Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fatalism - Fatalitet - Fata Morgana - Fatatjärnmon - Fatbur l. Fatabur - Fategarh - Fatehpur - Fatehpur-Sikri - Fathom - Fatig - Fatigera - Fatiha - Fatima - Fatimider - Fatio de Duillier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däraf uppkommer. Enligt denna åsikt
upphäfves människans tillräknelighet för hennes
handlingar. Fatalismen har af ålder varit och är ännu
gängse i Österlandet; blott judendomen bildar i detta
afseende ett undantag. Äfven i grekernas populära
föreställningssätt och konst framträder den, om än i
mildare form. Ett uttryck för fatalism äfven hos de
kristna folken, bland hvilka den stundom påträffas som
folktro, äro de s. k. ödestragedierna. -. Fatalist,
anhängare af fatalismen. L. H. Å.*
Fatalitet (af fatal, se d. o.), obehaglig händelse,
förtretlighet, vidrighet.
Fata Morgana, it. (fr. fée Morgane l. château de la
f. M.), luftspegling, hägring, i synnerhet de genom
luftspegling (se Hägring) framkallade optiska villor,
som stundom alstras vid Neapel, vid Reggio samt
på Siciliens kuster. På en gång ser man i luften
på stort afstånd ruiner, pelare, slott, palats,
korteligen en mängd föremål, som oupphörligt ändra
gestalt. Folket strömmar då vanligen till stranden
för att åskåda den märkvärdiga naturföreteelsen, som
har sin grund däruti, att föremål blifva synliga,
hvilka ej vid atmosfärens vanliga tillstånd kunna
ses, och nu framträda förvrängda samt stadda i
oupphörlig växling, emedan de olika täta luftlagren
äro i oupphörlig rörelse. – Fata Morgana
(jfr Fatum) betyder egentl. feen Morgana.
Denna var syster till konung Artur och omnämnes
ofta i riddarsagorna såsom en ryktbar trollkvinna.
L. A. F.*
Fatatjärnmon, kronopark i Åsele socken
och revir af Västerbottens län. Areal 1,515
har. Afsatt till kronopark efter afvittringen
genom K. befallningshafvandes utslag 23
dec. 1884. Kallades före 1891 kronoparken Åsele
n:o 18. G. Sch.
Fatbur l. Fatabur (af fsv. fat, kläder,
utrustningspersedlar, och bur, bod), hus eller
rum, där man i äldre tider förvarade kläder och
annan dyrbar egendom, förrådsrum, magasin, äfven
skattkammare. Fatburen bestod i gamla tider alltid
af en särskild byggnad, hvilken, emedan den inneslöt
större delen af familjens värdefullare lösegendom,
gjordes så säker som möjligt för inbrott och
plundring. I detta syfte var den ock försedd med
ett på alla sidor eller åtminstone på dörrsidan
framspringande loft, egnadt till försvar. Vid
Björkvik i Östra Ryds socken i Östergötland kvarstår
en senast under 1500-talet byggd fatbur (se Bostad,
pl. VII), hvaraf en kopia uppförts på Skansen. Hos
allmogen finnas för öfrigt i de flesta landskap i
vårt land till konstruktion och ändamål närbesläktade
förrådshus, hvilka dock benämnas bod eller härbärge
(härbre, häbbare o. s. v.). De bekanta norska
stabburarna höra ock hit. - Jfr Fataburen.
N. E. H.
Fategarh. Se Farukhabad.
Fatehpur [fātəpō’ə]. 1. Distrikt i brittiska
Indien, United provinces, divisionen Allahabad,
bildar innersta delen af Doab eller landet mellan
floderna Ganges och Jumna samt har en areal af 4,229
kvkm. 686,391 inv. (1901). Landet genomskäres af
Allahabad–Delhi-järnvägen och ett nät af kanaler,
hvilket ökar dess fruktbarhet. – 2. Hufvudstad i
nämnda distrikt. 19,281 inv. (1901). – 3. Befäst
stad i Rajputana, Indien. 16,393 inv.
