- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1421-1422

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasansläktet - Fasan-ön - Fasc. - Fasces - Fasch, Karl Friedrich Christian - Fasching - Faschn (Feschn) - Fascia - Fasciation, Förbandning - Fascierad - Fascikel - Fascin - Fascinera - Faselis - Fasett - Fasettögon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gottland, där fasanjakt är förbjuden hela året. Litt.:
W. B. Tegetmeier, "Pheasants, their natural
history and practical management" (1897).
L-e.

Fasan-ön. Se Bidassoa.

Fasc., förkortning
för lat. fasciculus, faskikel (se d. o.).

Fasces [fa’Jes], lat. (plur. af fascis, bunt, knippa),
med band sammanfäst knippa af björk- eller almspön,
hvilken bars af de romerske liktorerna. Under
konungatiden och republikens allra första tid
(till Valerius Publicola, omkr. midten af 5:e
årh. f. Kr.) var i denna knippa alltid instucken
en bila till tecken af öfverhetens makt öfver
medborgarnas lif (jfr imperium), men sedermera fick
bilan ej bäras i själfva Rom, utan blott vid hären
och i provinserna. Fasces plägade sänkas inför folket,
till ett erkännande af dess öfverhöghet, äfvensom af
lägre ämbetsmän inför högre. Efter en seger smyckades
ofta en fältherres eller kejsares fasces med en
instucken lagerkvist eller en vid knippan fäst
lagerkrans. Vid en fältherres likbegängelse buros
fasces stundom omvända, d. v. s. med bilan nedåt.
illustration placeholder

R. Tdh.

Fasch, Karl Friedrich Christian, tysk tonsättare,
f. 1736 i Zerbst, d. 1800 i Berlin, blef 1756
kammarmusikus och cymbalist hos Fredrik II. Hans
storverk är stiftandet och ledningen af "Berliner
Singakademie" (1792), en institution, som, uppvuxen
ur ett privat sångsällskap, sedermera blef förebilden
för liknande föreningar öfver hela Tyskland. F. var
en mästare i den mångstämmiga satsen, och hans mest
berömda arbete är en sextonstämmig mässa. Biogr.
af Zelter (1801). A. L.*

Fasching, sydty., fastlagen; karneval.

Faschn (Feschn), stad i egyptiska prov. Minjeh,
vid järnvägen Kairo-Siut. 11,984 inv. (1897).

Fascia [fa’Jia], lat. 1. Band, bindel (jfr Dräkt,
sp. 928). - 2. Anat., binda. Se Aponeuros.

Fasciation
[faji-], Förbandning, bot., missbildning, visande
sig såsom en bandlik utplattning af ett normalt
cylindriskt axelorgan, förenad med betydliga
afvikelser i bladens ställning. Fasciationen
är ej sällan förenad med en skruflik vridning af
den missbildade stammen. Missbildningen är ofta
iakttagen hos ett stort antal växter. En ärftlig
fasciation, som allmänt odlas för prydnadsändamål, är
"tuppkammen", Celosia cristata (se fig.). Fasciationen
anses uppkomma därigenom, att ett skott erhåller
öfvermått af näring, hvilket eger rum, om öfriga
skott afskäras eller på annat sätt förstöras.
illustration placeholder
Celosia cristata.

G. L-m.

Fascierad [faji-], bot., säges en växt vara, som
visar missbildningen fasciation (se d. o.).

Fascikel [faji’kel]. Se Fakike1.

Fascin [fajin]. Se Faskin.

Fascinera [faji-], lat. fascinare, förtrolla, förhäxa,
tjusa. Jfr Onda ögon.

Faselis (grek. ^aorjUs, lat. Phaselis), forngrekisk,
enl. Herodotos af doriska nybyggare grundlagd stad
på kusten af landskapet Lycien i Mindre Asien. Genom
sina tre förträffliga hamnar blef F. redan tidigt en
betydande sjö- och handelsstad, men råkade sedermera
i dåligt rykte såsom ett tillhåll för sjöröfvare
och förstördes på grund däraf af romarna omkr. år 76
f. Kr. A. M. A.

Fasett (fr. facette, dimin. af face, ansikte,
framsida), slipad rutformig yta (på ädelstenar,
glas o s. v.); boktr., litet särskildt formadt
metallstycke för fasthållande af stereotypplattor på
foten; snedslipad sida å klichéer, autotypier o. d.,
för dessas fastspikande på foten. - Fasettera, slipa
i fasetter.

Fasettögon, zool., benämnes en form af mycket
komplicerade ögon, som förekomma hos leddjuren. Sitt
namn ha de erhållit af den omständigheten, att det
kroppen beklädande kitinlagret å dessa ögon

illustration placeholder
Fig. 1. Hufvud af ett bi, med de två fasettögonen.


vanligen företer bilden af hexagonala fält eller
fasetter (fig. 1). Fasettögat är sammansatt af många
radiärt ställda, kilformiga kroppar, s. k.

illustration placeholder
Fig. 2. Fasettöga i genomskärning.


ommatidia (fig. 2), af hvilka hvarje består af
följande delar (fig. 3): 1) den genomskinliga,
fasettliknande, plan- eller bikonvexa delen af
kitinet, den s. k. hornhinnan (l), med underliggande
epidermisceller; 2) glaskroppen (kz), som är mer
eller mindre kägelformig och består af fyra eller
flera celler, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free