- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1359-1360

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjeråd - Familjerätt - Familj-journalen - Familjär - Famintsyn, Andrej Sergejevitj - Fammarp - Famn - Famnstake - Famos - Famosus libelius - Famulus - Famös - Fan - Fan - Fan - Fan, Fang, Mpongwe, Pahouins - Fana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pröfvar förhållandet och i frågan meddelar beslut. -
I Danmark och Norge förekommer ej familjerådet
ens i den mindre utvecklade form, i hvilken det
finnes af den svenska lagstiftningen erkändt.
A. Th. S. (C. G. Bj.)

Familjerätt, jur., sammanfattningen af de regler,
som bestämma rättsförhållandena inom familjen,
utgör, liksom förmögenhetsrätten och arfsrätten,
en del af civilrätten. En närmare angifvelse af
familjerättens innehåll återfinnes under dit hörande
hufvudord, såsom Faderlig myndighet, Förmyndare,
Giftermål, Giftoman, Giftorätt, Målsman, Äktenskap,
Änka, Änkling o. s. v. A. Th. S.*

Familj-journalen, tidskrift, som i aug. 1862 började
utgifvas i Halmstad af boktryckaren C. E. Gernandt och
som utkom en gång i veckan med ett fyrsidigt nummer
i stort kvartformat. Texten bestod hufvudsakligen af
öfversättningar, af hvilka en var illustrerad, samt
af en kortfattad politisk veckorevy. Med hvartannat
nummer utgick en bilaga, med titeln "Urania", hvilken
innehöll en modeberättelse och en gång i månaden
åtföljdes af en färglagd modeplansch. Tidskriften
afsåg att fylla ett då tomt rum inom den svenska
förlagsverksamhetens område, i det att den erbjöd
underhållande och populära uppsatser, hufvudsakligen
af skönlitterärt innehåll. Tidskriften upphörde redan
med 1863 års slut. Den fortsattes (från 1864),
efter förändrad plan, af Svenska Familj-journalen
(se d. o.).

Familjär. Se Familjaritet.

Famintsyn, Andrej Sergejevitj, rysk växtfysiolog,
f. 1835, blef doktor i botanik i Petersburg
1867 samt är sedan 1884 professor i botanik vid
kejs. vet. akad:s fysisk-matematiska afdelning
och direktor för laboratoriet för växtanatomi och
växtfysiologi. Bland hans skrifter må nämnas Die
wirkung des lichtes auf das wachsen der keimenden
kresse
(1865), Zur entwicklungsgeschichte der
gonidien und zoosporenbildung der flechten
(tills,
med J. Boranetskij, 1867), Die anorganischen
salze als ausgezeichnetes hilfsmittel zum studium
der entwickelung niederer clorophyllhaltiger
organismen
(1871), Beitrag zur keimblattlehre im
pflanzenreiche
(1876), Embryologische studien (1879),
Beitrag zur symbiose von algen und thieren (1889).
T. K.

Fammarp, kronoflygsandsfält i Söndrums socken,
Halmstads härad, Hallands län. 1858 erbjödo
jordegarna i Onsjö och Fammarps byar öfverlåtelse af
sina flygsandsfält till kronan på vissa villkor. Detta
erbjudande antogs af K. M:t genom nåd. bref 27 juli
1860, hvarigenom ifrågavarande kronoflygsandsfält
bildades. Sanden har genom skogsplantering numera
blifvit fullständigt bunden, och fältet är delvis
beväxt med rätt vacker skog. Det är rikt på villebråd,
särskildt hare, och konung Oskar II har flera år
anställt större drefjakter därstädes. Areal 367 har.
G. Sch.

Famn. 1. Längdmått, 6 fot = 1,7814 m.- 2. Såsom
vedmått begagnas i Stockholm, Göteborg m. fl. städer
storfamn eller Stockholms brofamn, som skall
innehålla, efter yttermått, 8x6x3 f. Ett mått ved = 1/3
storfamn. I landsorten nyttjas skogsfamn, innehållande
6x6x3 f. Storfamn för löfträdsved äfvensom skogsfamn
räknas på vissa orter blott till 2,5 fots djup
(vedtränas längd). Pappersved, bokved o. d. säljes ofta
efter kubikfamn, som innehåller 6x6x6 f. efter
yttermått. W. E-n.

