- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
829-830

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foraminifera, zool. Se Rhizopoda - Forb., vid djurnamn förkortning för Edward Forbes (se Forbes 7) - Forbach - Forberg, Ernst - Forbes, gammal vidutgrenad skotsk släkt - Forbes, John - Forbes, Sir Arthur - Forbes, Sir Arthur, 1:e earl af Granard - Forbes, Alexander - Forbes, George, 3:e earl af Granard - Forbes, James David - Forbes, Edward - Forbes, David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Foraminifera, zool. Se Rhizopoda.

Forb., vid djurnamn förkortning för Edward Forbes
(se Forbes 7).

Forbach, kretsstad i Elsass-Lothringen,
reg-.omr. Lothringen. 8,208 inv. (1900). Tillverkning
af glas och papiermaché. I grannskapet finnas rika
kollager samt sandstensbrott. 6 aug. 1870 var F.,
i slaget vid Spichern, högkvarter för 2:a franska
armékåren (Frossard).

Forberg [får-], Ernst, tysk kopparstickare, professor
i Düsseldorf, f. därstädes 1844, har lämnat utmärkta
raderingar efter moderna målare, porträtt m. m.

Forbes [få’bs], gammal vidtutgrenad skotsk släkt
från Aberdeenshire, uppkallad efter godset Forbes,
som på 1200-talet omtalas i dess ego. Alexander F.,
den förste lord F., d. 1448, stred på franska sidan i
hundraårskriget (bl. a. vid Beaugé 1421) och var en
af konung Jakob I:s trognaste anhängare. En af hans
sonsöner, Duncan F., var stamfader till grenen F. of
Corsindæ
, från hvilken svenska adliga ätten n:r 249
Forbes och friherrliga ätten Forbus härstamma; en
annan, Patrick F., gaf upphof åt släktgrenen F. of
Corse
, från hvilken earlerna af Granard, teologen
John F. (se nedan F. 1) m. fl. härstamma. Från en
broder till den förste lord F. stammar grenen F. of
Tolqhoun
, från hvilken svenska adliga ätterna Forbes
af Lund
och n:r 542 Forbes ledde sitt ursprung.
V. S-g.

1. John F., i Sverige känd under namnet Johannes
Forbesius
, kalvinistisk teolog, f. omkr. 1570 i
Skottland, d. 1634 i Delft. Landsförvisad under
striderna mellan presbyterianerna och Jakob I,
begaf han sig 1606 till Holland och kom till Sverige
1608 på kallelse af Karl IX för att biträda honom
i hans planer på svenska kyrkans närmande till den
reformerta. En disputation anställdes på konungens
befallning i Uppsala 17 nov. 1608, hvarvid F. framlade
68 teser, en sammanfattning af den reformerta
läran. Striden rörde sig förnämligast om det
ovillkorliga nådavalet. Den lutherska ståndpunkten
förfäktades i främsta rummet af ärkebiskop Olaus
Martini jämte professorerna Cl. Opsopæus och Petrus
Rudbeckius med sådan kraft, att F. ett par gånger
blef svarslös, hvilket gaf anledning till det sedan
ofta använda slagordet Ad hæc Forbesius nihil ("På
detta hade F. intet att svara"). F. lämnade Sverige
följande år, men inkallades åter af konungen 1610 och
arbetade en tid tillsammans med Johan Messenius och
kyrkoherden i Stockholm Johan Raumannus på en förening
mellan den lutherska och reformerta bekännelsen. På
grund af svenska prästerskapets häftiga angrepp
förföll saken, och F. lämnade landet. Han begaf sig
till Holland, där han blef engelsk predikant, först
i Middelburg, sedan i Delft. Bland hans skrifter
märkas The saint’s hope (Middelburg 1608) och A
treatise tending to the clearing of justification

(Middelburg 1616). - Hans äldre broder Patrick F.,
f. 1564, d. 1635, blef 1618 biskop af Aberdeen,
hans son Patrick F., f. 1611, d. 1680, först (1641)
faderns efterträdare som pastor i Delft och till
sist 1662 biskop af Caithness. Brorsonen, John F.,
f. 1593, d. 1648, professor i Aberdeen 1620-39, var
ifrig motståndare till "the covenant" och försvarade
i flera skrifter den biskopliga författningen.

