Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 199-200 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filelfo, Francesco - Filemon 1. Grek. myt. - Filemon 2. Forngrekisk lustspelsförfattare - Filemon - Filén, Simon Joakim - Filenius, Petrus - Filera tonen - Filetairos. 1. Grekisk lustspelsförfattare - Filetairos. 2. Grundläggare af - Filetas - Filett. Se Filé - Filey - Filfras, zool. Se Järfsläktet - Filgrad, mek tekn. Se Fil - Filharmonisk - Filharmoniska sällskapet i Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppl.). Se biografier öfver F. af Rosmini (1808)
och Benaducci (1902).

Filemon (grek. Qt^pow, lat. Philemon). 1. Grek. myt.,
en frygier, hvilken tillika med sin maka
Baukis (lat. Baucis) gästvänligt mottog de på vandring
stadde gudarna Zeus och Hermes, då ortens öfriga
inbyggare för dem stängt sina dörrar. Till belöning
därför blef vid en stor öfversvämning deras hydda
ensam räddad och förvandlades till ett tempel. De
båda makarnas bön att få dö samtidigt beviljades
sålunda, att de båda förvandlades till träd. -
2. Forngrekisk lustspelsförfattare och vid sidan
af Menandros den förnämste representanten för
den s. k. nyare attiska komedien. Han dog, nära
hundraårig, i Aten 262 f. Kr. Antalet af hans
dramer uppgifves till 97. Bibehållna fragment
hos Kock, "Comicorum atticorum fragmenta" (1880).
A. M. A.

Filemon, mottagaren af det lilla paulinska
privatbref, som i nya testamentet bär hans namn,
var en förmögen och ansedd medlem af den kristna
församlingen i den frygiska staden Kolossai och hade
upplåtit sitt hus för de kristnas sammankomster. I
detta bref uppmanar Paulus, delvis i älskligt
skämtsamma ordalag, F. att förlåta sin förrymde
slaf Onesimus, mottaga honom med samma kärlek,
som F. skulle mottaga aposteln själf, och taga
honom åter i sin tjänst. Onesimus hade nämligen
på sina irrfärder kommit till Rom och där blifvit
omvänd till kristendomen af den fångne aposteln. Nu
återvände han ångerfull till sin herre med Paulus’
bref. Ehuru detta bref bär alla inre spår af äkthet,
bestreds dess äkthet dock af F. C. Baur, men erkännes
af nyare forskare. J. P.

Filén, Simon Joakim, pedagog, f. 10 sept. 1794
i Småland, d. 1858 i Jönköping, blef student i
Uppsala 1812, prästvigdes 1820 och tog filos. graden
1821. Från 1827, då han blef apologist vid Jönköpings
skola, egnade han hela sitt lifs verksamhet åt detta
läroverk, hvars rektor han blef 1847, då han tillika
tillträdde Barnarps prebendepasfcorat. F. utvecklade
en omfattande verksamhet såsom läroboksförfattare, och
hans arbeten åtnjöto stort anseende och användning,
icke endast i Sverige, utan äfven i Finland. Bland
dem märkas Lärobok i allmänna och svenska grammatiken,
jemte en kort rättskrifningslära (1834; har utkommit
i 13 uppl. i Sverige och 10 i Finland), Lärobok i
aritmetiken etc. (1835; 3:e uppl. 1840), Lärobok i
tyska grammatiken (1839), Tysk läsebok (1841; 2:a
uppl. 1860) m. fl. F. utarbetade jämväl ett Förslag
till stadgar för ett svenskt räntepensionsbolag jemte
motiver (1843).

Filenius, Petrus, biskop, f. 15 april 1704 i
Rödinge församling i Malmöhus län, d. 2 juni 1780 i
Linköping, blef student i Lund 1721 och promoverad
till filos. magister 1730. Genom kanslipresidenten
Arvid Horn, för hvars ende son F. var lärare, vann
han 1731 anställning såsom adjunkt i filosofiska
fakulteten i Åbo och förordnades 1732 tillika
till akademisekreterare. 1735 utnämndes han till
professor i österländska språk vid samma universitet
och företog de närmast följande åren vidsträckta
studieresor utomlands. Efter att 1740 ha erhållit
prästerlig ordination utnämndes F. till teol. doktor
och öfverflyttades 1741 till teol. fakulteten. 1742
nödgades han på grund af ryska kriget
fly öfver till Sverige, där han utnämndes
till professor i österländska språk vid Lunds
universitet. Redan 1744 flyttade han såsom domprost
till Linköping och blef 1761 biskop därstädes. -

F. bevistade från 1746 ända till frihetstideas slut
samtliga riksdagar och räknades bland hattpartiets
bästa och pålitligaste krafter i prästeståndet. Vid
flera riksdagar tjänstgjorde han såsom vice-talman
och var ståndets talman under riksdagen 1769-
70. Såsom stiftschef var F. verksam och nitisk. Han
berömmes äfven för välgörenhet. F. var ledamot
af flera utländska lärda sällskap och utgaf
en mängd tryckta skrifter, mest akademiska
disputationer och program samt tal och predikningar.
L. S.

Filera tonen (it. filar il tuono; eg. utspinna,
draga ut tonen, af filo, tråd), mus., låta en
sångton strömma ut jämnt och uthålligt, alltså
eg. icke med det crescendo och decrescendo,
som utmärka messa di voce (se d. o.).
E. F-t.

Filetairos (grek. <i>&dé-catQo<;</i>,
lat. Philetærus). 1. Grekisk lustspelsförfattare i
Aten under senare hälften af 4:e årh. f. Kr. Han
stod på gränsen mellan den s. k. "mellersta" och
"nyare attiska komedien". - 2. Grundläggare af
det pergameniska riket, insattes af Lysimachos
till ståthållare i Pergamon och vårdare af de där
förvarade skatterna, men afföll 284 f. Kr. till
Seleukos och gjorde sig efter Lysimachos’ död
(281) till själfständig härskare. Vid hans död
(262) ärfdes riket af hans brorson Eumenes.
A. M. A.

Filetas (grek. $drjTås, lat. Philetas), grekisk
skald och grammatiker från Kos (eller Rhodos)
omkr. 300 f. Kr., lärare åt Ptolemaios Filadelfos,
Zenodotos och Theokritos. Han diktade företrädesvis
elegier af erotiskt innehåll, hvilka skola ha utmärkt
sig genom en djup känsla och okonstlad form. De ha
efterbildats af Propertius och Ovidius. Endast ringa
fragment återstå. A. M. A.

Filett. Se Filé 2.

Filey [fåYli], köping och hafskurort i East
riding af engelska grefsk. York, 11 km. s. ö. om
Scarborough. 3,004 inv. (1901). Mycket
besökt kurplats. Säsong juli-sept.
Ln.

Filfras (ty. vielfrass), zool. Se Järfsläktet.

Filgrad, mek. tekn. Se Fil.

Filharmonisk (af grek. filos, vän, och harmonia,
samklang), musikälskande. Filharmoniska sällskap,
musikföreningar, som odla den högre kör-(oratorie-)
eller orkestermusiken.

Filharmoniska sällskapet i Stockholm stiftades i
jan. 1885 af ett antal herrar och damer, bland hvilka
främst märkes tonsättaren A. Hallén. Sällskapet egde
bestånd till hösten 1903 och utförde årligen vid tre
ord. konserter större och mindre tonverk för blandad
kör med eller utan orkesterackompanjemang. Hvad
klangfull stämbesättning och fint nyanserad
samsjungning beträffar, kan sällskapet anses ha höjt
nivån därför i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>