- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1055-1056

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franc - Franc - Français - Français, François Louis - Français, Jean Charles, konstnär. Se Färgtryck - Française, fr., kontradans. Se Fransäs - Francavilla. Se Francheville - Francavilla Fontana - Franc-canton, her. Se Fyrkant - France, La, fr., Frankrike - France, La, en i Paris utkommande tidning - France, Marie de, fransk skaldinna. Se Se Marie de France - France, egentligen Jacques Anatole Thibault, kallad Anatole France

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom myntning af boliviano, peso, piaster eller sol =
5 francs. Uti Italien kallas francen lira, i Rumänien
lëu, i Grekland drachme, i Spanien peseta, i Serbien
dinar, i Finland mark, i Persien kran, i Venezuela
bolivar, i Bulgarien lev. Af l kg. myntguld af
9/10 finhet präglas 3,100 francs i guld, så att
1 kg. fint guld innehålles uti 3,444 4/9 fr. Af 1
kg. myntsilfver af 9/10 finhet präglades förr 200

illustration placeholder
1-franc-stycke.


fr. i silfver, så att l kg. fint silfver innehölls
i 222 2/9 fr. (1 francs finvikt var då 4,5 gr.,
dess råvikt som nu 5 gr.); men på grund af det
mellan Frankrike, Belgien, Italien och Schweiz
1865 afslutade myntfördraget, som sedan biträddes
äfven af Rumänien, Grekland och Spanien, präglas
silfverfrancs numera af en myntmetall af 835/1000
finhet, så att 1 kg. fint silfver innehålies
uti 239 87/167 fr. (dock präglas 5-fr.-stycket i
silfver fortfarande 9/10 fint). Af guldmynt präglas
i Frankrike f. n. myntstycken å 100, 50, 20, 10 och
5 frcs), i Belgien å 40, 20, 10 och 5 frcs, alla af
9/10 fint guld. 20-francs-stycken kallades förr ofta
napoleondorer, stundom louisdorer. Af silfvermynt
präglas i Frankrike myntstycken å 5, 2, 1, 1/2 (50
centimes) och 1/5 fr. (20 cent.; före 1848 äfven å 25
cent.), i Belgien å 2 1/2, 2, l, 1/2 och 1/5 fr. (alla
af 9/10 finlek), i Schweiz å 5, 2, 1 och 1/2 fr.

Franc, tre svenska adliga ätter, som härstamma från
Petrus Petri Franc, som, bördig från Elsass, med
drottning Maria Eleonora kom till Sverige och dog
som kyrkoherde i Kvillinge. Hans tre söner adlades:
Sven F. (f. 1625, på 1650-talet studerande i Leiden,
1600 protokollsekreterare l rådkammaren, 1673 hofråd,
d. 1674) 1662, Peder F. (f. 1642, tjänsteman i
Reduktionskollegiet, 1710 landshöfding i Södermanlands
län, d. 1714) 1678 och Samuel F. (f. 1645, d. 1713
såsom öfverkamrerare i Bremen) 1682. Svens ätt
utslocknade på svärdssidan på 1680-talet, Peders
1814. - En sonson till Peder F. var Ulrik Gustaf F.,
ämbetsman, f. 1736, d. 1811 i Stockholm. Han blef
1758 kopist och 1760 kanslist i k. kansliet och
utrikesexpeditionen, 1762 legationssekreterare i
Haag, 1773 förste sekreterare i Presidentkontoret,
1776 presidentsekreterare, 1787 statssekreterare
och 1791 öfverpostdirektör. S. å. blef han led. af
Vet.-akad. Gustaf III hyste stort förtroende till
honom och använde honom mycket. Han fick åtfölja
konungen på dennes resor till Finland 1775,
till Petersburg 1777, till Aachen 1780 samt till
Italien och Frankrike 1783-84. Då J. G. Oxenstierna
1789 nedlade sin befattning med utrikesärendena,
blef F. hans efterträdare och näst konungen den
egentlige ledaren af utrikespolitiken. Då riksens
råd afskaffades 1789, blef F. såsom statssekreterare
själfskrifven medlem af Rikets allmänna ärendens
beredning. Under konunaens utländska
resa 1791 hade han en plats i den tillförordnade
regeringen, och genom honom och Armfelt gingo
förbundsunderhandlingarna med Ryssland s. å. När
efter Gustaf III:s död Reuterholm, som tillhört Gustaf
III:s ovänner, kom till makten, afiägsnades F. från
all handläggning af ministeriella ärenden. Genom
sin brefväxling med Armfelt, hvars korrespondens
med svenska vänner gick under F:s kuvert, blef
F. invecklad i rättegången mot denne, men på grund af
hans utomordentliga försiktighet kunde man ej fälla
honom, utan hemställdes endast, att han måtte dömas
till ansvar för missbruk af sin fribrefsrättighet vid
befordrande af Armfelts brefväxling med Ehrenström
och fröken Rudenschöld. Utslaget blef, att han, i
händelse K. M:t så funne för godt, särskildt skulle
tilltalas för ämbetsfel. Han blef ock 1794 afskedad
från sin befattning såsom öfverpostdirektör,
men återfick den 1797. 1809 tog han afsked från
detta ämbete. Se Elof Tegnér, "Armfelt" (1894).
A. B. B. (L. W-m.)

