- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
201-202

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filharmoniska sällskapet i Stockholm - Filhellen - Filhol - Filhuggning - Filhuggningsmaskin, maskinb. Se Filhuggning - Filia, lat., dotter. Jfr Filius - Filial - Filiation - Filibe. Se Filippoi och Filippopel - Filibedjik. Se Filippoi - Filicaja, Vincenzoda da

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholm. För att komplettera den verksamhet,
som Nya harmoniska sällskapet och dess efterträdare
Musikföreningen dittills utöfvat, lade Filharmoniska
sällskapet an på att dels odla körsång för blandade
röster a cappella, dels introducera alster af de
nyare musikaliska stilriktningar, som uppstått
efter midten af 1800-talet, nämligen större verk
af Brahms ("Deutsches requiem", 1886, m. fl.),
Liszt, Wagner, Rubinstein, Bruch, Rheinberger,
Jensen, Saint-Saëns, Massenet, César Franck, Dvorak,
Bruckner, Grieg, Hallen, V. Stenhammar m. fl. Men
äfven ur de äldre skolorna blefvo betydande arbeten
introducerade af sällskapet, bl. a. passionsmusik af
H. Schütz, Seb. Bachs "Matteus-passion" (1890) och
"Johannes-passion" (1898) samt Beethovens "Missa
sollemnis" (1894), hvarjämte på programmen varit
representerade Händel, Haydn, Mozart, Cherubini,
Mendelssohn, Schumann, Berlioz, Gounod, Gade, Heise,
A. F. Lindblad, Hallström, Wennerberg, A. Söderman,
P. U. Stenhammar m. fl. Sällskapets kör har
alltifrån början utgjort 130-150 personer. Hallen
var dirigent från stiftandet till 1895, därefter
I. E. Hedenblad 1895-97, V. Stenhammar 1897-1900
och E. Åkerberg 1900-03. Hofkapellet anlitades
merendels för orkesterpartiernas utförande. Efter
utländska musiksällskaps föredöme införde
sällskapet 1888 med framgång abonnemangsteckning
till sina konserter. - Sedan sällskapet i sept. 1903
upplösts, stiftades i nov. s. å. Nya filharmoniska
sällskapet
, som i det väsentliga utgjorde en direkt
fortsättning af det förra och med heder fullföljt
dess traditioner. Det nya sällskapet har låtit
dirigentskapet (vid två ord. årskonserter) "ambulera"
(mellan V. Stenhammar, F. Kung, C. Nordqvist,
A. Järnefelt, med V. Wiklund oafbrutet som ledare
af inöfningen). Bl. a. ha större verk af Elgar och
Tinel samt Stenhammars "Ett folk" introducerats.
E. F-t.

Filhellen (af grek. filos, vän, och hellen, grek),
"grekvän", kallades hvar och en, som genom personlig
krigstjänst eller på annat sätt understödde grekerna
i deras frihetskamp (1821-30). Filhellenföreningar
bildades, och en filhellenkår, sammansatt af
grekvänner från många länder, tog en ärofull del
i grekernas strider, men sprängdes fullständigt i
slaget vid Peta (16 juli 1826).

Filhol [fijå’l], Henri, fransk zoolog, f. 1843 i
Toulouse, d. 1902, blef, efter att ha beklädt olika
befattningar vid sin födelsestads universitet och
företagit flera resor i zoologiskt syfte, 1885
anställd som professor i jämförande anatomi vid
naturhistoriska museet och underdirektör för det
jämförande anatomiska laboratoriet vid Sorbonne i
Paris. Han har gjort sig känd företrädesvis genom
sina vidlyftiga och flitiga beskrifningar af en mängd
utdöda däggdjur från Frankrikes tertiäraflagringar;
de viktigaste af dessa arbeten äro Recherches
sur les phosphorites du Quercy
(1877), Étude
des mammifères fossiles de St.-Gérand le Puy

(1879), Notes sur quelques mammifères fossiles
de l’époque miocène
(1882), Études sur les
mammifères fossiles de Sansan
(1891). Dessutom
har han sysselsatt sig med djuphafsfaunan.
L-e.

