- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
9-10

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Felix V. Se Amadeus 2. - Felix, biskop i Urgellis i Spanien, d. 816. se Adoptianer - Felix, Eugen - Félix de Valois. Se Felix Valesius - Felixstowe - Felix Valesius l. Félix de Valois, fransk religionssvärmare. Se Trinitariernas orden - Felkin, Ellen. Se Fowler, E. Th. - Fellach - Fellachins, stad Se Dorak el Atek - Fellah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bis zum pontifikat Leos I" och "Geschichte
der rom. kirche von Leo I bis auf Nikolaus I".
T. H-r.

Felix, biskop i Urgellis i Spanien, d. 816. Se
Adoptianer.

Felix, Eugen, österrikisk målare, f. 1836 i Wien,
började sina studier hos Waldmüller och utbildade sig
vidare i Paris hos Cogniet. Han målar genrestycken
samt historiska och mytologiska scener (Pan bland
backantinnor
m. m.), men har skapat sitt rykte
förnämligast genom sina porträtt. Representerad i
hofmuseet i Wien.

Félix de Valois [da vaWJ. Se Felix Valesius.

Felixstowe [fflikståu], hafsbad i östra Suffolk,
England, vid Orwells mynning. 2,720 inv. (1901;
med det närbelägna Walton 5,815 inv.). Kurorten är
mycket besökt, har goda anordningar och anses för en
af Englands bästa badplatser. Ln.

Felix Valésius l. Felix de Valois (F. från
Valois), fransk religionssvärmare, d. 1212. Se
Trinitariernas orden.

Felkin, Ellen. Se Fowler, E. Th.

Fellach, by i Kärnten, nära högra stranden
af Drava, något ofvanför staden Villach,
600 m. ö. h. Flera kalla natronkällor, hvilkas
vatten försändes i handeln. Goda badinrättningar.
Ln.

Fellachia, stad. Se Dorak el-Atek.

Fellah, arab., plur. fellahin (af falaha,
arbeta i jorden), "jordbrukare", det allmänna
namnet på Egyptens fasta åkerbrukande befolkning,
till skillnad från stadsborna å ena sidan och den
nomadiska ökenbefolkningen (beduinerna) å den
andra.
illustration placeholder
Fellaher på färd in till staden.

Fellaherna äro till allra största
delen muhammedaner, blott ett fåtal är kopter,
hvilka i sådant fall hvarken till utseende eller
lefnadssätt skilja sig från sina muhammedanska
ståndskamrater. Till rasen härstamma fellaherna
enligt all sannolikhet från de gamle egypterna,
ehuru den från monumenten
bekanta rena egyptiska typen mindre ofta
anträffas bland fellaherna än bland de koptiske
stadsinvånarna. Den ganska märkbara fysiska olikheten
mellan dessa bägge från samma ras härstammande
folkklasser beror dels på olikheten i lefnadssätt,
dels ock på fellahernas starka uppblandning
med arabiskt blod. Fellahen (jfr pl. Afrikanska
folk
, fig. 5) eger vanligen en högväxt och kraftig
kroppsbyggnad, är oftast mager och smärt, men saknar
den äkta beduinens smidiga och spänstiga gestalt. Den
unga egyptiska bondflickan är utomordentligt fin
och späd, men detta behag öfvergår mycket tidigt i
en afskräckande knotighet och torrhet. Hudfärgen
är i allmänhet kaffebrun och ofta mörkare än de
mera sydligt boende nubiernas, hvilkas hy stöter
i rödbrunt. Den genom europeiska konstnärers verk
välbekanta egyptiska ansiktstypen - "mandelformiga"
ögon, raka, täta, men aldrig buskiga ögonbryn, långa,
täta ögonhår, en djup insänkning vid näsroten,
starkt framskjutande kindkotor och stor bred mun
med tjocka läppar - är i de flesta fall hämtad från
fellaherna. Huruvida denna typ, liksom de ur ett
mycket ofullständigt kraniologiskt material hämtade
etnografiska måtten, mer närmar sig till de asiatiska
folkens eller till de afrikanska negerstammarnas
allmänna kännetecken är en mycket omtvistad och ännu
fullkomligt oafgjord fråga. - Fellahernas ekonomiska
ställning kan måhända i allmänhet bäst jämföras med
en utfattig, strängt arbetande torpares; själfegande
bönder äro bland dem mycket sällsynta. Blott landets
utomordentligt milda och hälsosamma klimat samt
en för europeiska jordarbetare rent af otänkbar
förnöjsamhet med den magra kosten kunna, jämte den
medfödda sorglösheten och fatalismen, göra lifvet
drägligt för fellahen. Hans bostad är en liten hydda,
af torkadt Nilslam, täckt med halmkärfvar, lagda på
några palmstammar. Stugan innehåller ett enda rum,
utan golf, utan fönster och oftast utan dörr framför
den trånga öppning, som bildar ingången. Husgeråden
bestå vanligen af ett par stenar till sädens malning,
ett träfat till degberedning, en kupig järnplåt att
grädda brödet på och en stor vattenkruka. Möjligen
finner man ock ett täcke eller något klädesplagg
upphängdt på en träkrok i väggen. Fellahens föda
består hufvudsakligen af ojäst durrabröd (jfr
Sorghum), hvilket bakas färskt hvarje dag. Som sofvel
tjäna dels vegetabilier (bönor, lök, rå eller stekt
i olja, hibiscus och
illustration placeholder
Fellah-kvinna.

Fellah-kvinna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free