Français [fräsa], fr., fransman, fem. française
[fräsas], franska, fransyska; adj. fransk. Jfr À la française.

Français [fräsa], François Louis, fransk målare,
f. 1814, d. 1897, började sin konstnärsbana med att
teckna vinjetter och litografera, studerade sedan hos
Gigoux och Corot i Paris och utställde sitt första
landskap 1837. F. målade, i klar och lätt stil,
italienska och franska landskap, i hvilka han försökte
förena det ideala elementet med det realistiska:
Solnedgång i Italien. Utsikt af Roms omgifning
(1853), De nya utgräfningarna af Pompeji (1866),
Mont Blanc (1869), vidare storartade akvarellbilder
från Roms Campagna. F. är representerad i Luxembourg
med oljemålningar, akvareller och äfven med ett
porträtt. Sedan 1890 var han medlem af Institutet. -
Monografi af A. Gros (1903). _
(G-g N.)

Français [fräsa], Jean Charles, konstnär. Se
Färgtryck.

Française [fräsas], fr., kontradans. Se Fransäs.

Francavilla. Se Francheville.

Francavilla Fontana, stad i italienska prov. Lecce
(Apulien). 16,772 inv. (1901; som kommun
20,422). Siden- och bomullsväfveri, handel med vin
och olja. 1734 blef staden till stor del förstörd
genom en jordbäfning.

Franc-canton [frä kåta7], her. Se Fyrkant.

France [fräs], La, fr., Frankrike.

France [fras], La ("Frankrike"), en i Paris utkommande
tidning, som uppsattes 1861 för att försvara kejsar
Napoleon III:s politik, efteråt redigerades 1874-81 af
E. de Girardin och då vann stor spridning genom hans
anfall på kabinettet Broglie, därefter blef organ för
boulangismen och sedermera fört en mindre bemärkt
tillvaro. Hufvudredaktör blef 1899 deputeraden
Ch. Bernard.

France [fras], Marie de F., fransk skaldinna. Se
Marie de France.

France [fräs], egentligen Jacques Anatole
Thibault
, kallad Anatole France, fransk
författare, f. 16 april 1844 i Paris. Fadern
var bokhandlaren Noël Thibault, hvilken under
sina bibliografiska anteckningar redan användt
pseudonymen France, som sonen sedan upptog och
gjorde världsberömd. I faderns boklåda, där det
hufvudsakligen handlades med gamla sällsynta böcker,
föddes den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free