- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
479-480

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjellstedska skolan - Fjellstedtska studenthemmen - Fjellström, Per - Fjelstrup, Sören August - Fjenneslev - Fjolner - Fjolsvinn, nord. myt., den mångkloke, ett af Odens namn. F. heter äfven väktaren i Menglods borg. Se Fjolsvinsmal - Fjolsvinnsmal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudsakligen af frivilliga, mestadels
tillfälliga gåfvor, hvarjämte skolan erhåller
statsunderstöd. Inträdesåldern är lägst 16 och högst
21 år. Bland dem, som fått sin uppfostran i densamma,
har största delen blifvit präster i Sverige och i
Amerika. Några ha blifvit missionärer i Ostindien
och i Afrika.

Fjellstedtska studenthemmen (Johannesgatan n:r 13
och 26), två i Uppsala genom initiativ af rektorn
vid Fjellstedtska skolan J. Kerfstedt 1883 och
1885 upprättade och till minne af P. Fjellstedt
uppkallade hem för studerande vid universitetet
(det första begynte 1883 med en våning i ett hus
vid Järnbron och hade då plats för 12 studenter med
en årsafgift af 250 kr.). De stå under ledning
af en styrelse, som bl. a. bestämmer om ekonomi
och inträde, samt förestås af en föreståndare
samt af en husmoder och en bland studenterna af
styrelsen utsedd husfader, kurator. Behöfvandé
studenter af alla fakulteter kunna erhålla
plats; dock lämnas företräde för studenter af
teol. fakulteten. I hvartdera hemmet finnas 16
platser; årsafgiften är f. n. 400 kr. för tiden 1
sept.-1 juni, med rätt att fritt bebo rummet äfven
under mellanterminerna. Se N. P. ödman, "Besök i ett
studenthem i Uppsala" (1885) och studentkatalogerna.
Hj. H-t.

Fjellström, Per, lappmarkspräst, f. 2 mars 1697 i
Silbojokk i Pite lappmark, d. 30 juni 1764 i Lycksele,
blef student i Uppsala 1715 och lärare i Skytteanska
lappskolan i Lycksele 1719, där han Med nit och
framgång verkade i 20 år. 1739 befordrades han till
kyrkoherde i Lycksele och arbetade såsom sådan med
rastlös ifver för utbredningen af kristendomskunskap
och folkbildning i sin församling. Det goda religiösa
och sedliga tillståndet bland Lycksele lappar vid
1700-talets midt kan väsentligen tillskrifvas F:s
verksamhet. Honom tillkommer ock förtjänsten att ha
lagt grunden till ett enhetligt lapskt bokspråk för de
sydligare lappmarkerna. 1738 utgaf han en Grammatica
lapponica
och Dictionarium sueco-lapponicum samt en
öfv. af Svebilius’ förklaring öfver Luthers lilla
katekes, hvilken 1744 följdes af en lapsk abc-bok,
Luthers lilla katekes, en kyrkohandbok (Gät-Kirje)
och en psalm- och evangeliebok, hvilka alla utkommit
i flera uppl. En öfv. af nya testamentet af hans hand
(Ådde testament) utkom 1755. Märklig är äfven hans
Kort berättelse om lapparnas björna-fänge samt deras
der vid brukade vidskeppelser
(1755). Jfr E. Haller,
"Svenska kyrkans mission i Lappmarken under
Frihetstiden" (1896). K. B. W.