2. Sir Arthur F., den föregåendes broder,
krigare, bosatte sig 1620 på Irland, där han erhöll
stora gods och byggde slottet Castle Forbus i
grefskapet Longford, samt stupade 1632 i Hamburg i
duell, på väg till den tyska krigsskådeplatsen för
att med ett af honom uppsatt regemente inträda i
Gustaf II Adolfs tjänst.

3. Sir Arthur F., 1:e earl af Granard,
den föregåendes son, krigare, f. 1623, d.
1696. stred under Montrose i inbördeskriget för
Stuartarnas sak, erhöll efter restaurationen viktiga
ämbeten på Irland och upphöjdes 1684 till earl
af Granard. Hans protestantiska sinnelag ådrog honom
Jakob II:s onåd, och han bistod under sina sista år
Vilhelm III vid dennes eröfring af Irland.

4. Alexander F., 10:e lord F., uppgifves
ha tjänat i svenska hären under Gustaf Adolf, stred
1643 i skotska armén på Irland, erhöll 16 aug. 1652
ett följande år bekräftadt privilegium af drottning
Kristina att vid det svenska rikets kuster upptaga,
sjunkna fartyg samt uppgifves ha aflidit i Stockholm
20 april 1672.

5. George F., 3:e earl af Granard, sonson till F. 3,
krigare, f. 1685, d. 1765, deltog både till lands och
sjöss som engelsk officer i spanska arfföljdskriget,
var 1716-18 guvernör öfver Menorca, sändes 1719 till
Wien för att organisera en österrikisk flotta och var
1729-30 guvernör öfver Leeward-öarna. F. blef 1733
amiral och var 1733-34 engelsk minister i Petersburg,
där han afslöt ett engelsk-ryskt handelsfördrag.
F. afböjde det honom erbjudna öfverbefälet öfver
ryska flottan.

6. James David F., naturforskare, f. 1809. d. 1868,
tillhörde ättegrenen Forbes of Pitsligo, blef 1833
professor i naturvetenskap vid universitetet i sin
födelsestad Edinburgh och 1859 rektor för United
college vid S:t Andrews’ universitet. - F. är
bekant hufvudsakligen genom sina arbeten öfver
glaciärerna. Bland hans skrifter märkas Travels
through the Alps of Savoy
(1843; 2:a uppl. 1900),
Illustrations of the viscous theory of glacier motion
(1846), Letter of glaciers (1847), Norway and its
glaciers
(1853) och Review of the progress of
mathematical and physical science
(1858).

7. Edward F., naturforskare, f. 1815 i Douglas på
ön Man, d. 1854 i Edinburgh, tillhörde ättgrenen
Forbes of Oakhill, deltog 1841-43 i en expedition
till Mindre Asien och blef därunder utnämnd till
professor i botanik vid King’s college i London.
1851 anställdes han såsom professor i naturhistoria
vid bergsskolan i London och 1854 såsom professor i
naturalhistoria vid Edinburghs universitet. F. var
den förste, som nyttjade trålnätet, och möjliggjorde
därigenom en noggrannare kännedom om underhafsfaunans
zoner. Han författade bl. a. Malacologia Monensis
(1838), History of british starfishes (1841). Report
on the Molusca and Radiata of the Ægean sea
(1843),
Description of fossil invertebrate from South-India
(1846), Travels in Lycia (1846, tillsammans med
Spratt), British Mollusca (1852, med Hanley), Zoology
of the european seas
(1859).

8. David F., den föregåendes broder,
geolog, metallurg och kemist, f. 1828, d. 1876,
vistades en tid i Norge såsom föreståndare för
Espedalens nickelverk, hvarvid han äfven sysselsatte
sig med geologiska iakttagelser, samt gjorde
sedermera resor i Chile, Peru och Bolivia. Till Iron
and steel institute,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free