Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frampton, George - Frampärk. Se Bollspel, sp. 1017-18 - Framskjutna ställningar. Se Fästningskrig - Framskjutna utanverk - Framstam, skpsb., äldre benämning på ett fartygs förskepp. Jfr Bakstam - Framstegspartiet. Se Fortschrittspartiet - Framsticka. Se Bollspel, sp. 1017 - Framtid - Framtiden, tidskrift för fosterländsk odling - Framtidsdom - Framtidsmusik - Framvals. Se Kardning - Franangersfors - Franc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulpturer på Electra-house sammastädes,
St. Mungomonumentet (med flera bifigurer)
framför konstgalleriet i Glasgow", dekorerandet af
Constitutional club, London, statyer i Mariakyrkans
i Oxford torn m. m. Han har utfört korstolar och
predikstolar i trä, spisar, friser, panelningar och
annat på rumsdekorationens område, många reliefer i
brons, äfven byster i brons, elfenben eller förening
af olika material, ibland ock förening af skulptur
och målning. F. är äfven målare. G-g N.
Frampärk. Se Bollspel, sp. 1017–18.
Framskjutna ställningar. Se Fästningskrig.
Framskjutna utanverk, befästningsk., verk, som ligga
utanför en fästnings fältvall, men ej längre därifrån,
än att deras grafvar kunna flankeras från
hufvudvallen eller dess utanverk. Sådana verk äro framför
fältvallens utgående vinklar anlagda flescher eller
lunetter, som sålunda äro öppna i ryggsidan eller
på sin höjd slutna med en fristående mur, på det
att fienden, om han lyckats intaga ett sådant verk,
ej där må kunna fästa sig. De äro små och i allmänhet
icke beräknade för ett själfständigt försvar, hvarför
de också vanligen genom underjordiska gångar stå i
förbindelse med hufvudgrafven. Till framskjutna
utanverk höra äfven hornverk och krönverk. De förra
bestå af en, de senare af två eller tre bastionerade
fronter, förenade med fästningens betäckta väg genom
långa raka flygelvallar. Slutligen räknas äfven yttre
betäckt väg till framskjutna utanverk (se Betäckta
vägen). - Förr, och i synnerhet i den nederländska
skolan, användes ofta framskjutna utanverk för att
främja ett successivt försvar på nära håll, men
i den mån som artilleriets skottvidder på senare
tiden ökats, har deras betydelse i väsentlig grad
minskats. O. A. B. (L. W:son M.)
Framstam, skpsb., äldre benämning på
ett fartygs förskepp. Jfr Bakstam.
O. E. G. N.*
Framstegspartiet. Se Fortschrittspartiet.
Framsticka. Se Bollspel, sp. 1017.
Framtid, veckotidskrift för politiska, sociala
och allmänt kulturella spörsmål, hvilken sedan
1906 utgifves i Helsingfors af Herman Gummerus och
Fil. Tiderman. Tidskriften representerar den radikala
gruppen bland de svensktalande.
Framtiden, tidskrift för fosterländsk odling,
utgafs i Stockholm af Karl F. B. von Bergen
(se denne) från juni 1868 till 1871 års slut
(1868 utkommo tre, 1869 åtta, 1870 tolf samt 1871
likaledes tolf häften) och ("ny följd") 1877 (tolf
häften). Den behandlade viktigare företeelser inom
samhällslifvet och litteraturen, men hade till sin
särskilda uppgift att vara ett organ för tidens
fria religionsvetenskapliga forskning, att främja en
friare uppfattning af kristendomen (hufvudsakligen
i öfverensstämmelse med den tyska nyrationalismen)
samt sålunda bana väg för en ny gestaltning af det
religiösa och kyrkliga lifvet. Tidskriften innehöll
en mängd omväxlande, ofta förträffliga essayer af en
stor skara framstående medarbetare.