– 4. (Fatehpur-Sikri) Stad i divisionen Agra, United
provinces, 37 km. v. om staden Agra. 7,147
inv. (1901). F. anlades omkr. 1570 af stormogul Akbar
och var dennes favoritresidens, men förföll efter
hans död. Stora ruiner af denna stad finnas ännu
n. ö. om den nyare staden. Den förnämsta byggnaden
är en moské, som i prakt knappast öfverträffas af
någon annan i Indien.
Fatehpur-Sikri. Se Fatehpur 4.
Fathom [fä’thəm], eng. (fnisl. faðmr, sv. famn), famn,
engelskt längdmått = 2 yards = 6 feet (fot) = 1,829
m. Jfr Famn.
Fatig (fr. fatigue, jfr Fatigera),
ansträngning, möda, tröttsamt arbete, besvärlighet,
strapats.
Fatigera (fr. fatiguer, lat. fatigare), trötta,
uttrötta, utpina. - Fatigant [-a’int],
tröttsam, besvärlig, mödosam.
Fatiha, arab. (början, inledning), muhammedanernas
förnämsta bön (deras "Fader vår"), utgör första suran
(kapitlet) af koranen och lyder i öfversättning
på följande sätt: "I Guds, den barmhärtiges, den
miskundsammes namn! Lofvad vare Gud, världarnas
herre, den barmhärtige, den miskundsamme, domedagens
konung! Dig dyrka vi, och Dig anropa vi om hjälp. Led
oss på den rätta vägen, deras väg, hvilka Du nåd
bevisat, icke deras, som Du vredgas på, och icke
deras, som vilse gå!" K. V. Z.
Fatima, Muhammeds och Chadidjas dotter, f. i
Mekka, d. 632, gift med Ali, profetens trognaste
anhängare. Från Ali och F. härstamma fatimiderna,
en regentätt, som i 10:e årh. grundade ett
själfständigt kalifat i Nord-Afrika.
Fatimider, arabisk härskarsläkt, härstammande från
kalifen Ali och Fatima, Muhammeds dotter. Då efter
Alis mord (661) profetens släkt undanträngdes från
tronföljden, bibehöll sig alltjämt ett parti,
som förfäktade profetens afkomlingars rätt till
kalifatet. Det kallade sig sedermera ismailiter
efter Ismāʿīl bin Djaʿfar, Alis ättling i rätt
nedstigande led, och skilde sig äfven i sin religiösa
uppfattning uti viktiga punkter från islams öfriga
bekännare. (Se Schiiter.) Omkr. 900 verkade
en ismailitisk missionär, Abū Abdallāh esj-Sjīʿī,
bland den muhammedanska befolkningen i norra Afrika
och lyckades störta aglabidernas i Kairwān (Tunis)
härskande dynasti samt på tronen uppsätta (910)
Ubeid-allāh bin Muhammed, en afkomling af Ismail. Han
underlade sig Tripolis och Sicilien samt utsträckte
sitt herravälde ända till Fes. Hans sonsons son
Muʿiss-ad-din eröfrade 969 Egypten (jfr Egypten,
sp. 1487), grundlade Kairo, som han gjorde till
sitt residens, och antog kaliftiteln. Kort därefter
lades äfven Syrien och Palestina under det egyptiska
kalifatet. Nordvästra Afrika, Syrien och Palestina
gingo dock snart förlorade, och 1171 trängde Saladin
den siste fatimid-kalifen, ʿĀdid, från väldet öfver
Egypten. Fatimiderna voro ifriga schiiter och verkade
för spridandet af sina läror genom missionsanstalter
och skolor. Efter deras fall utträngdes den schiitiska
läran från norra Afrika och västra Asien, men bibehöll
sig i Persien, där den blef den härskande religionen.
Fatio de Duillier [fa’tsiå de dyllié], Nicolaus,
schweizisk matematiker, f. 1664 i Basel,
d. 1753 i London, vistades större delen af sitt lif i
England. Han vann sin ryktbarhet förnämligast genom
skriften Lineæ brevissimi descensus investigatio
geometrica (1699), hvari han förnekade, att Leibniz
själfständigt upptäckt differentialkalkylen, och
sålunda gaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
