- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
693-694

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fock, Alfred Henrik Edvard - Fock, Otto, tysk historieskrivare - Fockbonnett, sjöv. Se Bonnett 2. - Focke, Wilhelm Olbers - Fockebog-stag, sjöv. Se Stag - Fockebolin, sjöv. Se Bolin - Fockebukgårding, sjöv, Se Gårding - Fockegigtåg, sjöv. Se Gigtåg - Fockehals, sjöv. Se Hals - Fockehalsdäfvert - Fockenockgårding, sjöv. Se Gårding - Fockenocktalja, sjöv. Se Nocktalja - Fockereftalja l. Fockerefgöling - Fockeskot, sjöv. Se Skot - Focketopplänta, sjöv. Se Topplänta - Fockgaffel, sjöv. Se Gaffel - Fockmast - Fockrå, sjöv. fockmastens understa rå. Jfr Rå - Fockröst, sjöv. Se Röst - Fockstag, sjöv. Se Bogspröt och Stag - Fockvant, sjöv. Se Vant - Focsani - Focus, lat. plur. foci, eg. härd, eldstad; fokus, brännpunkt (se d. o.) - Fod. Se Fot - Fodder, Fother l. Fudder - Foder - Foder 1. Bot. Se Blomfoder och Blomma, sp. 753 - Foder 2. Landtbr. Se Fodermedel - Foderberedning, landtbr. Se Fodermedel, sp. 695 - Foderberäkning, landtbr. Se Utfodring - Foderbeta - Foderblad, bot. Se Blad och Blomma (sp. 617) - Foderduk, sjöv., förstärkningsduk på ett segel. Se Segel - Foderenhet, landtbr. Se Fodermedel - Foderholk, bot. Se Malvaceæ - Foderhästar, kam. Se Fodring - Foderinläggning, landtbr. Se Pressfoder - Foderkakor - Foderkrubba. Se Ladugård och Stall - Foderlista - Fodermalt, kam. Se Fodring - Fodermarsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slutligen kammarens ålderspresident. Med
moderatliberala och frihandelsvänliga åsikter
intog han ock en försonlig hållning till tidens
maktegande landtmannaparti och rönte flerfaldiga
bevis på dess förtroende. Så var han 1870–83
led. af bevillningsutskottet (och 1875–82 dess
ordf.) samt fungerade som fullmäktig 1869–74 i
Riksgäldskontoret och 1874–93 i Riksbanken. 1863–68
var han stadsfullmäktig i Stockholm. – F. blef
led. af Musik. akad. 1852, af Krigsvet. akad. 1854,
af Vet. akad. 1856 och af Landtbruksakad. 1859,
i hvars hushållnings- och slöjdafdelning han 1862
blef föredragande och till hvars hedersled. han
1888 kallades. – Bland hans utgifna skrifter märkas
Geometriska konstruktioner och beräkningar (1848; 3:e uppl. 1864),
Tillämpad värmelära (1851;
2:a uppl. "Anteckningar ur tillämpad värmelära" 1864),
Lärobok i fysiken (1853–55; 3:e uppl.,
utg. af G. R. Dahlander, 1873–75)
samt åtskilliga öfversättningar och bearbetningar
af utländska arbeten i fysik och meteorologi.

3. (V. M.)

Fock. Otto, tysk historieskrifvare, f. 1819 på
Rügen, d. 1872 i Stralsund, bosatte sig 1843 i Kiel, där
han höll föreläsningar öfver olika delar af kyrkohistorien
och deltog i den schleswig-holsteinska rörelsen 1848. Han
utgaf s. å. "Norddeutsche freie presse" och blef 1850
medlem af schleswig-holsteinska landsförsamlingen. Efter
återställandet af danska väldet i Holstein begaf han sig
till Pommern. Han författade bl. a.
Rügen-pommersche geschichten (6 bd, 1861–72).
Jfr Pyl, "Otto F:s leben und schriften" (1874).

Fockbonnett, sjöv. Se Bonnett 2.

Focke, Wilhelm Olbers, tysk botanist, f. 1834,
praktiserande läkare i Bremen 1858–68, läkare vid
straffanstalten Oslebshausen 1873–1901, medicinalråd,
skref bl. a.
Synopsis ruborum Germaniæ (1877) och
Die pflanzenmischlinge (1881).

T. K.

Fockebog-stag, sjöv. Se Stag.

Fockebolin, sjöv. Se Bolin.

Fockebukgårding, sjöv. Se Gårding.

Fockegigtåg, sjöv. Se Gigtåg.

Fockehals, sjöv. Se Hals.

Fockehalsdäfvert, sjöv., en från bogen utskjutande
kort balk, till hvilken focken halsas. Den nyttjas
merendels på fartyg, som ha fockmasten placerad långt
förut, för att lofvartsliket på focken skall kunna
erhålla behörig sträckning. F. stöttas underifrån
medelst stag, buteljonsstag. Jfr Buteljon och
fig. (k) i art. Bogspröt.

