Print (PDF) - On this page / på denna sida - Fischer, Johan Kristian - Fischer, Johann Georg - Fischer, Ernst Kuno Berthold - Fischer, sir Henry Charles - Fischer, Paul Henri - Fischer, Thomas Alfred (eg. Ernst Ludwig) - Fischer, Gustav - Fischer, Theobald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Fischer
402
i ett par bra flygskrifter. Han återvaldes
därför ej 1854, men representerade 1855-66 i
tinget en annan valkrets, l allmänhet stod han
på bonde-vännernas sida, men röstade likväl 1855
för helstatsförfattningen och stred 1861 ifrigt
för jylländska järnvägsförslaget. Hans oförsonliga
bitterhet mot nationalliberalerna förde honom 1865
öfver till gods-egarpartiet och till att understödja
grundlagsrevisionen. Till lön därför vardt han
1866 kungavald ledamot af landstinget och vann där
stort inflytande. 1853-75 var han statsrevisor och
ådagalade stor duglighet i detta värf. Juni 1875
vardt han kyrko-och undervisningsminister i ministären
Estrup, men kunde ej genomdrifva någon större reform
i riksdagen, trots sina tidigare förbindelser med
vänstern. Däremot använde han dessa för att främja
riksrättsanklagelsen mot f. d. ministrarna Krieger och
Hall, i afsikt att vidga klyftan mellan vänstern och
de nationalliberale, samt var mellanhand mellan Berg
och krigsminister Kauffmann i frågan om härordningens
revision, men aflägsnades på denna grund ur ministären
i aug. 1880. F. var direktör för Frederiks hospital
från 1882 till sin död. E. Ebg. Fischer, Johann
Georg, tysk skald, f. 1816 i Wiirttemberg, d. 1897
i Stuttgart, var 1862-85 professor i historia och
litteratur vid öfver-realskolan i Stuttgart, tillhörde
som lyriker den schwabiska skolan och skref såväl
politiska som naturskildrande dikter, men har framför
allt betydelse genom de sistnämnda, Gedichte (1854;
3:e uppl. 1883), Neue gedichte (1865), Den deutschen
frauen (1869), A us frischer luft (1872) och Neue
Heder (1875). F. skref dessutom några dramer. Se
H. Fischer, "Erinner-ungen an J. G. F." (1897).
R-n B.
Fischer, Ernst Kuno Berthold, tysk filosof, f. 23
juni 1824 i Sandewalde i Schlesien, d. 5 juli 1907
i Heidelberg. F. studerade filosofi, filologi och
teologi i Leipzig och i Ealle. Från 1850 höll han
någon tid såsom privatdocent filosofiska föreläsningar
i Heidelberg; men ehuru dessa vunno stort bifall,
blefvo de likväl 1853 förbjudna af det baden-i siska
kultusministeriet till följd af en i en kyrkotidning
mot F. framställd beskyllning för utspridande
af läror, stridande mot kyrkans. Han försvarade
sina åsikter i ett par skrifter, Das interdict
meinervorlesungen(l854:)ssLmtApologie meiner lehre
(s. å.), och sökte docentur i Berlin. Denna blef
honom först förvägrad, och när den sedan erbjöds
honom, hade han redan (1856) emottagit kallelse
såsom e. o. professor i filosofi vid universitetet
i Jena. Hans glänsande, om Reinholds och Fichtes
tid påminnande förmåga som talare och föreläsare
förskaffade honom därefter den ena utnämningen efter
den andra: han blef ord. professor, geheime-hofråd
m. m. och erhöll 1872 den upprättelsen att blifva
kallad såsom professor till Heidelberg, hvarest han
sedan ända till sin sena ålderdom verkade. - Sina
egna filosofiska åsikter, i hvilka han visade sig så-
som en lärjunge af Hegel, men äfven upptagit
aristo-teliska och kantska element, utvecklade han
bl. a. i Logik und metaphysik öder wissenschaftslehre
(1852; 2:a uppl. 1856) samt Philosophische schrijten
(3 bd, 1891-92; l:a bandet, Einleitung in die
geschichte der neuern philosophie, 5:e uppl. 1902),
men sin största betydelse har han genom sina bidrag
till den vetenskapliga behandlingen af filosofiens
historia. Såsom ett klassiskt arbete räknas hans stora
verk Geschichte der neuern philosophie (6 bd, 1852-77,
flera af banden i 3 uppl.; jubileumsuppl. i 9 bd,
1897-1903). Såsom inledning till denna kan betraktas
Bacon von Verulam (1856; 3:e uppl. 1904). Därjämte
utgaf han flera litteraturhistoriska arbeten om
Shakspere, Lessing, Goethe och Schiller m. fl. Jfr
Falkenheim, "K. F. und die literarhistorische methode"
(1892). S-e.
Fischer [fi’j9], sir Henry Charles, engelsk ämbetsman,
f. 1833, d. 1905, uppfostrades i Tyskland och inträdde
1852 i hannoveranska statstelegrafens tjänst. 1856
fick han anställning hos ett engelskt telegraf
bolag och utsågs, när engelska staten 1870 öfvertog
telegrafen i landet, att organisera dess styrelse
(Central telegraph office), hvars chef (controller)
han var till 1898. F. var ombud för England vid en
mängd internationella telegrafkongresser.
Fischer [fijä’r], Paul Henri, fransk zoolog,
f. 1835 i Paris, d. där 1893, läkare, assistent
vid pale-ontologiska museet i Jardin des plantes i
Paris, är särskildt känd som författare af ett stort
antal artbe-skrifvande och faunistiska arbeten öfver
blötdjuren. Här må nämnas Catalogue des nudibranches
et céphalopodes des cotes océaniques de la France
(1867 -75), Faune conchyliologique marine du
departement de la Gironde et des cdles du sud-ouest
de la France (1864-73), Une nouvelle classification
det bivalves (1885), Manuel de conchyliologie et de
pa-léontologie conchyliologique (1885-87), Études sur
les mollusques terrestres et fluviatiles (i "Mission
scientifique en Mexique et dans 1’Amérique centrale",
1893-94), tillsammans med H. Crosse. L-e.
Fischer, Thomas Alfred (eg. Ernst L u d w i g),
tysk-skotsk författare, f. 1844 i Lybeck, d. 1906,
studerade vid tyska universitet och flyttade sedermera
öfver till Edinburgh. Han egnade sig åt forskningar
rörande skottar i främmande länder samt utgaf The
scots in Germany (1902). The scots in Eastern and
Western Prussia (1903) och The scots in Sweden (1907;
utg. efter F:s död af J. Kirk-patrick).
Fischer, Gustav, tysk bokförläggare, f. 1845 i
Altona, öfvertog 1878 en äldre förlagsaffär i Jena,
hvilken han upparbetat till en af de allra största
i sitt slag. Firmans hufvudområden äro medicin,
nationalekonomi, statsvetenskap och alla grenar
af naturkunnighet. F. har erhållit hedersdoktors
värdighet inom både medicinska och filosofiska
fakulteten.
Fischer, Theo bal d, tysk geograf, f. 1846, sedan
1883 professor i geografi i Marburg, har gjort
vidsträckta resor i Medelhafsländerna, såväl i
Europa som i Afrika, och på grund af därunder
gjorda studier offentliggjort bl. a. Studien
uber das klima der Mittclmeerländer (suppl. till
"Petermanns Mit-teilungen", 1879), Die dattelpalme
(därst. 1881), Die siideuropäischen halbinseln (i
Kirchhoffs "Län-derkunde von Europa", bd 3, 1893).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
