Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farmaceut - Farmaceutiska föreningen - Farmaceutiska inrättningen - Farmaceutiska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
botanik, zoologi, mineralogi (läran om växter, djur,
mineralier, särskildt afpassad för en farmaceuts
behof), farmaceutisk kemi l. farmakokemi (lämpad för
farniaeeutiska behof) o. s. v. O. T. S.*
Farmaceutiska föreningen, en 11 dec. 1861 i Stockholm
af E. A. Holmström, A. F. N. Oldberg och K. J. Waller
stiftad förening med uppgift att främja farmaciens
studium, att genom kamratligt umgänge åstadkomma en
närmare beröring emellan farmaceuter och att, i den
mån tillgångarna medgifva, genom understöd bispringa
behöfvande kamrater. För inträde fordras aflagd
farmaceutisk examen. Styrelsen består af 8 ledamöter,
af hvilka en ordförande, en vice ordförande, en
sekreterare och en kassaförvaltare. Föreningen räknade
1906 öfver 1,000 ledamöter, eger ganska dyrbara
samlingar och ett kapital på omkr. 70,000 kr., hvaraf
studielån utlämnas och understöd utdelas åt behöfvande
änkor efter apotekare och farmaceuter. Dessutom eger
föreningen vissa fonder, hvilkas afkastning utgår
som stipendier. Af dessa uppgår "stipendiefonden
för apotekares fortsatta studier", hvilken 1902-05
åstadkommits genom insamling inom apotekarkåren, till
26,000 kr. och Wadells fond, erhållen genom donation
af aflidne apotekaren Ernst Wadell, till 10,000 kr. De
år, då Vet. akad. ej utdelar något Scheele-stipendium,
utdelar föreningen tills vidare eller till dess
föreningens Scheele-fond uppnått ett minimikapital
af 5,000 kr., ett sådant på 200 kr. 1886 bekostade
föreningen utgifningen af "Ett tjugufemårsminne. Blad
"ur svenska farmaceutiska föreningens historia" och
1892 präglingen af en Scheele-medalj. Föreningen har
gjort betydande inlägg i kårens sociala frågor och
icke varit utan inflytande på farmaciens utveckling
i Sverige.
Farmaceutiska inrättningen vid Helsingfors’
universitet, instiftad genom författning af
26 jan. 1897, har till uppgift att förbereda
farmacieelever (äfven andra än vid universitetet
inskrifna studenter) till farmaciestudiosi- och
provisorsexamina, hvilka offentligen afläggas inför
Medicinalstyrelsen. Föreståndare är professorn i
fysiologisk kemi och farmakologi, hvilken tills
vidare undervisar äfven i kemi, och öfriga lärare äro
en adjunkt i botanik och farmakognosi, en biträdande
lärare i kemi samt en för minst ett år utsedd lärare
i fysik. Antalet laboranter hösten 1906 var 65.
