- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
399-400

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fischeln - Fischer, Johann - Fischer, namn på åtskilliga tyska musiker - Fischer, Johann - Fischer, Johann Christian - Fischer, Ludwig - Fischer, namn på en mängd tyska målare, bildhuggare och arkitekter - Fischer, Johann Martin - Fischer, Karl von - Fischer, Ferdinand August - Fischer, Josaph Anton - Fischer, Johan Olfert - Fischer, Frederik - Fischer, Johan Kristian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fischeln, by i preussiska reg.-omr. Düsseldorf,
sydlig förstad till Krefeld. 7,534 inv. (1900). Liflig
industri. Här stod slaget vid Krefeld 23 juni 1758.

Fischer, Johann, luthersk teolog, f. omkr. 1636
i Lybeck, d. 17 maj 1705 i Magdeburg, var en tid
superintendent i Sulzbach, utnämndes 1673 att
vara superintendent i Livland jämte Preussius och
tillträdde 1674 sin befattning. Efter Preussius’
död 1675 blef han ensam superintendent öfver den
livländska kyrkan. Såsom sådan utvecklade han stort
nit och outtröttlig verksamhet. Han gjorde sig i hög
grad förtjänt om landets skolväsen, lät 1686 utgifva
N. T. på dorptska dialekten af estniska språket
(hela bibeln har aldrig utkommit på denna dialekt)
och föranstaltade, att hela bibeln utgafs på lettiska
1689. (N. T. på Reval-estniska dialekten utkom
först 1715 och hela bibeln 1739.) Han sörjde äfven
för utgifvandet af många andra nyttiga arbeten,
såsom af psalmböcker på både tyska, lettiska
och estniska. Genom sitt nit och sin benägenhet
för pietismen, men äfven genom ett hänsynslöst
och egenmäktigt uppträdande skaffade F. sig många
fiender, men han åtnjöt länge stor ynnest hos Karl XI,
utnämndes 1690 till prokansler för Dorpts universitet
och promoverades 1693 till teol. doktor i Uppsala. Då
han slutligen till följd af sin egenmäktighet föll i
onåd hos Karl XI och Karl XII, blef hans ställning
outhärdlig. Han lämnade därför 1699 sin befattning
och utnämndes 1701 till generalsuperintendent i
Magdeburg. Se Fr. Westling, "Bidrag till Livlands
kyrkohistoria 1656-1710" (i "Kyrkohist. årsskrift",
II, 1901). Fr. W.

Fischer, namn på åtskilliga tyska musiker: 1.
Johann F., violinist och tonsättare, f. omkr. 1650 i
Schwaben, d. 1721 såsom markgreflig kapellmästare
i Schwedt i Pommern, var en på sin tid berömd
virtuos och besökte under sina konstresor äfven
Sverige (efter 1701). Han komponerade i fransk stil
instrumentalstycken och sånger. - 2. Johann Christian
F.
, oboist, f. 1733 i Freiburg im Breisgau, blef
1780 kammarvirtuos i drottningens af England kapell
och dog 1800. Åtskilliga af hans kompositioner (för
oboe m. m.) ha ända till närvarande tid bibehållit
sig i bruk. - 3. Ludwig F., operasångare,
f. 1745 i Mainz, d. 1825 i Berlin, debuterade i
Mannheim 1767 och uppträdde med glänsande framgång
i München (1778), Wien (1779), Paris (1783), Italien
(1784), Berlin (1788-1815) o. s. v. F. skapade Osmin
i Mozarts "Enleveringen". Enligt O. Jahn var han en
artist af ovanlig begåfning i fråga om röstens omfång
(D-a1), makt och skönhet, egde jämväl en konstnärlig
fulländning i både sång och spel samt var sannolikt
den störste tyske bassångaren. Han komponerade
den kända bassången "I djupa källarhvalfvet".
A. L.*

Fischer, namn på en mängd tyska målare, bildhuggare
och arkitekter, bland hvilka följande äro de
förnämste: 1. Johann Martin F., bildhuggare och
professor i anatomi vid konstakademien i Wien, f. 1740
i Algau, d. 1820 i Wien, modellerade bl. a. en berömd
anatomisk staty (1785), hvilken ännu nyttjas vid
undervisning i bildhuggarkonst.

