- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1423-1424

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasettögon - Fasförskjutning - Fasher (El-Fasher) - Fashion - Fashoda - Fasis - Faskikel - faskin - Faskinknif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afsöndra en genomskinlig kristallkropp (k) ; denna
senare saknas hos många insekter; 3) retinulaceller
(rz), i hvilka synnervens fibriller ändas, äro olika
till antalet, ofta sju, och omgifva rörformiga
stafvar, rhabdomerna (r). Hvarje ommatidium är
omgifvet af ett pigmenthölje, hvarigenom det blir
optiskt isoleradt; detta pigment är särskildt starkt
utbildadt på två ställen, ett vid ommatidiets
bas ("chorioidea"), ett vid kristallkroppens
bakre gräns (iris, fig. 2). Rörande enskildheter i
fasettögats byggnad råder rätt stor olikhet hos olika
leddjur. Anatomiskt kan fasettögat uppfattas som en
tätt sammanträngd komplex af kilfonnigt gestaltade
enkla ögon. Denna uppfattning torde emellertid ej
kunna öfverföras på dess verkningssätt. I stället
för att antaga, att hvarje ommatidium för sig kan
frambringa en liten omvänd bild, har numera teorien
för det musiviska seendet vunnit öfverhanden,
att nämligen fasettögat alstrar endast en upprätt
bild, hvilkens enstaka bildpunkter lämnas af
ommatidierna. Jfr Öga.
illustration placeholder
Fig. 3. Förenklad bild af en del af ett fasettöga.

l hornhinnan, k kristallkroppen k1 densamma

i genomskärning, rz retiniaceller, rz1 desamma

i genomskärning, r rhabdomen, r1 densamma

i genomskärning.

(Denna fig. liksom fig. 1 och 2 äro förstorade.)
L-e.

Fasförskjutning, elektrot., förskjutningen i tid
mellan tvenne med lika period varierande
elektriska fenomen, t. ex mellan spänningen
och strömstyrkan i en växelströmkrets. Finnes
i kretsen endast vanligt (ohmskt)
motstånd, växla ström och spänning riktning pä
sam-ma gång. Finnes åter själfinduktion i
strömkretsen, blir strömmen förskjuten i fas
efter spänningen (positiv fasförskjutning)
, under det att befintlig kapacitet skjuter
strömmen före (negativ fasförskjutning). Finnas
både själfinduktion och kapacitet, kan vid vissa
värden å dessa fasförskjutningen upphäfvas (jfr
Elektrisk resonans). Vid växelströmsanläggningar
eftersträfvar man att hålla fasförskjutningen
så liten som möjligt, emedan effekten af en
viss ström med en viss spänning blir så mycket
mindre än produkten, af ström och spänning som
cosinus för fasförskjutningsvinkeln. Denna senare
betecknas vanligen med ? och uttryckes i grader
eller båge; en hel period (två fulla växlingar)
är då 360° eller 2 pi. Vid en fasförskjutning
mellan ström och spänning af 90° är sålunda
effekten lika med noll. - Flera olika sinsemellan
fasförskjutna växelströmmar bilda tillsammans
s. k. flerfassystem ; se härom Elektriska maskiner.
A. E-m.

Fasher (El-Fasher). Se Dar-Fur.

Fashion [fä’ j n], eng. (af fr. façon, se Fason),
form, skapnad, snitt, mod ("högsta fashion"),
rådande plägsed, fina världens sätt, god ton. -
Fashionable [fä7 j 9nebl], modern, nymodig, gentil,
överensstämmande med god ton, med bruket i det finare
sällskapslifvet. - Fashionable news [fä^onebl
njö’s], nyheter (om fester, bröllop o. d.) från den
förnäma världen.

Fashoda [fajåda], hufvudstad i den förra egyptiska
provinsen (mudirije) F. i Sudan, som eröfrades
af mahdin. F. ligger i en sumpig trakt på vänstra
stranden af Bahr el-abjad, under 9° 55’ 20" n. br. och
uppstod 1867 på det ställe, där shilluk-konungen Denab
haft sitt residens. Det besattes 10 juli 1898 af en
fransk expedition under Marchand. Detta fransmännens
framträngande till Nilen förde till allvarliga
politiska förvecklingar mellan Frankrike och England,
den s. k. Fashodafrågan, sedan Kitchener under sin
expedition mot kalifen Ab-dullahi 21 sept. 1898 nått
fram till F. Frankrike uppgaf dock sina anspråk och
utrymde stationen 11 dec. s. å. Genom en deklaration
1899 drog sig Frankrike tillbaka från Nildalen,
och en ny gräns bestämdes mellan brittiska och
franska intressesfärerna. F. kallas nu Kodok
och är hufvudstad i egyptiska provinsen Dinka.
J. F. N.

Fasis (grek. 0åoig, lat. Phasis). 1. I forntiden
namn på en på Kaukasus upprinnande och i östra
delen af Svarta hafvet utfallande flod (nu Rione),
hvilken af de gamle ansågs utgöra gränsen mellan
Europa och Asien. - 2. En vid mynningen af denna
flod belägen stad (nu Poti). Efter denna ort
äro de under namn af fasaner (grek. fasianoi,
lat. aves phasianæ) kända fåglarna uppkallade.
A. M. A.

Faskikel (af lat. fasciculus, liten knippa), bunt,
samling, häfte. Se Exsickatverk.

Faskin (af lat. fascis, bunt, knippa), befästningsk.,
en hårdt ombunden cylindrisk risknippa, vanligen
af 3,6-4 m. längd och 0,3 m. diameter. Banden, som
göras af vidjor eller glödgad järntråd, läggas på
0,3 m. inbördes afstånd. För tillverkning af faskiner
uppsattes en faskinbänk af 4-5 par i kors nedslagna
pålar, mellan hvilka riset, som bör vara långt,
rakt och styft, sedan inlägges. För att underlätta
bandens åtdragande, strypes riset tillsammans med
en faskinklämmare, som utgöres af tvenne genom
ett tåg förenade korta spakar. Faskinens tjocklek
undersökes genom en faskinprofvare, ett slags
mall, som trades öfver faskinen. När alla banden
äro pålagda, af putsas faskinen med en faskinknif,
eller huggare, hvarjämte ändarna afsågas, så att de
blifva jämna. En faskin kan af 4 man tillverkas på en
1/2 à 1 timme. Faskiner användas dels vid befästningars
uppförande, till beklädnad af branta jordsluttningar,
dels äfven i den civila byggnadskonsten,
vid vägars anläggande, till grundläggning
å sank mark, vid strandskoningar och andra
vattenarbeten. Sänkfaskiner äro endast 1,2 m. långa,
med bland riset inbundna stenar, så att de sjunka
i vatten. De användas bl. a. för att vid belägring
eller stormning fylla våta fästningsgrafvar. Jfr
Beklädnadsarbete. O. A. B. (L. W:son M.)

Faskinknif, ursprungligen vid faskintillverkning
brukad huggknif med nedåtböjd spets (jfr
Faskin), sedermera äfven en af en del trupper
såsom sidogevär begagnad omkr. 0,5 m. lång, tung
huggknif, hvars främre del är bredare än den bakre.
L. W:son M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:07 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0762.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free