T. C.
Farmaceutiska institutet. Den första början till
farmaceutisk undervisning i Sverige står i samband med
det på 1600-talet inrättade Collegium medicorum
(se d. o.). Före denna tid var apotekaryrket,
med sina lärlingar och gesäller, i öfvervägande
mån skråmässigt. Emellertid var kollegiets skola
hufvudsakligen afsedd för utbildning af läkare, och
ännu efter 1761, då vid denna skola en professur
i medicinsk naturalhistoria och farmaci samt en
laboratorsplats blifvit inrättade, hade farmaceuterna
föga nytta af undervisningen därstädes. Med Berzelius’
utnämning till professor i kemi och farmaci vid det
1815 ur kollegiets läroverk uppstående "Karolinska
mediko-kirurgiska institutet" inträdde emellertid
gynnsamma förhållanden för den farmaceutiska
undervisningen i Sverige, i det att farmaceuterna då
blefvo i tillfälle att åtnjuta undervisning såväl af
Berzelius som af institutets lärare i materia medica
(institutets stadgar af 1815 och
1822 föreskrefvo dock ingenting om farmaceuters
undervisning). Ett stort steg framåt var taget,
men behofvet af en särskild undervisningsanstalt
för farmaceuter gjorde sig snart kännbart. De
åtgärder (stipendier m. m.), som den af Stockholms
apotekare 1821 bildade Apotekarsocieteten vidtog
för främjande af den farmaceutiska undervisningen,
ledde icke till önskadt resultat. Men då den
nuv. Apotekarsocieteten 1837 bildades, upptogs i
dess stadgar såsom hufvudändamål att underhålla en
läroanstalt för farmaceuters undervisning i kemi,
farmaci, materia medica samt i latinska och tyska
språken. S. å. öppnades i Stockholm en läroanstalt i
kemi och farmaci samt i naturalhistoria och materia
medica. Detta läroverk, som fick benämningen
Farmaceutiska institutet, underhölls ensamt af
Apotekarsocieteten till 1845, då det erhöll ett
statsunderstöd af 1,500 rdr rgs, hvartill kom ett
motsvarande belopp af Apotekarsocieteten och 300 rdr i
terminsafgifter af eleverna. Vid riksdagen 1858 ökades
statsanslaget till 3,750 rdr, hvilket, i förening
med ett lika stort understöd af Apotekarsocieteten,
terminsafgifter och räntan af enskild donation,
uppbringade institutets stat till 8,100 rdr. 1859
erhöll institutet laboratorielokal (det hade förut
begagnat Karolinska institutets) och föreläsningsrum
i Apotekarsocietetens hus, n:r 20 vid Rörstrandsgatan
(nuv. Wallingatan). Då laboratoriet och de öfriga
lokalerna visade sig otillräckliga för det ökade
lärjungeantalet, beviljade Rikets ständer 1859 åt
Apotekarsocieteten ett amorteringslån af 50,000 rdr
för att å societetens tomt uppföra lämpliga lokaler
för institutet. Dessa öppnades för sitt ändamål i
jan. 1863. Uppsättningen af redskap för laboratoriet
m. m. hade bekostats af Apotekarsocieteten med medel,
som erhållits dels genom sammanskott, dels genom en
donation. Sedan institutets styrelse 1862 förgäfves
gjort framställning om ny stat å 19,850 rdr och 1865
å 16,450 rdr, beviljade riksdagen sistnämnda år,
på K. M:ts proposition, en förhöjning af 1,125
rdr (med villkor att Apotekarsocieteten ökade
sitt bidrag med samma summa) samt anslog dessutom
2,000 rdr åt de båda lärare vid institutet, hvilka
åtogo sig den examensskyldighet, som förut ålegat
motsvarande lärare vid Karolinska institutet. Därmed
var Farmaceutiska institutet fullständigt skildt från
detta läroverk. Dess inkomster uppgingo vid denna tid
till 12,350 rdr. Det vid 1873 års riksdag väckta och
af en kommitté tillstyrkta förslaget att sammanslå
institutet jämte flera andra läroverk med Tekniska
högskolan tillstyrktes villkorligt af institutets
styrelse, som fruktade, att Apotekarsocieteten skulle
indraga sitt årliga bidrag till institutet. 1875
förklarade ock Apotekarsocieteten, att dess bidrag
komme att upphöra med 1876 års utgång. Sedan riksdagen
1875 beviljat institutet 4,875 kr. och 1878 7,575
kr. å extra stat (det ordinarie anslaget utgjorde
då 7,025 kr.), erhöll institutet 1880 ett årligt
statsanslag af 18,750 kr., hvilket tillsammans med
beräknade terminsafgifter uppbringade institutets
imkomster fr. o. m. 1882 till 19,350 kr. Därjämte
har staten, såsom gåfva af Apotekarsocieteten,
mottagit åtskilliga i institutets lokaler
befintliga lösören. Institutet förfogar äfven öfver
inkomster, utgörande ränteafkastning å åtskilliga
donationer. 1891 höjde riksdagen det ordinarie
anslaget till 19,050 kr. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
