Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Florens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utropet: Siamo in pericolo! ("Vi äro i fara!"). öfver
floden leda sex broar. Den äldsta och märkvärdigaste
af dessa är Ponte Vecchio med sina berömda
guldsmedsbodar och sin täckta gång, som leder från
Palazzo degli Uffizi öfver till Palazzo Pitti och
nu utgör en förvaringsplats för handteckningar och
kopparstick. Men sin egentliga karaktär får F. af sina
mörka, fästningslika, enkla och dock i hög grad ädla
palats, hvilka under den första delen af medeltiden
ej voro annat än familjeborgar, afsedda att kunna
utstå en belägring under inbördesoroligheterna. Hela
gator finnas, som erhålla sin karaktär af dessa mörka
stenkolosser, på hvilka den moderna arkitekturform,
som kallas rustica, först uppstått. Gotiken gaf dem
någon form genom förädling af fönster och gårdar,
och från dessa dagar återstå några märkvärdiga
exemplar. Främst står det jättestora, på historiska
minnen rika Palazzo Vecchio (se fig. l o. 2),
som med sitt fantastiska, skyhöga torn når 94
m. öfver marken. (Både palats och torn ha murkrön
höga som trevåningshus.) Därnäst kommer Bargello,
med den mest pittoreska medeltidsgård och med ädla
forngemak, i hvilka F. nu inredt sitt nationalmuseum,
och slutligen Orcagnas stolta Loggia dei Lanzi
(börjad före 1376), under hvars väldiga öppna hvalf
(se fig. 2) republikens öfverhet förrättade sina
högtidligaste funktioner och talade till folket
"under en tid, då florentinarna kände sig som
världens första folk". Till renässansens första
väldiga skapelser, som ännu knappt behärskades af
formen, höra Palazzo Pitti (fig. 4), Brunelleschis
titaniska verk, i hvilket rustican första gången
användes fullt konstnärligt, Palazzo Strozzi (se
Byggnadskonsten, pl. XIV), höjdpunkten
af ungrenässansens palatsbyggnadskonst i F., med
den första stora gesimsen i nya tider, utförd af
Cronaca, Palazzo Riccardi, i hvilket typen ännu mera
förmildrats, Palazzo Rucellai (se Byggnadskonsten,
pl. XIV), där rustica förbindes med pilasterbyggnad
(ett verk af Leon Battista Alberti), m. fl., alla med
pittoreska gårdar, omgifna af kolonner och arkader
i flera våningar. Till högrenässansen hör Palazzo
Pandolfini, ett ädelt och enkelt verk af Rafael,
och till dess efterblomstring det vackra Palazzo
degli Uffizi, med sin dubbla pelargång, prydd i nyare
tider med marmorstoder af Toscanas stora män, såsom
Lorenzo il Magnifico, Orcagna, Giotto, Donatello,
Alberti, Lionardo da Vinci, Michelangelo, Dante,
Petrarca, Boccaccio, Machiavelli, Guicciardini,
Amerigo Vespucci, Farinata degli Uberti, Galilei,
Guido Aretino, Benvenuto Cellini och många andra. Om
konstsamlingen därstädes se nedan.
