- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
827-828

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fontenelle, Bernard Le Bovier de - Fontennoy 1. By i belgiska prov. Hainaut - Fontennoy 2. F. - en - Puisaye, kommun i franska dep. Yonne - Fontes Mattiaci - Fontevrault - Fontevraultorden. Se Fontevrault - Fontin - Fontinalia. Se Fons - Fontinalis, Källmossa - Fontrailles, Louis d'Astarac, markis de Marestang, vicomte de F. - Fontus. Se Fons - Fontän - Fonvielle, Wilfrid de - Fon-Vizin, rysk författare. Se Vizin - Foot - Foote, Samuel - For. Se Dar-Fur - Forage, fr., cylindriskt hål, borrhål; krigsv., borrmina. Se Mina - Forain, Jean Louis - Foramen, lat., hål, öppning. F. magnum. Se Hufvudskål. - F. opticum. Se Öga. - F. ovale, den ovalas öppning, som under fosterlifvet finnes på väggen mellan hjärtförmaken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Laborde-Milaà, "F." (i "Les grands écrivains français", 1905).
B. F. O.*

Fontenoy [fätnwa’]. 1. By i belgiska
prov. Hainaut, vid Schelde, bekant genom marskalken
Morits’ af Sachsen seger 11 maj 1745 öfver en
engelsk-österrikisk-holländsk här under hertigen
af Cumberland. - 2. F.-en-Puisaye [-ä puisä],
lat. Fontanetum, kommun i franska dep. Yonne, vid ett
tillflöde till Ouanne, 28 km. s. v. från Auxerre. 716
inv. (1901). Historiskt bekant genom det blodiga
slaget 25 juni 841, i hvilket Lothar blef besegrad
af sina bröder Karl den skallige och Ludvig den tyske.

Fontes Mattiaci. Se Wiesbaden.

Fontevrault [fltvrå], lat. Fons Ebraldi, stad i
franska dep. Maine-et-Loire, nära Viennes inflöde i
Loire. 1,230 inv. (1901; som kommun 2,302). Fordom
ryktbart kloster, som tillhörde
Fontevrau1torden, ett af botgörare af båda könen sammansatt
klostersällskap, som bildades 1099 af Robert från
Arbrissel (se d. o.) och följde benediktinernas
skärpta regler (äfven dess munkar lydde under
abbedissan). I klosterkyrkan begrofvos Henrik II
af England och hans gemål Eleonora af Guyenne samt
Rikard Lejonhjärta och Johans utan land gemål Isabella
af Angoulême. Klostret, som egde bestånd till 1789,
hade stort anseende, och flera prinsessor af blodet
buro titeln "abbedissa af F." Sedan 1804 nyttjas det
till fängelse. Jfr J. Joubert, "Les rois angevins à
F." (1903), där en öfversikt af litteraturen öfver
F. lämnas.

Fontevraultorden [fåtvrå-]. Se Fontevrault.

Fontin, ett omkr. 60 m. högt berg på bohuslänska
fastlandet strax n. om Bohus, som fullständigt
behärskas från F. och dess af röd fältspat
bestående spets "Röda kon". Vid belägringar
af Bohus ha batterier vanligen byggts på F.,
såsom i febr. 1564 af Gustaf Olofsson Stenbock
och Klas Kristersson Horn, i mars 1566 af Nils
Boije och i maj-juli 1678 af U. F. Gyldenlöve.
L. W:son M.

Fontinalia. Se Fons.

Fontinalis, Källmossa, bot., ett släkte
af bladmossorna, af hvilket den å stenar i
rinnande vatten och äfven i källor växande arten
F. antipyretica L är allmän. Den blir ofta 30
cm. lång eller däröfver, har svartgrön färg, med
klarare gröna grenspetsar, och bladen skarpt kölade,
nästan hopvikna. Källmossan har haft det ryktet om
sig att vara ett förträffligt eldsläckningsmedel;
och måhända har densamma äfven ansetts kunna förebygga
eldfara, hvarom det linnéanska artnamnet antipyretica
("eldvidrig") lämnar en antydan. O. T. S. (G. L-m.)

Fontrailles [fltra’j], Louis d’Astarac, markis de
Marestang, vicomte de F
., fransk memoarförfattare,
f. i början af 1600-talet, d. 1677, tog del i
Cinq-Mars’ konspiration och flydde sedan till England,
hvarifrån han återkom vid Richelieus död (1642). Han
författade Relation des choses particulières de la
cour arrivées pendant la faveur de M. de Cinq-Mars,
avec sa mort et celle de M. de Thou
, införd i
Montrésors "Mémoires" (1663) samt i Michauds och
Poufoulats "Collections des mémoires".