Fjelstrup, Sören August, dansk jordbrukare, född
1773, död 1859, blef 1794 student, men måste 1796
antaga en informatorsplats på Jylland och vann
därigenom intresse för landtbruk. 1803 vardt han
förvaltare (inspektor) på en herrgård och köpte 1809
Sindinggård i Ringkjöbings amt, där han tillbragte de
femtio senare åren af sin lefnad. Han blef en utmärkt
landtman och uttänkte bl. a. en gräsblandning, som
särskildt lämpade sig för ortens magra jordmån, men
vann betydelse framför allt genom sin outtröttliga
verksamhet för de jutska hedarnas kultur samt för
trädplantering (utdelade många tusen trädplantor
från sina trädskolor). Han utgaf Veiledning til et
godt jordbrug for den danske bondestand
(1820-21)
och Forsög til en håndbog for den danske landmandt
indeholdende
koens, fårets og svinets hensigtsmessigste
behandling og pleie
(1826) samt författade en mängd
mindre uppsatser i "Tidsskrift for landökonomi"
och "Ugeskrift for landmänd". F. hörde 1832
till de "upplyste män", som skulle rådslå
om provinsialständernas organisation och
deltog i den jutska ständerförsamlingen såsom
kungl. deputerad 1836-40 och såsom folkvald
1842-46. 1857 fick han titeln etatsråd.
E. Ebg.

Fjenneslev, by på Själland, 10 km. från Sorö. Där
bodde Knut Lavards fosterfader, Skjalm Hvide, och
efter honom hans son Asser Rig; där föddes 1127
och 1128 de två berömda bröderna Esbern Snare och
Absalon. Kyrkan, som 1872-74 återställdes till sin
ursprungliga stil, är mycket egendomlig med sina två
fyrkantiga torn och korta fyrsidiga spiror (dessa
uppsattes 1898). Den har
gamla kalkmålningar, af hvilka en framställer Asser Rig
med modellen till kyrkan och hans hustru Inga (rörande
sägnen om tornen se Asser Rig). Ruiner
af Skjalm Hvides gård ses mycket nära kyrkan.
E. Ebg.

Fjolner, isl. Fjolnir, nord. myt. 1. Ett af Odens
många namn. - 2. Sveakonung i den euhemeristiska
Ynglingasagan, hvars första konungar bära idel
mytiska gudanamn. Han säges där vara en son af Frej
och Gerd. Om honom berättas, att han vid ett besök
hos konung Frode på Själland råkade att sömnyr och
döddrucken omkomma i ett mjödkar, hvadan skalderna
sjöngo, att han drunknat i "vindlös våg". Den samme
Fjolner säges ha sålt trälinnorna Fenja och Menja
till Frode. - Fjolners saga är af F. V. Scholander
framställd i en serie teckningar med åtföljande
versifierad text ("Fjolners saga, berättad och
ritad af Acharius" 1867). Jfr
Ynglingaätten och Schück, "Stud. i nord. litteratur- och
religionshist.", I (1904). - 3. Harald Blåtands
listige rådgifvare enligt Jomsvikingasaga. Namnet
är icke kändt som verkligt personnamn.
Th. W*

Fjolsvinn, nord. myt., den mångkloke, ett af Odens
namn. F. heter äfven väktaren i Menglods borg. Se
Fjolsvinnsmal.

Fjolsvinnsmal, en af sångerna i Eddan, är af följande
innehåll. Menglod, den af smycken glänsande, heter en
mö, hvars borg bevakas af Fjolsvinn. En främling, som
uppgifver sig heta Vindkall, nalkas, men bortvisas af
väktaren. Ett samtal uppstår mellan dem om grinden och
muren omkring Menglods boning samt om andra föremål
där. Hennes sal står på Lyfjaberg (hälsoberget),
är omsluten af fladdrande lågor och vrider sig om
spetsen af ett spjut, hvarpå den hvilar. Vid Menglods
fötter sitta nio mör, som hjälpa människor ur all nöd,
om man blotar till dem. Vid dörren hålles vakt af
två hundar, som sofva växelvis. Dessa kunna blidkas
endast med två vingstekar af tuppen Vidofner, som
sitter i trädet Mimameid, hvilket hvarken eld eller
järn kan skada. Vidofner åter kan fällas endast
med trollspöet Lävatein, som eges af jättinnan
Sinmara, men hon lämnar trollspöet blott till den,
som kan gifva henne en af Vidofners stjärtfjädrar i
stället. Endast för Svipdag är den solbjärta Menglod
bestämd till maka. Främlingen ger sig då till känna
såsom Svipdag. Hundarna fägna honom, grinden öppnar
sig, alla hinder gifva vika, Svipdag välkomnas af
den längtande Menglod, och de älskande fira

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free