Print (PDF) - On this page / på denna sida - Filipstad - Filipstads bergslags kanal - Filipstadsgranit - Filipstads landsförsamling. Se Färnebo - Filipstads norra bergslags järnväg - Filistéen. Se Filistéer - Filistéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
237
Filipstads bergslags kanal-Filistéer
238
april 1695 sina privilegier och lades under
landsrätt. Genom en k. resolution 15 dec. 1720
bestämdes, att 50 familjer skulle få bo kvar på
platsen och att densamma skulle "blifva en köping
eller niarknadsplats, hvarest bergsmän mage drifva
köpenskap med brukspatroner, bönder och stadsbor,
sälja sitt tackjärn och til l handla sig ätande och
nötande varor till sina bergsbruk". Några år senare
erhöllo ytterligare tio familjer bosättningsrätt,
och F. fick (1731) egen justitiarius, men först 1835
fulla stadsrättigheter.
Filipstads bergslags kanal, i Värmland, mellan
.sjöarna Daglöscn och Lungen med Alkvättern m. fl.,
fullbordades 1857. Slussarna ha en längd af 28,s m.,
en bredd af 3,s m. och ett djup af l,s m. Kanalen,
som före anläggningen af östra Värmlanils järnväg
förmedlade trafiken mellan Filipstad och Sjöändans
lastningsplats och järnvägsstation vid Bergsjön
och då trafikerades af flera ångbåtar, användes
numera obetydligt, i det inkomsterna under 1906
utgjorde endast 151 kr. Från Alkvättern fortsätter
den s. k. Knapfors kanal längs Timsälfven ned till
Bofors järnvägsstation. S. L-k.
Filipstadsgranit, pelrogr., en i friskt
tillstånd violettgrå, vittrad, mera röd,
vanligen porfyrisk granit med stora, ofta
oligoklaskantade fältspats-individer i en
glimmerrik och stundom hornblände-iörande, medel-
till småkornig grundmassa. Förekommer inom östra
Värmland och angränsande delar af Dalarna och
Västmanland, äfvensom kring norra dekm af Vättern
samt i trakterna s. och s. ö. om Linköping.
E. E.
Filipstads landsförsamling. Se F ä r n e b o.
Filipstads norra bergslags järnväg
(sign. F. N. B. J.), en Filipstads norra
bergslags järnvägsaktiebolag tillhörig, smalspårig
(0,891 m.), 17 km. lång järnväg, som utgår från
Bergslagernas järnvägars station i Filipstnd i
nordlig riktning förbi Änggruf-Torna, Agegrufvorna
och Finnmossegrufvorna till Nordmarks h\tta och
grufvor. Vid ändpunkten, Nordmarks station, anknvter
densamma till Nordmark -Klarälfvens järnväg. Banan,
som öppnades för allmän trafik 3 april 1876,
trafikeras af denna senare järnväg. Byggnadskostnaden
uppgick 31 dec. 1905 till 924,243 kr., hvaraf för
rullande materiel 103,950 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Filipstad. Aktiekapitalet
är 319,400 kr. och kan utgöra högst 400,000 kr.
J. L. (A. d’A.)
Filistéen. Se Filistéer.
Filistéer (hebr. pelisti, plur. pelistim, pelæset;
assyr. Palastu, Pilistu) är namnet på en folkstam,
som bebodde en landsträcka, Filistéen, i sydvästra
delen af Palestina, ung., från gränsen mot Egypten
i s. utefter Medelhafvets kust till ung. Jafa i
n. Filistéerna voro icke födda i landet, utan ha i
likhet med israeliterna invandrat dit, förmodligen
dock något senare än dessa. Deras ursprungliga
hem utgjordes enligt flera samstämmiga uppgifter
i G. T. af Kaftor (Amos 9: 7; Mos. 2: 23; Jer. 47:
4), ett land, som vanligen sammanställts med Kreta,
men hvars läge man ej med visshet känner. I nyare tid
är man i allmänhet böjd för att söka filistéernas
ursprungliga hemland i sydvästra delen af Mindre
Asien, i det man likställer dem med de i egyptiska
inskrifter från Ramses III:s tid uppträdande Purasati
(l förvandlas i egyptiskan vanligen till r), mot
hvilka nämnde
konung skall ha utkämpat strider i trakten af Libanon
(se fig. 1). Därefter synas de ha trängt fram längre
mot s. och slutligen slagit sig ned i de trakter,
där vi möta dem i G. T:s skrifter. Filistéerna
voro sålunda icke af semitiskt, utan af ariskt
ursprung. Men efter allt att döma ha de tillegnat
sig det kananeiska språket, så att de utan någon
tolk kunde förstå eller göra sig förstådda äfven af
israeliterna, hvilka talade samma språk. Likaledes
torde de ha tillegnat sig kananéernas religion. I
motsats till israeliterna erkände de icke omskärelsen,
hvarpå G. T. ofta lägger vikt (Dom. 14: 9; 1 Sam. 18:
25; 31: 4 m. fl. st.). I Israels urkunder omtalas
endast ett par af deras gudar, Baal Sebub (se
Ekron och Dagon). Andra gudanamn förekomma i andra
 |
| Fig. 1. Defilering af fångna filistéer inför Ramses III. (Från en fornegyptisk relief i Medinet-Habu.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
