- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
643-644

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flottans maskiniststat, en af afdelningarna inom flottans underofficerskår. Se i öfrigt Maskinistofficer - Flottans mekaniska kår - Flottans pensionskassa - Flottans reserv, Flottans nya och permanenta reservstat. Se Reserv - Flottans stab

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flottans maskiniststat, en af afdelningarna
inom flottans underofficerskår. Se i öfrigt
Maskinistofficer.

Flottans mekaniska kår. En särskild byggnadsstat
var inrättad för nya dockbyggnaden i Karlskrona;
men när dockbyggnadsarbetet inställdes, förordnades
genom k. br. 28 juni 1814, att denna byggnadsstat
skulle sammanslås med Flottans mekaniska kår. I
sammanhang med den 1815 beslutade löneregleringen
stadgades sedan genom k. br. 20 aug. 1816, att
nämnda byggnadsstat framdeles, liksom dittills,
skulle utgöra en särskild, men till tjänstgöring
vid flottornas stationer förbunden kår, under namn
af Flottornas mekaniska stat, under chefskap af
generaladjutanten för flottorna. Flottans mekaniska
kår, liksom dess konstruktionskår, undergick 1824
en reglering. Ytterligare blefvo för de på stat
stående officerarna af denna kår löneregleringar
genomförda såväl 1854 som 1858. Det för denna kår
senast utfärdade reglementet är af 25 okt. 1855. Ännu
i början af 1870-talet funnos vid Flottans mekaniska
kår officerare dels på stat, dels öfver stat. Till den
förra klassen hörde de officerare, som tjänstgjorde
vid flottans stationer och som därför åtnjöto lön
på flottans stat. Denna klass af mekaniska kårens
officerare har emellertid efter Mariningenjörstatens
organisation (1867) h. o. h. försvunnit, ty de
på Mariningenjörstatens aflöningsstat uppförde
byggmästarna utföra numera alla sådana byggnadsarbeten
å flottans stationer, hvilka fordom utfördes därstädes
af mekaniska kårens på stat befintliga officerare. För
de mekaniska kårens officerare, som kvarstodo öfver
stat, var däremot benämningen officer vid Flottans
mekaniska kår blott en titel, som icke stod i något
beroende af den verksamhet, som dessa officerare
utöfvade, enär denna motsvarade officerarnas vid Väg-
och vattenbyggnadskåren. J. G. B.*

Flottans pensionskassa är genom k. regl. 22 jan. 1892
namnet på den förra Amiralitetskrigsmanskassan,
en pensions- och gratialinrättning för svenska
flottans personal, som grundlades 1 juni 1642, då de
fleste tjänstemännen och betjänte vid amiralitetet
öfverenskommo att till denna kassa bidraga med
en fyrk å hvarje daler af lönen, hvarefter 1646
stiftades ett hospital i Stockholm för orkeslösa
sjömän. Plats därtill å Ladugårdsgärdet äfvensom
penningmedel anvisades af kronan. Kassan
(armbössan) anlitades sedermera af ständiga tvångslån;
gratialisterna fingo ej ut sin rätt, och 1770 måste
4 mill. dal. smt afskrifvas af kassans då till något
öfver 5 mill. dal. smt bokförda tillgångar. Därefter
tillväxte kassan småningom och uppgick 1873 till öfver
2 mill. kr., till ungefär lika belopp fördelade på
pensions- och gratialfonderna.