Filhuggning, mek. tekn., tillverkning af filar, sker
vanligen för hand, i det att den på förhand af bästa
cementstål utförda och genom slipning
formade stången medelst mejselhugg förses först med
undergrad och sedan med öfvergrad (se Fil). Därvid
hvilar filen på ett huggstäd, som för att skona
färdighuggna sidor å filen är försedt med bly
beklädnad, blysänke. De för huggningen använda
mejslarna äro 60 till 100 mm. långa med rak, konkav
eller konvex egg utaf 3 till 50 mm. bredd, alltefter
fordringarna på graden. En skicklig filhuggare kan
vid grofva och stora filar göra 70 till 90 slag i
minuten och vid finare intill 240. Efter huggningen
upphettas filarna för härdning till röd värme,
sedan de först öfverdragits med ett lämpligt
skyddande lager (af rågmjöl och salt) för att
förekomma de fina gradspetsarnas förbränning. Efter
afkylning aflägsnas den under uppvärmningen uppkomna
glödspånen m. m. genom borstning med sand och vatten,
behandling med sandbläster eller betning i utspädd
svafvelsyra, hvarpå följer hastig torkning på en
uppvärmd järnhäll. De ännu varma filarna neddoppas
så i bomolja, som sedan får afdrypa, hvarefter
filtången utglödgas. Slutligen förpackas de i papper,
som skyddar dem mot rostning.

För handarbetets ersättande har man länge -
ända sedan 1735 - försökt konstruera
filhuggningsmaskiner, med hvilka man åtminstone
för vissa slag af filar lyckats ernå någorlunda
tillfredsställande resultat, dock utan att därmed
handhuggningen blifvit undanträngd i fråga om
en noggrannare arbetsprodukt. De flesta af dessa
maskiner hvila på den principen, att en huggmejseln
uppbärande hejare lyftes medelst en roterande
lyftkam och därpå får under inverkan af en vid
rörelsen uppåt spänd fjäder åter hastigt falla ned,
hvarvid mejseln åstadkommer ett filhugg å den i en
släde på städet hvilande filkroppen. Sedan hejaren
ånyo lyfts, frammatas släden med filen ett stycke,
afpassadt efter filgradens groflek.

Efter en tids användning blir filgraden
fullstoppad af filspån, hvilka å gröfre filar
aflägsnas medelst fina stålspetsar och å finare
med borstar af ståltråd, hvarvid är fördelaktigt
att fukta filarna med petroleum. Slöslitna
filar kunna ånyo skärpas med tillhjälp af
sandbläster eller renslipas och upphuggas på nytt.
W. H.

Filhuggningsmaskin, maskinb. Se Filhuggning.

Filia, lat., dotter. Jfr Filius.

Filial, Filial- (af lat. filius, son), eg. sonlig l.
dotterlig, härstammande från; dotteranstalt, i yttre
hänseende själfständig underafdelning under annan
inrättning af samma slag, t. ex. filialkontor,
i motsats till hufvudkontor, filialkyrka (äfven
dotterkyrka), i motsats till moderkyrka o. s. v. –
Filialapotek. Se Apoteksprivilegium.
Filialbank. Se Enskild bank.

Filiation (se Filial), släktledning, härstamning;
barns förhållande till eller beroende af sina
föräldrar på blodsbandets vägnar; en dotterkyrkas
förhållande till moderkyrkan. Jfr Affiliera.

Filibe. Se Filippoi och Filippopel.

Filibedjik. Se Filippoi.

Filicaja, Vincenzo da, Italiens under senare
hälften af 1600-talet förnämste lyriker, f. 1642 i
Florens, d. där 1707. Efter i Pisa afslutade studier
blef han 1664 medlem af Crusca-akademien,
utnämndes af storhertig Cosimo III till senator, blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free