- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
231-232

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filippinerna - Filippino Lippi, Se Lippi - Filippiska epoken. Se Kronologi - Filippiska tal. Se Filippiker - Filippister - Filippoi - Filippo Lippi. Se Lippi - Filipponer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myndigheten, och sju kommissarier (4 amerikaner och
3 filippiner), hvilka bilda en lagstiftande
korporation. I aug. 1907 förrättades val till
en nytillkommen folkvald kammare med begränsad
befogenhet. Regeringen är fördelad på fyra
departement: inrikes-, finans- och justitie-, handels-
och politie- samt undervisningsdepartementet,
hvart och ett med en af de fyra amerikanske
kommissarierna som chef. Ögruppen är delad
i 39 provinser, hvar och en med en guvernör,
sekreterare, skattmästare, kontrollör och allmän
åklagare. Lokala municipalstyrelser finnas
i omkr. 600 "städer", hvilka äro så godt som
oberoende af provinsregeringarna. För rättskipningen
finnas en högsta domstol (med 7 domare) samt 15
domstolsdistrikt, hvart och ett med en underrätt. -
Flertalet af befolkningen är katoliker. På Luzon har
nyligen bildats en oberoende filippinsk kyrka. Några
hundra tusen äro muhammedaner (moros), och ett ännu
större antal är hedningar. Under spanska styrelsen
egde de religiösa ordnarna (dominikaner, augustiner,
franciskaner m. fl.) stora jordbesittningar, hvilka
utarrenderades åt infödingar. 1902 antog kongressen
en lag, som bemyndigade F:s regering att inköpa dessa
jordbesittningar och sälja eller utarrendera dem, och
dylika inköp ha sedan gjorts, så att 1904 165,000 har
inköpts för 7,2 mill. doll. - Undervisningsväsendet
sorterar under en generalsuperintendent och
en öfverstyrelse, och i hvart och ett af de 35
skoldistrikt, hvari ögruppen är delad, finnas en
superintendent och en skolstyrelse. Lärarpersonalen
omfattade år 1904 865 amerikanska lärare för
alla stadier, 400 filippinska lärare aflönade
af allmänna medel (omkr. 1,2 mill. doll.) och
4,000 aflönade af kommuner (omkr. 500,000 doll.),
hvilka ock bekosta skollokaler. Engelska läses i
alla offentliga skolor, omkr. 3,000. Mars 1905 voro
514,600 barn inskrifna. Aftonskolor för äldre hade
25,000 elever. Ett lärarseminarium har öppnats, likaså
arbets- och yrkesskolor. S:t Thomasuniversitetet
i Manila har fem fakulteter. Budgeten för 1904/05
upptog utgifterna till 17,9 mill. doll. och
inkomsterna till 16,i mill., däraf tullar 8,4
mill. Ett nytt skattesystem infördes 1904, då
skatt lades på bank- och försäkringsrörelse samt
handel och industri, hvarjämte afgifter lades på
tillverkning och försäljning af öl, spritdrycker,
tobak m. m. samt tändstickor. Äfven personliga
skatter upptagas. Af dessa inkomster gå 75 proc. till
centralregeringen, 10 proc. till provins- och 15
proc. till municipalmyndigheterna, hvilka sistnämnda
måste använda 1/3 af sin andel till de offentliga
skolorna. Hufvudstad är Manila, som. bildar en
särskild provins (219,928 inv.).