Famnstake, ett vid längdmätningar på fältet brukligt
redskap, vanligen bestående af två i vinkel ställda,
genom en tvärslå förenade störar, hvilkas spetsar
äro på 6 fots (1 famns) afstånd från hvarandra.

Famos [-ås], ty. (jfr Famös), präktig, storartad.

Famosus libellus, lat., smädeskrift, nidskrift.

Famulus (lat.), tjänare, biträde, medhjälpare;
väpnare (under medeltiden); vid de tyska universiteten
sedan gammalt benämning på en student eller ung
doktor, som hjälper en professor med att arrangera
kollegierna, uppbära lektionsafgifterna, utskrifva
intygen m. m., eller som går en professor till hända
vid dennes föreläsningar, t. ex. med nödiga apparaters
iordningställande o. s. v., assistent.

Famös (ty. famos, fr. fameux, lat. famosus, af fama,
rykte), ryktbar, namnkunnig, utmärkt; beryktad,
vanryktad.

Fan, zool. Se Fjäder.

Fan, religionsh. Se Djäfvu1.

Fan [fann], mått och vikt i Kina. Se Fen.

Fan, Fang, Mpongwe, Pahouins, ett betydande
bantufolk (se Bantu och Bantuspråken), som bebor
stora delar af Franska Kongo och Kamerun mellan
Sannaga och Ogowe, dit det invandrat i sen tid
såsom eröfrare. Folket är fördeladt i många smärre
stammar. Enligt Ankermann ("Archiv für anthrop.",
h. 4, 1906) kom det antagligen från trakterna mellan
Ubangi och Sanga. Fanfolket utmärkes genom mager,
muskulös och högväxt kropp och chokoladbrun färg
(se Afrikanska folk, plansch, fig. 9). Äfven typer
med ljusare hudfärg förekomma. I allmänhet växla
beskrifningarna öfver deras utseende mycket, hvaraf
man får antaga, att de äro betydligt olika i olika
trakter. De fila framtänderna spetsiga. De måla och
tatuera mycket sin kropp. Fan lefva hufvudsakligen
af jakt (de äro berömda elefantjägare), men äfven af
jordbruk. Deras byar äro starkt befästa. Vapnen äro
numera oftast gevär, men voro förut knif, spjut,
stridsyxa, kastknif och armborst. Bruket af de
sistnämnda lärde de sig på 1600-talet af portugiserna
och använde till dem små förgiftade pilar. Fan äro
kannibaler. De äta nämligen sina krigsfångar. Man
beskyller dem äfven för likätning. Fanfolket är
mycket begifvet på prydnader och öfverlastar kroppen
med ringar af metall, glaspärlor, snäckor etc. De
äro mycket skickliga som smeder och smida särskildt
med stor omsorg sina vapen. De smälta själfva ur
malmen det järn de använda till smide. De lefva
allmänt i polygami. Hustrurna behandlas hårdt. Deras
religion synes vara förfädersdyrkan. Hufvudskålarna
af förfäderna prydas och bevaras väl. Ett högsta
väsen, Nzame, tyckas de äfven tro på. Jfr Bahnson,
"Etnografien", bd II (1900), där flera äldre
författare äro citerade, Hutter, "Globus", bd LXXXVII
(1905, s. 234), och Triller, "Proverbes, légendes et
contes Fang" ("Bulletin de la soc. neuch. de géogr.",
1905). E. N-d.

Fana, milit. 1. En på en stång fäst duk, som
utgör en infanteri- eller dragontrupps förnämsta
fälttecken. Under kejsartiden infördes fanor i de
romerska härarna, hvilka likväl fortfarande bibehöllo
sina gamla fälttecken. Under medeltiden blefvo de
allmänna, i det hvarje ordnad hop förde sin fana,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0728.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free