- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
921-922

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fort - Fort. - Fortaleza. Se Ceará 2 - Fort Assiniboine - Fort Augustus - Fortaventura. Se Fuerteventura - Fort Beaufort l. Beaufort East - Fortbildningsläroverk. Se Finland, sp. 298 - Fort d'Aubervilliers. Se Aubervilliers - Fort Dauphin - Fort-de-France

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellanbatterier, eller ock rena artilleriverk,
såsom i Danmark och Schweiz; men snart återgick
man äfven till enhetsfort med artilleri- och
infanteriuppställningsplatser bredvid eller bakom
hvarandra, såsom i Ryssland, Österrike, Belgien,
Rumänien m. fl. länder. Infanterifortet måste själft
kunna motstå ett våldsamt anfall och förmå kraftigt
beskjuta äfven sidoterrängen. Den första uppgiften
underlättas mycket genom uppställandet i fortet
af några lätta snabbeldspjäser, s. k. stormpjäser,
helst skyddade i höj- och sänktorn för att säkert
vara i behåll ända till stormningsögonblicket. Den
andra möjliggöres genom traditorartilleri eller
genom några för sidobeskjutning särskildt afsedda
pansarskyddade kanoner, såsom i Tyskland och
enligt Brialmont. Vid enhetsfort och enbart
batterivärn tillkommer en tredje uppgift, fjärrstrid, som
möjliggöres genom gröfre, pansarskyddadt artilleri,
hvilket för lättare eldledning och för att undandragas
den fientliga artillerielden gärna sammanföres i
en batterilinje. Från denna grundsats afvek dock
Brialmont, som ville uppställa kanoner i pansartorn
äfven på infanterivallen och på andra punkter,
som syntes honom lämpliga. Försvaret mot våldsamt
anfall anförtros ofta ensamt åt snabbeldspjäser,
t. ex. i Danmark och Italien. De ryska enhetsforten
ha starkt traditorförsvar, men i allmänhet intet
pansarskydd. I Sverige, där detacherade fort
först på senare tid börjat användas, hyllades först
batterivärnsprincipen, men snart började man öfvergå
till enhetsfort. De på senaste tid byggda svenska
forten äro så till vida olika de flesta utländska,
att de äro rena bergfort, d. v. s. att det af i berget
djupt nedsprängda stormgrafvar omgifna fortmassivet
utgöres af ett fristående klippblock, i hvilket
alla hålrum insprängts. En del af våra fästningars
moderniserade äldre och mera själfständiga verk kallas
nu äfven fort, t. ex. Kungsholms fort. - I stället
för den utsträckta grundyta, som 1870-talets fort
hade, ger man åt nutidens mera hoptryckta fort ofta
en triangulär grundform för att därigenom förenkla
grafflankeringen. Eldlinjen göres för öfrigt oberoende
af planutstakningen. Hufvudlogementsbyggnaden lägges
under ryggvallen och bygges af betong. Vallen göres så
låg som möjligt och får ej öfverhöjas af traverser,
om sådana äro oundgängliga. Utgångar från beredskaps- 
och andra hålrum undandragas den fientliga elden. För
infanteriets understöd afsedda snabbeldspjäser ställas
helst i vallens ändpunkter. I enhetsforten anordnas
det af pansar skyddade batteriet vanligen ofvanpå
logementsbyggnaden eller ock i fortets midt samt
omgifves gärna af infanterivallen. - Ett särskildt
slag af fort äro kustfort (se d. o.), hvilkas
konstruktion emellertid är så beroende af deras
olika läge och uppgift, att några fullt allmängiltiga
bestämmelser för densamma knappast kunna gifvas. -
Utom bestyckning samt platser för besättning och
ammunition skall ett modernt fort inrymma äfven
observations-, belysnings- och signalanordningar,
telefonförbindelser, apteringsrum, reparationsverkstad, anordning för
uppvärmning, vattentillgång och kokning, förbandsrum,
m. m. (jfr Fästning). L- W:son M.

Fort., vid växtnamn förkortning för Robert Fortum.

Fortaleza [fårtale’tha]. Se Ceará 2.

Fort Assiniboine [få’t äsinibåFn], ort i
nordamerikanska staten Montana, vid Northern
Pacificbanan, en af Unionens största
militärstationer.

Fort Augustus [få’t åga’stos], fordom fort i skotska
grefsk. Inverness i Glenmore, vid öfre ändan af Loch
Ness, byggdt 1726 som en nyckel till högländerna,
1876-80 ombyggdt till ett storartadt
benediktinkloster med skola
för söner till rika katoliker.
illustration placeholder
Fig. 5. Fort Lyngby vid Köpenhamn.

J. F. N.

Fortaventüra. Se Fuerteventura.

Fort Beaufort [få’t bålrtat] 1. Beaufort
East
[bå~u’f9t i’st], division i
Kapkolonien. 2,227 kvkm. 19,958 inv. (1904),
mest bantunegrer. Det begränsas i v. och s. af
Stora fiskfloden och ftr fylldt af berg, men
har förträffliga beten och stora boskapshjordar.
J. F. N.

Fortbildningsläroverk. Se Finland, sp. 298.

Fort d’Aubervilliers [får dåbrvillje]. Se
Aubervilliers.

Fort Dauphin [får dåfä’], en viktig fransk
militärstation på sydöstra spetsen af Madagaskar, vid
ändpunkten af den 2,5 km. långa halfön Tolanora, n. om
hvilken F. D:s redd är belägen. Den anlades 1897. Säte
för apostoliska vikarien för södra Madagaskar.
J. F. N.

Fort-de-France [får-do-frä’s], förr F. Royal,
F. Libre
och F. National, befäst hufvudstad på
fransk-västindiska ön Martinique, på öns västra
kust. 22,164 inv. (1901). F. har en utmärkt hamn (le
Carenage) af 8,5 m. djup. Arsenal. Export af socker,
kaffe och rom. En jordbäfning hemsökte staden 1839,
en större eldsvåda 1890 och en cyklon 1891. -
Där föddes Napoleon I:s gemål Josephine (1763).
J. F. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free