Historia, öarna upptäcktes 1521 af Magalhães,
som dödades af infödingarna på den midt emot Cebú
liggande lilla ön Mactan (27 april 1521). Han hade
kallat ögruppen S:t Lazarus-arkipelagen. Först 1565
började spanjorerna under Legazpi taga öarna i verklig
besittning, och därvid fingo de efter konung Filip
II namnet Filippinerna. Under 1600-talet anföllos
de flera gånger af holländare och engelsmän, men
bevarades dock för Spanien. Under sjuåriga kriget
eröfrade de engelske amiralerna Draper och Cornish
Manila, men efter freden i Paris 1763 återlämnades
staden till Spanien. Under 1800-talet förekommo
några uppror af infödingarna; det viktigaste utbröt
1896. (Om tillståndet före dess utbrott se
Hj. Stolpes uppsats "José Rizal" i
"Nord. tidskr." 1899.) Dess ledare var Aguinaldo
y Famo
(se denne). Upproret kufvades 1897, och
straff utkräfdes på dem, som sympatiserat med
upprorsrörelsen. När kriget mellan Förenta staterna
och Spanien i april 1S98 utbröt, sände de förra en
flotta under amiral Dewey mot Manila, och denne
tillintetgjorde 1 maj 1898 spanska flottan under
amiral Montojo y Pasarón utanför Cavite, hvarefter
Manila blockerades och 13 aug. gaf sig åt Dewey. Under
tiden hade de upproriske under den återkomne Aguinaldo
och med amerikansk hjälp sökt organisera en federativ
republik. Genom freden i Paris 10 dec. 1898 afstod
Spanien öarna till Unionen, men denna måste i sin tur,
äfven sedan Aguinaldo i mars 1901 tillfångatagits,
kämpa med själfständighetspartiet. Upproret
förklarades visserligen i juli 1902 afslutadt,
och presidenten Roosevelt utfärdade en vidt gående
amnesti för de upproriske, men i flera trakter ville
infödingarna icke upphöra med fientligheterna, och
ännu 1907 hade lugnet icke fullt återställts.

Litt.: C. Semper, "Reisen im archipel der
Philippinen" (9 bd, 1857-98), A. B. Meyer
och A. Schadenberg, "Die Philippinen" (2 bd,
1890-93), H. H. v. Schwerin, "Filipinerna. Kort
historisk sammanfattning" (Lund 1898), C. Worcester,
"The Philippine islands and their people" (1898),
J. Foreman, "The Philippine islands" (3:e uppl. 1906),
Algué, "El axchipiélago Filipino" (2 bd, 1900),
F. H. Sawyer, "The inhabitants of the Philippines"
(1900), Tornow, "Die wirtschaftliche entwickelung
der Philippinen" (1901), E. H. Blair m. fl., "The
Philippine islands 1493-1903" (1903 ff., beräknadt
att omfatta 55 bd), Le Roy, "Philippine life in town
and country" (1905), Taft, "The Philippines" (s. å.),
och F. W. Atkinson, "The Philippine islands" (1906).
J. F. N.

Filippino Lippi. Se Lippi.

Filippiska epoken. Se Kronologi.

Filippiska tal. Se Filippiker.

Filippister, anhängare af den försonande teologiska
riktning, som i 16:e årh. representerades af Filip
Melanchthon. I motsats till den stränga lutherska
ortodoxien sökte den filippistiska riktningen,
såvidt möjligt, utjämna och försona motsatserna
mellan de olika kristna konfessionerna, särskildt
mellan den lutherska och den reformerta kyrkan. Jfr
artiklar om de antinomistiska, kryptokalvinska och
synergistiska striderna.

Filippoi (grek. Φιλλσι, lat. Philippi), forntida,
af konung Filip II anlagd stad i den med Macedonien
förenade delen af Tracien, viktig genom de närbelägna
guldverken i berget Pangaios och historiskt ryktbar
genom Antonius’ seger öfver Brutus och Cassius (42
f. Kr.). Aposteln Paulus upprättade därstädes (53
e. Kr.) en af de äldsta kristna församlingarna, till
hvilken äfven ett bland hans bref är ställdt. F. var
ännu mot slutet af medeltiden en blomstrande
stad, tills den förstördes af turkarna. Dess
ruiner kallas ännu Filibé eller Filibedjik.
A. M. A.

Filippo Lippi. Se Lippi.

Filipponer, en rysk sekt med förgreningar i Rumänien,
Bukavina och Östersjöprovinserna. Ursprungligen
bildades den af bonden-soldaten Filipp, som efter
nederlaget vid Narva flydde från strjeletska
regementet och grundade ett "prästlöst"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free