Genom 1892 års reglemente samt genom förnyadt
regl. 17 nov. 1899 ha bestämmelserna för kassan
undergått väsentliga förändringar. Ur pensionsfonden,
till hvilken statsverket i mån af behof bidrager,
erhåller efter viss tjänstetid och viss ålder
afskedad militär eller civil tjänsteman pension,
hvilken uppgår till högst följande belopp, nämligen
för den, som innehaft lön ej öfverstigande 1,000 kr.,
med lönens hela belopp, för innehafvare af lön, från
1,000 till 6,000 kr. med 80 proc. af lönen samt för
innehafvare af 6,000 kr. lön eller
därutöfver med 75 proc. af lönen. Af dessa
belopp utgöra 2/3 pension (full pension) och
1/3 fyllnadspension. För att få full pension
erfordras att ha uppnått 55 lefnadsår och tjänat
i 30 år. För erhållande af fyllnadspension skall
dessutom flaggman ha uppnått 65 år, kommendör 60 och
öfriga 55 år. Afgång från tjänsten vid 50 års ålder
och efter 30 tjänstår berättigar endast till 3/4
pension, till dess 55 lefnadsår uppnåtts, då full
pension (men icke fyllnadspension) erhålles. -
Pensionsafgiften utgör 4 proc. å pension jämte
fyllnadspension. Kassans behållning vid 1906 års
utgång bestod i pensionsfonden af 858,268,06 kr. och
i gratialfonden af 1,961,500,57 kr.

Ur gratialfonden erhålla änka och barn efter afliden
kassadelegare visst understöd eller "gratial". Som
gratialfonden ej har något så beskaffadt statsanslag
som pensionsfonden, måste, då brist uppstår, fyllnaden
tagas från fondens kapitaltillgång, hvilket gjort
fondens ställning mindre god. För vinnande af rättelse
härutinnan ha vissa temporära bestämmelser införts,
bl. a. en minskning med 5 proc. af gratialerna. Dessa
skola eljest numera utgå efter följande grunder: änka
erhåller 1) efter flaggman eller vederlike 1,000 kr.,
2) efter kommendör, kommendörkapten eller vederlike
750 kr., 3) efter kapten, löjtnant, underlöjtnant
eller vederlike 510 kr., samt 4) efter underofficer
237 kr. 50 öre. Om änka ej finnes, få två eller flera
barn (under
21 år) uppbära hela gratialet; ett barn får blott
halft gratial. Anmärkningsvärd är bestämmelsen
i det nya reglementet, att gratialrätten
förfaller, bl. a. om delegare stupar i krig mot rikets
fiender. Framställning till K. M:t skall emellertid
i hvarje dylikt fall göras. Kassan förvaltas af
en direktion i Karlskrona, bestående af 1 ordf.,
3 direktörer och 1 öfverkommissarie. Frågor,
som ligga utanför direktionens befogenhet,
afgöras af fullmäktige, 1 ordf., utnämnd af K. M:t,
och 16 ledamöter, valda bland kassans delegare.
L. H. (H. W-l.)

Flottans reserv, Flottans nya och permanenta
reservstat
. Se Reserv.

Flottans stab, sjöv., den institution vid flottan,
som motsvarar Generalstaben vid hären. Den består af
en chef af flaggmans eller kommendörs grad samt af
ett antal officerare (17 år 1907) af k. flottan och
kustartilleriet, som kommenderas till tjänstgöring
i staben. Flottans stab har till uppgift att uppgöra
planer för flottans mobilisering samt behandla frågor,
som röra sjöförsvarets iståndsättande och användande;
att följa och uppgöra förslag till personalens
utbildning och öfningar; att följa sjökrigsväsendets
utveckling inom och utom riket; att verkställa
sjökrigshistoriska forskningar, utarbeta erforderliga
författningar, reglementen o. d.; samt att verkställa
utredningar i sjömilitära frågor. - Arbetena i staben
äro fördelade på två afdelningar med hvar sin
afdelningschef, nämligen mobiliserings- och statistiska
afdelningen
samt kommunikationsafdelningen
(k. kung. ang. organisationen af Flottans stab
och denna stabs verksamhet i fredstid 29 maj
1896). Närmare bestämmelser ang. stabens verksamhet
i fredstid äro utfärdade genom gen.-order
22 okt. 1904. - Genom sin
s. k. generaladjutantsinstruktion bildade Gustaf
III en generalstab äfven vid sjövapnet. Enligt
gen.-order 1805 och k. bref 1806 skulle flottornas
generalstab
utgöras af samtliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free