O. E. G. N.*

Fockenockgårding, sjöv. Se Gårding.

Fockenocktalja, sjöv. Se Nocktalja.

Fockereftalja l. Fockerefgöling, sjöv. Se Reftalja.

Fockeskot, sjöv. Se Skot.

Focketopplänta, sjöv. Se Topplänta.

Fockgaffel, sjöv. Se Gaffel.

Fockmast, sjöv., främsta masten på ett skepp, en
brigg eller en skonare och i allmänhet på båtar med
flera än en mast. Jfr Mast.

O. E. G. N.*

Fockrå, sjöv., fockmastens understa rå. Jfr .

O. E. G. N.*

Fockröst, sjöv. Se Röst.

Fockstag, sjöv. Se Bogspröt och Stag.

Fockvant, sjöv. Se Vant.

Focşani [fåkʃani], stad och fästning i länet (judeţ)
Putna, Rumänien, på ömse sidor om floden Milcovu,
som bildar gräns mellan Moldau och Valakiet. 24,183
inv. (1905), däraf omkr. 6,000 judar och 2,600
utlänningar. Säte för en appellationsdomstol;
lyceum. Stor handel med spannmål, vin och boskap.
Grannskapet är rikt på järn- och kopparmalm,
stenkol och petroleum. Vid F. vunno 1 aug. 1789
österrikare och ryssar i förening, under prins
Fredrik Josias af Koburg och Suvorov, en seger
öfver turkarna. F. är sedan 1889 i n. och ö.
omgifvet af en vid gördel Schumanska
pansarbefästningar i 3 träffen. Befästningsgördeln
stöder vid bägge ändarna mot den v. och s. om
staden rinnande Milcovuströmmen. F. bildar
Serethlinjens vänstra flygelstödpunkt.

J. F. N. L. W:son M.

Focus, lat., plur. foci, eg. härd, eldstad;
fokus, brännpunkt (se d. o.).

Fod, da. Se Fot.

Fodder [få’də], Fother l. Fudder, engelsk bergsvikt
för bly, = 1 ton l. 20 hundred weights (= 1,016,048 kg.)
för bly i rullar, för bly i tackor däremot varierande
mellan 19 1/2 och 22 1/2 hundredweights l. centner.

Foder, fordom brukligt svenskt rymdmått för våta varor
= 360 knr (942,2 l.). Äfven i Tyskland nyttjades förr
ett ansenligt rymdmått, hvilket kallades fuder
och var af olika storlek inom de olika staterna.

Foder. 1. Bot. Se Blomfoder och Blomma,
sp. 753. – 2. Landtbr. Se Fodermedel.

Foderberedning, landtbr. Se Fodermedel, sp. 695.

Foderberäkning, landtbr. Se Utfodring.

Foderbeta (se Beta och Betodling), landtbr.,
är ett utmärkt fodermedel för mjölkkor, hvilka däraf
kunna erhålla 30 kg. Till göddjur kan man gifva
ända till 50 kg. Svin erhålla alltefter åldern 2–10
kg. För arbets- och ungdjur böra mindre mängder
användas för att ej verka förslappande. För dessa
djurslag bör ej mer än 1/4–1/8 af fodrets hela
torrsubstansmängd gifvas i form af rotfrukter.

H. F.

Foderblad, bot. Se Blad och Blomma (sp. 617).

Foderduk, sjöv., förstärkningsduk på ett segel. Se Segel.

O. E. G. N.

Foderenhet, landtbr. Se Fodermedel

Foderholk, bot. Se Malvaceæ.

Foderhästar, kam. Se Fodring.

Foderinläggning, landtbr. Se Pressfoder.

Foderkakor, landtbr., foder, beredt i form af kakor
af säd, kli, potatis, agnar, blod, skummjölk m. m.,
men framför allt af biprodukter vid oljeberedning. Om
de sistnämnda se Oljekakor.

H. F.

Foderkrubba. Se Ladugård och Stall.

Foderlista, landtbr., förteckning å de fodermängder
hvarje djur dagligen bör erhålla.

Fodermalt, kam. Se Fodring.

Fodermarsk (se Marsk). 1. Under Vasatiden
(se 1544 års hofordning) en bland de förnämste
hoffunktionärerna. Hans uppgift var dels att biträda
vid upprätthållande af god ordning vid hofvet,
dels också att särskildt medverka vid krigsfolkets
förläggning i borgläger. – 2. En till betjäningen
vid ridskolan å Strömsholm, vid hingstdepåerna och
vid remontdepåerna hörande person, med uppgift att
utmäta fodret till djuren, öfvervaka, att det kommer
dem fullt till godo, och tillse, att stallbetjäningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free