- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
533-534

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flambard, Ranulph - Flamberge - Flamblomma, bot. Se Phlox - Flamborough head. Se Bridlington - Flamboyant - Flamel, Nicolas - Flamen - Flamen l. Flaman, Flamand, Albert - Flameng, Léopold - Flameng, François - Flameng, Marie Auguste - Flame-tree, bot. Se Brachychiton - Flamines. Se Flamen - Flamingo, zool. Se Flamingofåglar - Flamingofåglar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

storartade byggnadsföretag i sitt stift. F. var
synnerligen hatad såsom Vilhelm Rufus’
medhjälpare vid dennes penningutpressningar
af sina undersåtar och gjorde sig särskildt
känd som upphofsmannen till Vilhelms politik att
behandla alla kyrkliga ämbeten som världsliga län.
V. S-g.

Flamberge [fläbä’r]; fr., ordets härledning
omtvistad], ett namn, som en och annan gång i
riddarsagorna gifves åt paladinen Rolands svärd
(eljest vanligen kalladt Durandal; se Rolandssagan)
och åt Renauld de Montaubans. Namnet öfverflyttades
sedermera på de i slutet af 15:e årh. i Frankrike
och Nederländerna begagnade, fem fot långa
slagsvärden. Till följd af sin tyngd fördes dessa
vapen med bägge händerna och voro därför försedda med
långa dubbla fästen samt en vidt utbredd tillbakaböjd
parerstång. Oriktig är föreställningen att namnet
flamberge brukades särskildt om slagsvärden med
"flammig" eller vågformig klinga. Däremot bars namnet
af ett slags på 1640-talet uppkommen och ända till
inemot slutet af 1700-talet bruklig duellvärja med
ovanligt lång och smal klinga.

Flamblomma, bot. Se Phlox.

Flamborough head [flä’mber.9 he’d]. Se
Bridlington.

Flamboyant [flabwaja’], fr., flammande, fladdrande,
lågande. - F.-stil (fr. style flamboyant,
ty. flammenstyl), bygnk., namn på den franska
sengotiken (från 1400-talets början), hvilken
kännetecknas af sin godtyckliga, praktfulla, nästan
öfverlastade ornamentik. Namnet har uppstått däraf,
att de genombrutna fönstersirverkens ("massverkens")
figurer äro sammansatta af flamlika mönster, s. k.
fiskblåsa (se d. o.), hvilken ornamentsform af
fransmännen kallas flamme, låga. Äfven öfriga former
i denna arkitekturstil äro i allmänhet fantastiskt
bildade (svängda kölbågar på portalerna, en mångfald
af sirverksmönster i hvalfven o. s. v.), och en
djärf, pikant lek drifves jämväl med åtskilliga af
strukturens viktigaste element. Flamboyantstilen
framträder i sin mest glänsande prakt i städerna
Rouen och Troyes. Den motsvarades i den engelska
gotiken af den s. k. perpendikularstilen.
illustration placeholder


Flamel [-mä’l], Nicolas, fransk alkemist och
edsvuren skrifvare vid Paris’ universitet, f. i
förra hälften af 1300-talet, d. 1418, förvärfvade
stora rikedomar på ej fullt kändt sätt, men måhända
genom affärsförbindelser med de den tiden hårdt
förföljde judarna, hvilkas egendom han tog i förvar
och tillegnade sig vid egarnas död. Folket trodde
honom kunna göra guld, och många vidunderligheter
berättades om honom. Han skall ha grundat en mängd
hospital och kapell och doterade rikt kyrkorna
S:t-Jacques-la-Boucherie och des Innocents.

Flamen (plur. flamines), lat. (offereldtändare?),
hos de gamle romarna en präst, som tjänade en
särskild gudomlighet. De viktigaste bland de
femton flamines voro Jupiters (F. dialis), Mars’
och Quirinus’, hvilka alla synas ha tagits bland
patricierna. En sådan flamen, i synnerhet den
förstnämnde, var med hela sitt hus liksom helgad
åt den gud han tjänade samt bunden genom en mängd
religiösa fordringar och bruk. Så fick han icke
tillbringa någon natt (senare ej två nätter å
rad) utom Rom m. m. Hans maka tjänstgjorde
som flaminica (offertänderska). F. dialis’
ämbete, hvilket bl. a. C. Julius Caesar erhöll
år 86 f. Kr., men ej kom att förvalta, var under
republikens sista tid obesatt i sjuttiofem år.
R. Tdh.

Flamen l. Flaman, Flamand [-ma’], Albert, fransk
kopparstickare, arbetade 1648-64 i Paris och
efterlämnade mer än 600 raderingar i Hollars maner,
bland hvilka märkas Drottning Kristinas af Sverige
intåg i Paris
samt åtskilliga intressanta planer
och utsikter, särskildt af Paris. F:s afbildningar
af fåglar och fiskar äro i hög grad karakteristiska
och naturtrogna samt mycket eftersökta.

Flameng [flamä’]. 1. Léopold F., fransk gravör,
f. 1831 i Bruxelles af franska föräldrar, kom till
Frankrike 1853, gjorde sig känd genom trägravyr och
raderingar, utställde sedan 1859 gravyrer efter gamla
mästare (van Eyck, van der Goes, Rembrandt, van Dyck,
Rubens, Murillo, Watteau) och efter samtida (Regnault,
Jules Breton o. a.). F. belönades med hedersmedaljen
i salongen 1886. Han är medlem af Institutet. -
2. François F., den föregåendes son, fransk målare,
f. 1856 i Paris, elev af fadern, af Cabanel och
J. P. Laurens, är en mångsidig konstnär. Förutom
porträtt, i synnerhet damporträtt, har han mest
utfört historiemålningar, Barbarossa besöker Karl den
stores graf
(1876), Girondisternas utmarsch (1879),
Segrarna vid Bastiljen (1881), Camille Desmoulins
talar i Palais royal
(1882), Marie Antoinettes färd
till giljotinen
(1885, banal i uppfattningen),
samt flera franska krigs- och soldattaflor
(Eylau, 1902, i Luxembourg). F. har utfört äfven
dekorativa väggmålningar (i Sorbonne, Opéra comique,
festsalen vid världsutställningen 1900 m. fl.) samt
illustrativa arbeten, akvareller till bokomslag,
banksedlar (de franska 1,000-francssedlarna) o. a.
G-g N.

Flameng [flamä’], Marie Auguste, fransk målare,
f. 1843 i närheten af Metz, d. 1893 i Paris,
var först finanstjänsteman, studerade måleri för
Delaunay, Puvis de Chavannes m. fl., debuterade
på salongen 1870 med landskap, öfvergick sedan till
att skildra hafvet och fiskarlifvet vid Frankrikes
nordkust. Bland hans arbeten må nämnas Fiskarbåt vid
Dieppe
(1881, Luxembourg-galleriet), En tremastares
affärd från Havre
(1882), Storm och Sardinfiskare.
G-g N.

Flame-tree [fléYm-tri], bot. Se Brachychiton.

Flamines. Se Flamen.

Flamingo, Phoenicopterus roseus
l. Ph. antiquorum. zool. Se Flamingofåglar.

Flamingofåglar, Phoenicopleridæ, zool., en
fågelfamilj, som lätt igenkännes genom den långa,
på midten tvärt krökta, med hornlameller utrustade
näbben, genom lång hals och mycket långa ben med
korta, genom simhud förenade framtår; baktån är
liten eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free