2. Karl von F., arkitekt, f. 1782, d. 1820, utbildade
sig uti Italien och införde därifrån till
München en förhärskande smak för
renässansstilen. Hans förnämsta verk är Münchens
hofteater
, som invigdes 1818, nedbrann 1823, men
sedan åter uppbyggdes efter oförändrad plan.

3. Ferdinand August F., broder till
medaljgravören Johann Karl F. (f. 1802,
d. 1865), bildhuggare och medaljgravör, f.
1805 i Berlin, d. där 1866, var lärjunge af Rauch.
Hans hufvudsakliga verksamhet låg i medaljgravyren
och i förfärdigandet af modeller till guld- och
silfverarbeten (bordsuppsatser o. d.). Utförandet
af de fyra ideala grupper, som F. modellerade för
Belle-allianceplatsen i Berlin, fick han icke själf
upplefva.

4. Joseph Anton F., målare i München, f. 1814, d.
1859, studerade under H. Hess samt i Italien, där
han i synnerhet kände sig dragen till Fiesoles
verk. Han utförde en mängd färgkartonger till
fönstermålningar i Münchens Aukirche och i Kölns
domkyrka (kartonger i München, Nya pinakoteket).
Bland hans oljemålningar märkas Kristi grafläggning
(München, Nya pinakoteket), Kristi himmelsfärd
(Odessa) m. fl.

5. Ludwig Hans F., f. 1848 i Salzburg, tecknare,
oljemålare och i främsta rummet akvarellist, är
ock en framstående etsare och kopparstickare.
Bosatt i Wien.

Fischer, Johan O1fert, dansk sjöofficer, f. 4
aug. 1747 af holländsk släkt, d. 18 febr. 1829,
blef 1763 löjtnant och 1788 kapten samt förde 178$
-99 flera linjeskepp. Som kommendör ledde haa med
stor tapperhet försvaret till sjöss vid engelska
flottans anfall på Köpenhamn 2 april 1801 och blef
själf sårad. 1807-13 var F. chef för batteriet
"Tre kronor" (utanför Köpenhamn) och de fartyg,
som voro där förlagda. 1825 blef han vice amiral.
B. Ebg.

Fischer, Frederik, dansk patriot i Sönderjylland,
f. 1809 i Aabenraa, d. där 1871, blef 1830 urmakare
i sin födelsestad, förvärfvade sig goda insikter i
naturlära och i Danmarks historia samt öfvertog 1839
en på tyska utkommande veckotidning, hvilken han
redigerade i afgjordt dansk anda och från 1 april
1840 utgaf på danska ("Aabenraa ugeblad"). Trots
ekonomiskt betryck och förföljelser kämpade han djärft
och talangfullt mot de vaknande upprorsidéerna samt
väckte hos borgare och bönder den slumrande kärleken
till modersmålet. Hans hus var samlingsplatsen för
traktens danska parti. Under. upproret 1848 måste
F. fly till Als. Därefter började han åter utgifva
sin tidning, som han nu kallade "Freja", och fortfor
därmed till 1859, då han af fattigdom nödgades sälja
densamma. Genom den obetingade konsekvens, hvarmed
han vidhöll nationalitetens sak, hade han råkat i
strid med den härskande liberala riktningen, till
hvilken många af hans meningsfränder hörde. Äfven
efter 1864 fortfor han att vara ett af det danska
partiets trofastaste stöd. - F. utgaf en samling
"Slesvigske folkesagn" (1857) och en slesvigsk
klockares, Hans Mikkelsens, dikter (1860). E. Ebg.

Fischer, Johan Kristian, dansk politiker,
f. 1814 i Slagelse, d. 1885 i Köpenhamn, blef
1842 teol. kandidat och var 1844-52 adjunkt vid
läroverket i sin födelsestad. 1852 vardt han medlem
af folketinget, slöt sig närmast till Tscherning och
försvarade som ifrig helstatsman ministären örsted

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free