- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
359-360

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finska jaktföreningen - Finska kadettkåren - Finska konstföreningen - Finska krig - Finska kyrkan i Stockholm. Se Finska nationella församlingen - Finska litteratursällskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och vård samt att för upprätthållande af jaktyrkets
anseende genom skjutöfningar bilda skickliga och
i gevärets bruk kunniga jägare. Också föranstaltas
årligen skjuttäflingar öfver hela landet (föreningen
har egen skjutbana invid Helsingfors), utdelas
premier för dödade rofdjur samt åt personer,
som genom nit för jaktlagarnas efterlefnad och
jaktvård gjort sig däraf förtjänta. Direktionen
består af 7 på tre år valda ledamöter.
T. C.

Finska kadettkåren, Finlands enda högre
militärläroverk, ledde sitt ursprung från den på
Haapaniemi (i Savolaks) 1780 af G. M. Sprengtporten
grundade "krigsskolan". Skolan indrogs helt och
hållet 1808, men i dess ställe inrättades 1812
därsammastädes en Topografisk kår för utbildande af
skickliga rekognoscörer. Sedan kårens byggnader
blifvit genom vådeld förstörda 1818, flyttades
anstalten till Fredrikshamn och ombildades
till Finska kadettkåren, hvars verksamhet vidtog
1821 och hufvudsakligast gick ut på att utbilda
truppofficerare, öfver hufvud taget var högsta antalet
kadetter 120, fördelade på 4 allmänna och 3
specialklasser. Vid utexamineringen egde kadetterna rätt att,
beroende af examensresultatet, vinna befordran till
officerare vid gamla gardet, artilleriet (unga gardet)
eller armétrupperna. Särskildt karakteristiskt för
detta läroverk var den synnerligen högt utvecklade
kårandan, framkallad och underhållen af det utmärkt
väl organiserade "kamratskapet". Då finska militären
upplöstes 1901-02, kom turen till Finska kadettkåren
att blifva föremål för generalguvernör Bobrikovs
förföljelse, och genom generalorder af 24 juli 1903
anbefalldes dess upplösning. - Inalles hade från
anstalten utexaminerats 960 officerare till olika
vapenslag. Litt.: "Finska kadettkåren 1812-1887"
(1890). G. A. G.

Finska konstföreningen stiftades 1846, till en början
på tre år. 1849 konstituerade sig föreningen ånyo
med hufvudsäte i Helsingfors, en filial i Åbo och
ombudsmän i de flesta landsortsstäder. Den skiljer
sig i flera hänseenden från dylika föreningar
i andra länder. Den underhåller en skola i
Helsingfors (sedan 1848), hvarför den åtnjuter ett
statsunderstöd, som 1906 uppgick till 13,750 mk
(omkr. 9,800 kr.). Den egde äfven en ritskola i Åbo
(grundlagd 1846 af R. V. Ekman), som 1906 öfvertogs
af Åbo konstförening. Vidare eger föreningen
en konstsamling, bestående af omkr. 800 taflor
och 200 skulpturverk. Hufvuddelen af det under
föreningens vård stående galleriet består numera
af de Antellska konstsamlingarna; det innehåller
äfven konstverk, inköpta af staten eller deponorade
af enskilda. Dessutom finnes ett specialbibliotek
för konst (omkr. 500 nummer). Föreningen anställer
årliga expositioner, utdelar på sin årsdag 3 premier
om 10, 20 och 30 dukater, bispringer behöfvande yngre
konstnärer med understöd samt bortgifver årligen
resestipendier för studier utomlands. I sista rummet
kommer utlottningen af konstverk bland föreningens
ledamöter, hvilka bestå af ständiga ledamöter och
årsledamöter. Ledamöternas antal var 1906 2,827,
af hvilka 1,905 voro betalande eller årsledamöter;
årsafgiften utgör 10 mark. Vinsternas värde steg 1906
till 16.000 mark. Föreningens kontanta tillgångar
utgjorde ultimo dec. 1905 435,148 mk, förnämligast
af enskilda donerade fonder. Dess största donation
är V. Hovings (af 1876, omkr. 230,000 mk), hvaraf
räntan användes dels till konstnärers understöd, dels till
inköp af konstverk. Föreningen utdelar ett Hovingskt
resestipendium om 3,000 mk, två Hovingska understöd
för yngre artister à 600 mk, det Lindemarckska
stipendiet à 800 mk samt Löfgrenska stipendiet à 200
mk. Genom föreningens prisnämnd har under senare år
utdelats en af staten anslagen summa af 2,000 mk,
fördelad i ett pris om 1,200 mk och ett accessit om
800 mk, första året åt landskapsmålare, andra året åt
genremålare och tredje året åt bildhuggare. Dessutom
infordras föreningens direktions utlåtande
årligen af Senaten för bortgifvande af statens
resestipendier. - Föreningens angelägenheter skötas
närmast af en direktion i Helsingfors, bestående
af ordf. och 6 ledamöter. Ordförandeplatsen
har innehafts af K. Walleen (1846-49),
K. O. Cronstedt (1849-55), K. v. Kothen
(1855-61), S. Gripenberg (1861-63), F. Cygnæus
(1863-78), K G. Estlander (1878-96), L. Mechelin
(1896-1903). A. Edelfelt (1903-05) samt friherre
R. F. T. Willebrand (från 1906). Jfr J. J. Tikkanen,
"Finska konstföreningen 1846-96" (1896), utg. med
anledning af föreningens femtioårsfest 10 mars 1896.
T. O.

