- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
387-388

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finspång - Finspånga läns härad - Finspånga läns härads domsaga - Finspång-Norsholms järnväg. Se Norra Östergötlands järnvägsaktiebolags järnvägar - Finspångs revir - Finspångsån - Finsson, Hannes, Se Finsen 1 - Finsta. se Finstad - Finsta l. Finsta - Finsteraargletschern - Finsteraarhorn - Finstermünz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Johans hertigdöme. Under hans tid förföll F. genom
vanskötsel, så att det, när det 1618 åter kom
under kronan, öfverlämnades 16 juli 1618 "med dess
bruk och underliggande län" på 6 års arrende till
Velam Gilliusson de Besche mot en årlig afgift af
5,675 77/156 rdr specie. Förläggare var egentligen
Louis De Geer, och sedan han blifvit svensk medborgare
(1627) och fått svenskt adelskap (1641), köpte han
1641 hela F:s gods, som då bestod af 79 1/2 hemman
jämte 5 1/2 hemman i Dannemora bergslag, för 50,557
rdr 38 öre 6 1/2 penning in specie i afräkning på sina
stora fordringar hos kronan. De Geer gjorde F. till
"den svenska storslöjdens förnämsta härd". Det
innehades sedermera af släkten De Geer (af hvilken
en gren 1797 blef friherrlig med namnet De Geer af
F.) till 1841, då sista sjättedelen däraf såldes
till arfvingarna efter utrikesministern grefve
af Wetterstedt (gift med en dotter till förste
frih. De Geer af F.), som vid sin död 1837 egde 5/6
däraf. Dessa arfvingar (styfsönerna riksmarskalken
grefve A. F. N. Gyldenstolpe och kammarherren
grefve K. A. Gyldenstolpe samt desses systerdöttrar
frih. E. J. Leijonhufvud och fröken Ch. E. Troil) egde
F. gemensamt i flera år och hade till förvaltare
K. E. Ekman (se Ekman 5), som 1856 köpte hela F.
Detta tillökade han genom nya inköp,
hvarjämte han utvidgade bruksrörelsen, förbättrade
landthushållningen i alla riktningar och uppdref
skogsskötseln. 1885 bildade han Aktiebolaget
F. styckebruk, till hvilket samtliga egendomar
och verkstäder öfverlämnades. 1902 frånsålde
detta bolag sina industriella verk och anläggningar
jämte närmast bruken belägna egendomar till
Stens bruks aktiebolag och Aktiebolaget Nordiska
artilleriverkstäderna.

Finspånga läns härad, i Östergötlands län, bildar
Finspånga läns härads domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Godegård, Tjällmo, Hällestad,
Risinge, Regna, Skedevi, Vånga. 1,797 kvkm. 26,427
inv. (1906).

Finspånga läns härads domsaga, Östergötlands län,
utgöres af Finspånga läns härad.

Finspång–Norsholms järnväg. Se Norra Östergötlands
järnvägsaktiebolags järnvägar
.

Finspångs revir utgöres af Finspånga läns härad
med undantag af de områden, som tillhöra Karlsby
kronopark i Ombergs revir, samt Bråbo, Memmings,
Gullbergs, Åkerbo, Lösings, Björkekinds och
Östkinds härad af Östergötlands län. Reviret
är uppdeladt i 4 bevakningstrakter (Godegårds,
Finspångs, Vikbolandets och Gullbergs) och omfattar
omkr. 30,000 har allmänna skogar, fördelade å 131
skilda skogar. Inom reviret äro belägna 4 kronoparker
om 8,000 har. Inkomsterna från kronoparker och därmed
jämställda skogar utgjorde 1904 omkr. 40,000 kr.,
däraf nettobehållningen belöpte sig till omkr. 18,000 kr.
G. Sch.

Finspångsån, sjön Glans största tillflöde, börjar
n. ö. om Vättern och afvattnar Storsjön i Närke samt
flera sjöar (Ansjön och Lien) i norra Östergötland,
mottager från v. Hättorps- l. Godegårdsån samt från
s. v. sjöarna Salsterns, Vänsterns och Stråkens
aflopp, rinner genom sjöarna Tron och Bönern förbi
Finspång, där den bildar ett par fall, samt slutligen
genom Dofvern till Glan.
Vattenområde (oberäknadt Dofvern) 1,225 kvkm., däraf sjöar
upptaga 65 kvkm.

Finsson, Hannes. Se Finsen 1.

Finsta. Se Finstad.

Finstad 1. Finsta, säteri i Skederids socken,
Sjuhundra härad, Stockholms län, nära sjön Björken. På
detta gods föddes 1302 l. 1303 den heliga Birgitta,
hvars fader, Upplandslagmannen Birger Petersson,
redan då antagligen egde del i Finsta (1318 köpte
han af Magnus Nilsson dennes gårdar därstädes).

illustration placeholder
Finsta gård i början af 1700-talet. Ur Sueciæ-verket.


Sedermera egdes F. af Eka-ätten,
släkterna Brahe, Grip, Keith, Natt och Dag, Sparre,
Lejonmarck. 2 mtl jämte tegelbruk (tax.-v. 115,000
kr. 1906) tillhöra grosshandl. A. L. Hultgren, 4 3/8
mtl jämte kvarn (tax.-v. 113,000 kr.) tillhöra
V. Arnberg. I gårdens närhet finnes en mängd
fornminnen, och fordom stod där ett af trä uppfördt
"S:t Britas bönekapell".

Finsteraargletschern [-ār-], den sydligare af de båda
glaciärer (den andra är Lauteraargletschern), som
förenade nedanför Abschwung bilda Unteraargletschern.

Finsteraarhorn [-ārhårn], högsta toppen bland
Bernalperna i Schweiz, på gränsen mellan kantonerna
Bern och Valais. 4,275 m.

illustration placeholder
Finsteraarhorn och Finsteraargletschern.


Från n. v. ter sig F. som en ispyramid, men i verkligheten bildar
den en lång och taggig, s. ö.–n. v. löpande kam med
mörka klippväggar, genomfårade af snöräfflor och
isband. Första försöket att bestiga F. gjordes 1812
af d:r Rud. Meyer från Aarau, hvilken dock ej nådde
toppen. Detta gjorde först Sulger från Basel (1842).

Finstermünz, pass i Tyrolen, vid Inns utlopp ur
Grisons (Engadindalen), 1,137 m. ö. h. Sedan 1855
går därigenom en storartad alpväg från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free