- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
401-402

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fischer, Johan Kristian - Fischer, Johann Georg - Fischer, Ernst Kuno Berthold - Fischer, sir Henry Charles - Fischer, Paul Henri - Fischer, Thomas Alfred (eg. Ernst Ludwig) - Fischer, Gustav - Fischer, Theobald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i ett par bra flygskrifter. Han återvaldes
därför ej 1854, men representerade 1855–66 i
tinget en annan valkrets. I allmänhet stod han
på bondevännernas sida, men röstade likväl 1855
för helstatsförfattningen och stred 1861 ifrigt
för jylländska järnvägsförslaget. Hans oförsonliga
bitterhet mot nationalliberalerna förde honom 1865
öfver till godsegarpartiet och till att understödja
grundlagsrevisionen. Till lön därför vardt han
1866 kungavald ledamot af landstinget och vann där
stort inflytande. 1853–75 var han statsrevisor och
ådagalade stor duglighet i detta värf. Juni 1875
vardt han kyrko- och undervisningsminister i ministären
Estrup, men kunde ej genomdrifva någon större reform
i riksdagen, trots sina tidigare förbindelser med
vänstern. Däremot använde han dessa för att främja
riksrättsanklagelsen mot f. d. ministrarna Krieger och
Hall, i afsikt att vidga klyftan mellan vänstern och
de nationalliberale, samt var mellanhand mellan Berg
och krigsminister Kauffmann i frågan om härordningens
revision, men aflägsnades på denna grund ur ministären
i aug. 1880. F. var direktör för Frederiks hospital
från 1882 till sin död.

E. Ebg.

Fischer, Johann Georg, tysk skald,
f. 1816 i Württemberg, d. 1897 i Stuttgart,
var 1862–85 professor i historia och litteratur
vid öfver-realskolan i Stuttgart, tillhörde
som lyriker den schwabiska skolan och skref såväl
politiska som naturskildrande dikter, men har framför
allt betydelse genom de sistnämnda, Gedichte (1854;
3:e uppl. 1883), Neue gedichte (1865), Den deutschen
frauen
(1869), Aus frischer luft (1872) och Neue
lieder
(1875). F. skref dessutom några dramer. Se
H. Fischer, "Erinnerungen an J. G. F." (1897).

R–n B.

illustration placeholder

Fischer, Ernst Kuno Berthold, tysk filosof, f. 23
juni 1824 i Sandewalde i Schlesien, d. 5 juli 1907
i Heidelberg. F. studerade filosofi, filologi och
teologi i Leipzig och i Halle. Från 1850 höll han
någon tid såsom privatdocent filosofiska föreläsningar
i Heidelberg; men ehuru dessa vunno stort bifall,
blefvo de likväl 1853 förbjudna af det badensiska
kultusministeriet till följd af en i en kyrkotidning
mot F. framställd beskyllning för utspridande
af läror, stridande mot kyrkans. Han försvarade
sina åsikter i ett par skrifter, Das interdict
meiner vorlesungen
(1854) samt Apologie meiner lehre
(s. å.), och sökte docentur i Berlin. Denna blef
honom först förvägrad, och när den sedan erbjöds
honom, hade han redan (1856) emottagit kallelse
såsom e. o. professor i filosofi vid universitetet
i Jena. Hans glänsande, om Reinholds och Fichtes
tid påminnande förmåga som talare och föreläsare
förskaffade honom därefter den ena utnämningen efter
den andra: han blef ord. professor, geheime-hofråd
m. m. och erhöll 1872 den upprättelsen att blifva
kallad såsom professor till Heidelberg, hvarest han
sedan ända till sin sena ålderdom verkade. – Sina
egna filosofiska åsikter, i hvilka han visade sig
såsom en lärjunge af Hegel, men äfven upptagit
aristoteliska och kantska element, utvecklade han
bl. a. i Logik und metaphysik oder wissenschaftslehre
(1852; 2:a uppl. 1856) samt Philosophische schriften
(3 bd, 1891–92; 1:a bandet, Einleitung in die
geschichte der neuern philosophie
, 5:e uppl. 1902),
men sin största betydelse har han genom sina bidrag
till den vetenskapliga behandlingen af filosofiens
historia. Såsom ett klassiskt arbete räknas hans stora
verk Geschichte der neuern philosophie (6 bd, 1852–77,
flera af banden i 3 uppl.; jubileumsuppl. i 9 bd,
1897–1903). Såsom inledning till denna kan betraktas
Bacon von Verulam (1856; 3:e uppl. 1904). Därjämte
utgaf han flera litteraturhistoriska arbeten om
Shakspere, Lessing, Goethe och Schiller m. fl. Jfr
Falkenheim, "K. F. und die literarhistorische methode"
(1892).

S–e.

Fischer [fi’ʃə], sir Henry Charles, engelsk ämbetsman,
f. 1833, d. 1905, uppfostrades i Tyskland och inträdde
1852 i hannoveranska statstelegrafens tjänst. 1856
fick han anställning hos ett engelskt telegrafbolag
och utsågs, när engelska staten 1870 öfvertog
telegrafen i landet, att organisera dess styrelse
(Central telegraph office), hvars chef (controller)
han var till 1898. F. var ombud för England vid en
mängd internationella telegrafkongresser.

Fischer [fiʃä’r], Paul Henri, fransk zoolog,
f. 1835 i Paris, d. där 1893, läkare, assistent
vid paleontologiska museet i Jardin des plantes i
Paris, är särskildt känd som författare af ett stort
antal artbeskrifvande och faunistiska arbeten öfver
blötdjuren. Här må nämnas Catalogue des nudibranches
et céphalopodes des côtes océaniques de la France

(1867–75), Faune conchyliologique marine du
département de la Gironde et des côtes du sud-ouest
de la France
(1864–73), Une nouvelle classification
det bivalves
(1885), Manuel de conchyliologie et de
paléontologie conchyliologique
(1885–87), Études sur
les mollusques terrestres et fluviatiles
(i "Mission
scientifique en Mexique et dans l’Amérique centrale",
1893–94), tillsammans med H. Crosse.

L–e.

Fischer, Thomas Alfred (eg. Ernst Ludwig),
tysk-skotsk författare, f. 1844 i Lybeck, d. 1906,
studerade vid tyska universitet och flyttade sedermera
öfver till Edinburgh. Han egnade sig åt forskningar
rörande skottar i främmande länder samt utgaf The
scots in Germany
(1902). The scots in Eastern and
Western Prussia
(1903) och The scots in Sweden (1907;
utg. efter F:s död af J. Kirkpatrick).

Fischer, Gustav, tysk bokförläggare, f. 1845 i
Altona, öfvertog 1878 en äldre förlagsaffär i Jena,
hvilken han upparbetat till en af de allra största
i sitt slag. Firmans hufvudområden äro medicin,
nationalekonomi, statsvetenskap och alla grenar
af naturkunnighet. F. har erhållit hedersdoktors
värdighet inom både medicinska och filosofiska
fakulteten.

Fischer, Theobald, tysk geograf, f. 1846, sedan
1883 professor i geografi i Marburg, har gjort
vidsträckta resor i Medelhafsländerna, såväl i
Europa som i Afrika, och på grund af därunder
gjorda studier offentliggjort bl. a. Studien
über das klima der Mittelmeerländer
(suppl. till
"Petermanns Mitteilungen", 1879), Die dattelpalme
(därst. 1881), Die südeuropäischen halbinseln (i
Kirchhoffs "Länderkunde von Europa", bd 3, 1893).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:46:36 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free