Finska krig kallas i Sveriges historia de krig, som
utkämpats mellan Sverige och Ryssland hufvudsakligen
eller uteslutande i Finland, särskildt krigen 1741-43,
1788-90 och 1808-09. Se Finland (Historia).

Finska kyrkan i Stockholm. Se Finska nationella
församlingen
.

Finska kyrkohistoriska samfundet, hvars stadgar
stadfästes 30 juni 1891 och hvars verksamhet
vidtog följande år, har till ändamål att samla
och offentliggöra uppgifter ang. Finlands
kyrkohistoria samt i allmänhet att få finska
kyrkans lif och förhållanden under forna och
nuvarande tider närmare kända. Det åtnjuter ett
mindre statsanslag och hat utgifvit "Protokoll och
meddelanden" (I-IV, 1892-1904) samt "Handlingar"
(6 dlr, till 1906), hvaribland herdaminnen, Åbo
domkapitels protokoll 1656-61, Chronographia
Scandinaviæ, B. Murenius’ Acta visitatoria
1637-66. Styrelsen har sitt säte i Helsingfors och
består af 7 ledamöter, valda på 3 år. Tillträdet
till samfundet är öppet mot 5 mks årsafgift.
T. C.

Finska litteratursällskapet stiftades i Helsingfors
16 febr. 1831 af ett antal yngre universitetsmän,
bland hvilka må nämnas lektorn i finska språket
K. N. Keckman, den sedermera såsom svensk
riksarkivarie kände J. J. Nordström, professorn
I. Ilmoni, docenterna G. Rein, J. A. Gadolin,
B. O. Lille, J. L. Runeberg och kandidaten
E. Lönnrot. I sällskapets stadgar angifves
dess syftemål vara att befordra kunskapen om
fäderneslandet och finska språkets odling genom
att insamla ej allenast arbeten (vare sig tryckta
eller i handskrift, på finska eller andra språk)
rörande Finlands historia, poesi, mytologi, geografi,
statistik, språk och öfriga liknande fosterländska
ämnen, utan äfven finska sånger, traditioner,
fornsaker och böcker i hvad ämne som helst, blott de
äro på finska språket affattade, samt att, såvida
tillgångarna medgifva, såväl låta trycka arbeten,
som äro af gagn för landets historia ock litteratur,
som ombesörja en särskild tidskrift för dessa ämnen;
genom utfästa premier uppmuntra till publikation af
arbeten på finska språket;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free