- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
385-386

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finspång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en större manufaktursmedja med 5 ånghammare och
yxfabrik; i Hällestads socken: en lägenhet med
elektricitetsverk (tax. till 60,000 kr.); i Skedevi
socken: 1/4 mtl, tax.-v. 23,000 kr.; i Kvillinge
socken: 1 1/2 mtl, tax.-v. 133,500 kr., samt annan
fastighet (2 masugnar) tax. till 384,900 kr.; i
Simonstorps rocken 7 1/24 mtl, tax. till 482,300 kr.,
och annan fastighet, tax. till 50,000 kr. Det 1903
bildade Aktiebolaget Nordiska artilleriverkstäderna
(aktiekapital 2,7 mill. kr.) inköpte då samtliga
vid F. och Lotorp belägna industriella verk och
anläggningar samt inom Risinge, Hällestads
och Vånga socknar belägna egendomar, omfattande
omkr. 3,350 har; men vid 1904 års början öfvertog
Stens bruks a.-b. dessa egendomar med undantag af den
mekaniska verkstaden med dithörande anläggningar
samt ett område af 168,5 har, hvarå sedermera
uppförts nybyggnader till ett värde af 617,529
kr., däribland kanonverkstad (se fig. 2), smedja,
träbearbetningsverkstad och ångpannehus samt en större
och en mindre uppsättningsverkstad. Dess fastigheter
voro 1906 tax. till 566,000 kr., däraf 19,500 kr. för
jordbruksfastighet. Det på en holme i Finspångsån
belägna F:s slott (se fig. 3) grundlades 1668 af
Louis De Geer

illustration placeholder
Fig. 3. Finspångs slott.


d. y. och fullbordades af dennes sonson
öfverintendenten Louis De Geer 1742. Det där
förr förvarade stora biblioteket, omkr. 30,000
bd och häften, såldes 1904 till Norrköpings
stad. Tafvelsamlingen på F. var en af de äldsta och
rikhaltigaste i Sverige och omfattade enl. 1809 års
katalog 250 n:r, men minskades s. å. till hälften vid
arfskiftet efter frih. J. J. De Geer, tillökades
sedermera af K. E. Ekman till 224 n:r, i synnerhet
nederländska och svenska mästares taflor (enl. katalog
af G. Göthe, 1894), men har sedan dess väsentligen
skingrats. I en slottsflygel finnes ett kapell, där
gudstjänst förrättas af brukspredikanten. Slottet
omgifves af en särdeles vacker park, som prydes
af orangerihus med alfreskomålningar, tempel,
holmar, förenade med parken genom broar, samt
vattenkonster och monument. Vid F. finnes ett större
skolhus, dessutom länslasarett med läkare, värdshus,
apotek, postkontor, telegrafstation m. m. Vid gården
ligger F. järnvägsstation, hvarifrån linjer utgå till
Pålsboda och Norsholm samt en Stens bruks aktiebolag
tillhörig linje (7 km.) till Lotorp. Skogarna, hvaraf
omkr. 22,500 har tillhöra aktiebolaget Finspångs
styckebruk och 15,000 har Stens bruks aktiebolag,
ha i flera årtionden vårdats rationellt genom en
skogsodling, hvartill knappast någon annan enskild
egendom torde kunna uppvisa motstycke.
Af torfmossarna (flera tusen har)
tillverkas årligen (vid Börgöl, Olstorp och Sandudden)
stora mängder bränntorf. I förening med landtbruket
drifves äfven en betydande mejerihandtering. Vid
F. anlades af K. Ekman en fiskodlingsanstalt, som
1891 öfvertogs af staten, hvarefter där uppfördes
ett zoologiskt laboratorium.

Tillverkningen utgjorde 1906 vid F. 3,644,7 ton
stångjärn och stål, 130 ton valstråd, 2,049,7 ton söm-
och annat finjärn samt 183 ton stångjärnsafhugg
(sammanlagdt värde 6,88 mill. kr.), och
förarbetades däraf 257,3 ton gjutgods, 1,197
ton plåt, 1,489,5 ton klippspik och 388 ton
hästskor, med ett sammanlagdt värde af 613,400
kr. Arbetarnas antal var 66 vid järnverket och 135 i
verkstaden. Vid Lotorp var tillverkningen s. å. 5,881
ton lancashiresmältstycken, 5,081 ton martingöt
och 20,9 ton gjutgods (värde 1,132,300 kr.), 2,828
ton blooms, billets och plåtämnesjärn, 458,9 ton
stångjärn och stål samt 598 ton ånghammarsmiden
för afsalu (tills. värde 556,765 kr.), och
förarbetades däraf 97,8 ton gjutgods, 35,5 ton
yxor (21,324 st.) och diverse järnmanufaktur för
21,800 kr. Arbetarnas antal var 171 vid järnverket
och 30 i verkstaden. Vid F. har bolaget anlagt en
ny kraftstation för en kostnad af 450,000 kr.,
hvarigenom hela vattenkraften, omkr. 1,280 hkr,
uttages i ett fall och öfverföres på elektrisk
väg till resp. förbrukningsställen, bl. a. till de
flesta arbetarbostäderna och omkr. 150 hkr medelst
en omkr. 6 km. lång ledning till Lotorp. Vid
Grafversfors (Stens) masugnar tillverkades 10,987,4 ton
smidestackjärn, bessemer- och martin- samt gjutgods
med ett värde af 783,250 kr. Vid stenhuggeriet och
sliperiet därstädes ha levererats flera stora arbeten
till byggnader såväl i Sverige som i Danmark. -
Aktiebolaget Nordiska artilleriverkstäderna, som
förfogar öfver 2 fasta ångpannor, 20 borrmaskiner,
5 fräsmaskiner, 20 hyfvelmaskiner, 61 svarfmaskiner
samt 22 maskiner af annat slag, tillverkade i sina
verkstäder vid F. 41 ton projektiler af tackjärn,
258,6 ton projektiler af stål och 54 st. kanoner af
stål, diverse järnvägsmateriel, arbetsmaskiner och
maskingods för tills. 1,256,800 kr. Arbetsstyrkan
var 283 man.

Grufdrift förekom i dessa trakter redan på
1300-talet, men först ett par årh. senare möter
man namnet F. I en skattelängd från 1535 uppräknas
fem bönder i F. 1572 och 1573 nämnes F:s hammare
l. järnbruk i en skatteredogörelse för Hällestads och
Vånga bergslag. Den drefs då för kronans räkning,
men var förfallen. 1580 började nya bruksbyggnader
uppföras under ledning af Willam de Wijk, och af
räkenskaperna framgår, att. där byggdes kvarnrännor,
hytta och hammarsmedja, götos kulor o. s. v., men
äfven stångjärn och spik tillverkades. Afkastningen
motsvarade ej omkostnaderna, och enligt kontrakt af
1 febr. 1587 bortarrenderades "F. bruk och gård med
Orga hammare och en hytta på Vånga bergslag" för 5,194
rdr till nämnde de Wijk. 1593 förnyade hertig Karl
öfverlåtelsen, och efter de Wijks död 1595 fick sonen
W. Willamsson 7 april 1598 tillåtelse att behålla det,
men då han befanns tillhöra Sigismunds anhängare,
vardt han 11 aug. s. å. fängslad och skjuten,
hvarefter hans egendom indrogs till kronan. Hertig
Karl lät nu fogden öfver Östgöta bergslag öfvertaga
förvaltningen af F., som kom att tillhöra hertig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free