel, innerlig känsla
med djup evighetshalt, en finkänslig naturåskådning,
en mild, nästan godmodig uppfattning af döden såsom
den gästvänlige sorgbefriaren, en lekfull, idyllisk
humor - vida skild från den sydtyska ölhumorn,
snarare med en rokokograce, som är besläktad med våra
gustavianers skämtlynne – äro drag, som framträda hos
denne älskvärde lyriker, hvars harmoniska diktning på
ett välgörande sätt frigör sig från det slags nyare
lyrik, som antingen genom bullrande åthäfvor eller
konstiga artistfasoner vill väcka uppmärksamhet.

K. W–g.

Falkenau, stad i nordvästra Böhmen,
reg.-omr. Falkenau, vid Eger. 7,376
inv. (1900). Glasbruk; i omgifningen brytes mycket
brunkol. Det första glasbruket i Böhmen anlades i
denna stad 1443.

Falkenberch. Se Falkenberg 1.

Falkenbergs vapen.

Falkenberg, stapelstad i Hallands län, på
västra stranden af Ätran, nära dennas utlopp i
Kattegatt. Stadsområdet är 466,2 har, hvaraf 447,9
har land, satt till 7,43 mtl. Ny stadsplan med
triangelmätning af staden och en del af Hertings
egendom är under utarbetning och väntas bli färdig
hösten 1907. 3,875 inv. (1906). Taxeringsvärdet
var 1905 4,173,400 kr., hvaraf 314,500 kr. för jord
och 318,500 kr. bevillningsfria. Å östra stranden
af Ätran ligga egendomen Herting, 1 mtl, och
jordlägenheten Falkenbergs tegelbruk, hvilka egas af
staden och förenas med den genom en kronan tillhörig
stenbro. Från bron leder en för sin naturskönhet
bekant promenad, den s. k. Doktorspromenaden, längs
Ätrans strand till Hertings vattenfall, hvarifrån en af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>