Framtidsdom, jur. De i brottmål meddelade utslag,
som innefatta pröfning af talan om straff, kunna
vara antingen fällande eller friande. Friande kunna
utslagen vara på olika grunder. Domstolen kan finna,
att handlingen saknar någon betingelse för att
karakteriseras såsom brottslig, straffet kan
vara förfallet eller bevisningen mot den tilltalade
kan vara otillräcklig, I sistnämnda afseende skiljer
man emellan tre olika slag af frikännande utslag:
rent frikännande utslag, utslag, hvarigenom den
tilltalade förklaras icke kunna sakfällas, och utslag,
hvarigenom saken lämnas åt framtiden. Af 17 kap. 32 §
Rättegångsbalken framgår, under hvilka betingelser
domstolen kan lämna saken åt framtiden. Ett utslag,
som har detta innehåll, kallar man stundom en
framtidsdom; någon i det juridiska språkbruket
vedertagen term kan dock denna benämning ej sägas
vara. Betydelsen af att en person ställes under
framtiden ligger däri, att målet utan vidare
omständigheter kan återupptagas. B. K.
Framtidsmusik, vedertagen benämning på den
art af 1800-talets musik, hvars mest karakteristiske
representant är Richard Wagner. Namnet härrör
– enligt Wagners egen uppgift i "Ein brief an Hector
Berlioz" – från en professor Bischoff i
Köln, hvilken uppfann detsamma närmast med
anledning af Wagners skrift "Das kunstwerk der
zukunft" (1850).
A. L.
Framvals. Se Kardning.
Franangersfors (isl. Fránangr), en mytisk fors, där
Loke, efter att ha orsakat Balders död och smädat
gudarna vid Ägirs gästabud, plägade gömma sig i
skepnad af en lax. På ett fjäll hade han byggt sig ett
hus med fyra dörrar för att kunna se åt alla håll. Han
tänkte efter, hvilken list asarna kunde hitta på för
att taga honom i forsen, tog garn och vred en maska
på, som ett nät sedan är gjordt. Då såg han, att
asarna ej voro långt borta, kastade nätet på elden och
sprang ut i ån. Efter hvad de sågo i askan af nätet,
gjorde sig asarna nät och kastade i forsen. Efter
flera misslyckade försök lyckades det slutligen
Tor att gripa Loke, då denne i sin laxskepnad sökte
hoppa öfver fiskgaxnet. Laxen fick Tor fast först vid
stjärten; därför äro laxarna smala om stjärten. Den
fångne Loke vardt sedan lagd öfver tre skarpa
stenflisor och bunden med sin sons tarmar. Se Loke.
Th. W. (B-e.)
Franc [frä], plur. francs [frä; forkortadt frcs],
namn på några äldre och ett nyare franskt mynt,
namnet härledande sig från lat. devisen Francorum
rex (frankernas konung), som Johan II den gode 1360
lät anbringa på ett för honom slaget guldmynt. -
1. Johan II:s nämnda mynt (=l livre) kallades franc
à cheval. därför att konungen därå var afbildad
ridande. Under Karl V slogos också guldmynt,
som kallades francs à pied, emedan kungen därå
framställdes stående. Henrik III och Henrik IV läto
prägla francs i silfver, men Ludvitr XIII ersatte
dem 1641 med louis i silfver. - 2. Franskt mynt,
som infördes 1795, samtidigt med metersystemet, och
definitivt sedan 1803 utgör enheten i det franska
myntsystemet. Francen trädde i stället för den
äldre livre tournois, hvars finsilfverhalt var 1/81
ringare, 1 franc är = 20 sous = 100 centimes = 71 à
72 öre. Francsystemet som myntenhet är numera antaget
äfven i Belgien (sedan 1830), Schweiz (sedan 1850),
Italien (officiellt sedan 1 aug. 1866), Rumänien
(sedan 1868), Grekland (sedan 1869; faktiskt dock
först 1883), Spanien (sedan 1871), Serbien (1875),
Finland (sedan 1877). Persien (s. å.), Venezuela
(sedan 1879) och Bulgarien.) (sedan 1880). Medelbart
tillämpas samma myntsystem i de flesta republiker i
spanska Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