Oafsedt sina konstskatter har F. betydelse för
vetenskapen genom sina akademier och vetenskapliga
inrättningar. En högskola inrättades redan 1349, men
låg tidtals nere och flyttades 1473 till Pisa. Det
nuvarande studieinstitutet (R. istituto di studi
superiori, pratici e di perfezionamento), som kom till
stånd 1872, består af en filosofisk-filologisk, en
fysisk-naturvetenskaplig och en medicinsk-kirurgisk
afdelning jämte en farmaceutisk skola och
besökes af närmare 600 studerande (de fleste
medicinare). Därjämte finnas ett socialvetenskapligt
institut, "Cesare Alfieri" (grundadt 1874 af markis
Alfieri di Sostegno, reorgan. 1888), med rättsskola,
för blifvande diplomater, en kvinnlig högskola
(omkr. 150 stud.), 3 lyceer (med gymnasium),
uppkallade
efter de tre störste florentinarna Dante, Michelangelo
och Galilei, lärar- och lärarinneseminarium, en
statens högre flickskola, 1 statens och 4 privata
realskolor, militärläkar-, konst-, musik- och
konstslöjdskola, botanisk trädgård, astronomiskt
(i Aratri, 2 km. s. om Arno) och meteorologiskt
observatorium. Vidare nationalbiblioteket (bildadt
af A. Magliabechi genom gåfva af hans bibliotek,
öppnadt 1747), omkr. 540,000 band, 685,000 mindre
skrifter, 26,000 musikalier, 9,000 kopparstick och
handteckningar, 20,000 porträtt, 4,000 kartor,
3,600 inkunabler, 20,000 handskrifter, 360,000
bref och autografer o. s. v.; synnerligen viktiga
äro Guicciardinisamlingen (9,000 bd) och den stora
Dante- och Savonarolasamlingen. Det är nu deladt på 3
byggnader, men anslag har beviljats till en nybyggnad
i närheten af kyrkan S. Croce. Andra bibliotek
och samlingar äro Bibliotcca mediceo-laurenziana
(i öfre våningen af kyrkan S. Lorenzo, öppnadt
1571; se Biblioteksbyggnader, sp. 292 och fig. 1),
11,000 bd och 10,000 handskrifter af grekiska och
latinska klassiker, Bibl. marucelliana (öppnadt 1752,
150,000 bd, 17,000 kopparstick), Bibl. riccardiana
(bildadt af R. Riccardi mot slutet af 16:e årh.,
35,000 bd, 653 inkunabler och 3,900 handskrifter),
statsarkivet l. Toscanas centralarkiv (omkr. 140,000
pergamentsurkunder), Galleria degli Uffizi - i
rikedom på konstskatter ett af de främsta i världen:
antika bildverk, taflor af Rafael, Michelangelo,
Fra Angelico, Tizian, Dürer o. a., öfver 400
målarporträtt (till större delen själfporträtt),
kopparstick och handteckningar, gemmer (öfver 400)
-, nationalmuseum (grundadt 1865, medeltida och
renässanskonst), naturvetenskapligt museum (grundadt
af storhertig Leopold I), arkeologiskt museum
(egyptiska, etruskiska och klassiska fornlämningar,
myntkabinett), domkyrkomuseum (konstverk från
domen och baptisteriet), konstakademi, med antika
och moderna gallerier (hufvudsakligen florentinska
mästare från 14:e och 15:e årh. samt umbriska från
15:e årh.), Casa Buonarroti (Michelangelomuseum),
Accademia della Crusca (se Akademi), tyskt
konsthistoriskt institut (1897, för främjande
af konsthistoriska studier, privatföretag med
statsunderstöd), italienska Dantesällskapet
(bildadt 1888 för att utgöra en samlingspunkt för
Danteforskningcn och förbereda en kritisk upplaga
af Dantes verk) m. fl. lärda sällskap, 6 teatrar,
af hvilka den äldsta, Della Pergola, byggdes 1638,
och 2 arenor. Af de många välgörenhetsanstalterna må
nämnas Spedale S:a Maria nuova (stift. 1285 af Folco
Portinari), hittebarnshuset Spedale degli innocenti
(med A. della Robbias medaljonger af lindebarn i
loggian, 1421-25, delvis af Brunelleschi), blind-
och dårvårdsanstalter. - I F. idkades under medeltiden
och blomstrar ännu en betydande konstflit, vidare
finnas två statens tobaksfabriker och drifves
tillverkning af majolika, mosaiker, filthattar,
silfver- och sidenvaror samt parfymer, konstgjorda
blommor och halmflätor. Under medeltiden deltog
F., till en början genom Genuas förmedling, men
efter 1421, sedan det af genueserna köpt Livornos
hamn, med egna skepp i den levantiska handeln. Det
tillverkade eller beredde och afsatte på Orienten
i synnerhet ylletyger. Under 1200- och 1300-talen
drefvo florentinarna (t. ex. husen Peruzzi och Bardi)
en omfattande bankirverksamhet. Till och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