Fontus. Se Fons,

Fontän (fr. fontaine, af lat. fontanus, af fons,
källa), springbrunn, vattenkonst. - Intermittent
fontän
, fys., springbrunn, från hvilken vattnet
framströmmar endast stötvis. Se Springbrunn.

Fonvielle [flvieOl], Wilfrid de, fransk skriftställare
och luftseglare, f. (1824, 1826 eller) 1828, var
först lärare i matematik, men egnade sig sedan
dels åt tidningspressen, dels åt vetenskapligt
författarskap. Särskildt har han gjort sig
bemärkt genom sina snabba och säkra luftfärder,
hvilka han i allmänhet företagit i vetenskapligt
intresse. Skrifter: Le souverain (1853), L’entrevue
de Varsovie
(1860). L’homme fossile (1865), Les
merveilles du monde invisible
(1865; 5:e uppl. 1880),
Éclairs et tonnerres (1866), L’astronomie moderne
(1868) och, Le siège de Paris à vol d’oiseau (1895).

Fon-Vizin, rysk författare. Se Vizin.

Foot [fu’t], eng., pl. feet [fi’t], fot, engelskt
längdmått, = 1/3 yard = 12 inches (tum) = 30,479 cm. =
1,0265 sv. fot; förr äfven en i tennhandeln använd
vikt, = 60 pounds avoirdupois = 27,3 kg.

Foote [furt], Samuel, engelsk dramatiker och
skådespelare, f. omkr. 1720 i Cornwall, d. 1777,
ärfde två gånger en ganska betydlig förmögenhet, men
slösade bort sina penningar och ingick därefter vid
teatern. Från 1747 var han både direktör, skådespelare
och författare vid Haymarket-teatern i London. I
sina satiriska lustspel framställde F. åtskilliga på
hans egen tid lefvande offentliga personligheter. Det
bästa af hans arbeten är The mayor of Garratt
(1763); The minor förlöjligade metodisterna. Se de
till upplagorna af hans verk fogade biografierna af
W. Cooke (1805) och J. Bee (1830),

For. Se Dar-Fur.

Forage [fåräjj, fr., cylindriskt hål, borrhål;
krigsv., borrmina. Se Mina. L. W:son M.

Forain [fåra7], Jean Louis, fransk tecknare,
f. 1852 i Reims, vann på 1880-talet ett berömdt
namn genom sina teckningar i parisiska tidningar
("Courrier Français", "Le Figaro" m. fl.). Många
samlingar af hans teckningar äro utgifna i album- och
bokform, La comédie parisienne (1892), Les temps
difficiles
(s. å.), Doux pays (1897) m. fl. F. är
en inträngande karakteristiker, en kall och besk
realist. Hans fantasi är allt annat än godmodig och
gladlynt. Någon skönhet eller något behagfullt element
skall man förgäfves söka i hans framställning af det
samtida lifvet i Paris och dess typer, men väl kan
man säga, att han framställer lasten så osminkad och
vämjelig, som en moralist kan begära. Hans blick på
samtiden och på samhället är intensivt föraktfull,
och han har sin plats bland hatets och bitterhetens
såningsmän. Under Dreyfus- och Zolaprocesserna
gick hans penna nationalismens och antisemitismens
ärenden, han var medlem af patriotligans styrelse
och startade två små tidningar "Le Filtre"
och "Pst!" (den sistnämnda i förening med Caran
d’Ache). Hans teckningssätt, som har sin utgångspunkt
i Degas’ stil och är på ett alltigenom personligt
sätt utarbetadt, är ytterst summariskt - figurerna
gifna i helt få, starka, uttrycksfulla linjer. Han
har äfven utställt målningar (Vid byffén, Änklingen,
Domstolsscen, Från kapplöpningarna. Bakom kulisserna
)
med präktiga typer och af samma innehåll och karaktär
som hans teckningar, men måleriskt utan betydelse.
G-g N.

Foramen, lat., hål, öppning. F. magnum. Se
Hufvudskål. - F. opticum. Se Öga. - F. ovale,
den ovala öppning, som under fosterlifvet finnes på
väggen mellan hjärtförmaken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free