Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1233-1234 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franzenbad - Franzensburg. Se Luxenburg - Franzensfeste - Franzens-kanalen l. Bács-kanalen - Franzos, Karl Emil - Franzos, Marie (Mizi) - Fraortes - Frapan, Ilse, pseudonym för tyska författarinnan Ilse Levien (se d. o.) - Fra Paolo. Se Sarpi, Paolo - Frapié, Léon - Frappera - Fras 1. Uttryck - Fras 2. Mus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Egervatten, utsändas årligen
äfvensom gyttja och gyttjesalter.
Ln.

Franzensburg. Se Laxenburg.

Franzensfeste,
österrikisk fästning i Tyrolen, kretsen Brixen,
vid Eisack, där vägarna från Kärnten och Italien
sammanträffa och där Pusterdalbanan skiljer sig från
Brennerbanan. Fästningen, som bildar centralpunkten
för Tyrolens försvarssystem, byggdes 1833-38 och
har sedermera förstärkts samt behärskar från sitt på
högra flodstranden å dalbottnen liggande hufvudverk de
båda järnbanorna, af hvilka den ena går igenom fästet
och invid detsamma passerar floden, på hvars andra
sida ett blockhus byggts. Ett andra fäste ligger på
västra sidan om dalen och 70 m. öfver dess botten.
L. W:son M.

Franzens-kanalen l. Bács-kanalen [bätj-] i ungerska
komitatet Bács-Bodrog, förenar Theiss med Donau. Den
byggdes 1793-1801 och är 108 km. lång.


Franzos [fra’ntsås]. 1. Karl Emil F., österrikisk
romanförfattare, f. 25 okt. 1848 i Czortków,
Galizien, d. 28 jan. 1904 i Berlin, tillhörde en
judisk släkt, växte upp i sin födelsestad och i
Czernowitz samt studerade sedan juridik i Wien
och Graz. 1872-76 företog han vidsträckta resor,
hvarunder han besökte Ryssland, Balkanhalfön,
Mindre Asien och Egypten. 1877 slog han sig ned i
Wien, där han 1882-85 redigerade "Neue illustrierte
zeitung", och flyttade 1886 till Berlin, där han
utgaf tidskriften "Deutsche dichtung". F. hade stor
framgång med sitt första verk, det brokiga och starkt
personliga Aus Halb-Asien. Kulturbilder aus Galizien,
der Bukowina, Südrussland und Rumänien (1876; 4:e
uppl. 1901; öfv. till 16 språk; "Från Half-Asien",
1881), hvilket fortsattes med Vom Don zur Donau
(1878, 2:a uppl. 1890) och Aus der grossen ebene
(1888; 2:a uppl. 1897). Bland hans många senare
noveller och romaner må nämnas Die juden von Barnow
(1877; 6:e uppl. 1899; "Judarne i Barnow", 1878),
Moschko von Parma (1880), Ein kampf ums recht
(1881; 4:e uppl. 1901), Der präsident (1884; 3:e
uppl. 1896; "Presidenten" 1884), Der schatten (1888;
"Skuggor" 1895), Judith Trachtenberg (1890; 4:e
uppl. 1893; "Judinnan" 1891, "Judit Trachtenberg"
1896), Der wahrheitssucher (1894; 3:e uppl. 1896;
"Sanningssökaren" 1894) samt de postuma Neue novellen
(1905) och Der Pojaz (s. å.), hvilken har en
själfbiografisk inledning af författaren. F. utgaf äfven
en österrikisk antologi (1883), "Die geschichte
des erstlings-werkes" (1894), där ett antal tyska
författare skildrade hvar sin debut, och Georg
Büchners verk (1879) samt författade kritiker. - F:s
arbeten innehålla en färgrik och stämningsfull målning
af miljö och landskap; särskildt äro hans berättelser
från halft eller helt barbariska folk måleriska och
effektfulla. Han var också en energisk agitator för
judarnas sak och en hänförd dyrkare af den tyska
kulturen. Skicklig berättare, sökte han gärna motiv,
som inneburo starka konflikter och häftig spänning,
men var på samma gång och i rikt mått en afgjord
humorist. - Se R. von Muth, "Deutsche dichtung in
Oesterreich" (1896).

2. Marie (Mizi) F., den förres dotter, tysk
öfversättarinna under märket Francis Maro, f. 17
sept. 1873 i Wien, har sedan 1895 utvecklat en
mycket omfattande verksamhet som tolkare af nordisk,
särskildt svensk, modern vitterhet i Tyskland. Sålunda
har hon där infört Selma Lagerlöf (5 volymer),
Per Hallström (6 volymer), Ellen Key (6 volymer),
Oscar Levertin (3 volymer) och Hjalmar Söderberg (2
volymer) samt vidare öfversatt Gustaf af Geijerstam
(5 volymer), Gustaf Jansson, Birger Mörner m. fl.
1. o. 2. R-n B.

Fraortes, Deiokes’ son, enligt Herodotos konung i
Medien omkr. 650 f. Kr., underkufvade perserna och
andra asiatiska folk, men blef slutligen besegrad
och dödad i en strid mot assyrierna. Enligt assyriska
inskrifter var F. blott assyrisk ståthållare i Medien
och fann sin död vid ett upprorsförsök. Först hans
son Kyaxares lyckades göra Medien själfständigt.
A. M. A.

Frapan, Ilse, pseudonym för tyska författarinnan Ilse
Levien (se d. o.).

Fra Paolo. Se Sarpi, Paolo.

Frapié, Leon, fransk författare, f. 1863 i Paris,
hade rätt länge verkat som tidningsman och författare,
då han 1904 erhöll Goncourtakademiens pris första
gången det utdelades för romanen La maternelle. Denna
har sedan följts af Obsédés (1905) och berättelserna
L’écolière (1906).

Frappera (fr. frapper), eg. slå; slå med förvåning,
göra intryck på någon, öfverraska; falla i ögonen;
afkyla viner m. m. genom is. - Frappant [-a’ijt],
slående, påfallande, öfverraskande, i ögonen fallande.

Fras (af grek. frasis, uttryck, af frazein,
tala). 1. Uttryck, stående uttryck, talesätt; ett för
ett visst språk egendomligt uttryckssätt; klingande,
men innehållslöst talesätt. - I rent grammatisk
mening förstås med fras hvarje större eller mindre
fonem (se d. o.), som är inneslutet mellan tvenne
pauser uti artikulationen. Dess storlek kan vara
högst olika, från ett till några och tjugu ljud,
och beror dels på fysiska omständigheter, såsom
lungornas byggnad, mellangärdets verksamhet o. d.,
dels på frivilligt hänsynstagande till logiska och
andra psykiska faktorer. Till öfverdrift går detta
logiska hänsynstagande hos vissa talare, som pausera
nästan mellan hvart ord. Att gifva pauserna rätt
antal, plats och tidsutdräkt - den s. k. fraseringen -
är en af de viktigaste uppgifterna för utöfvaren af
det muntliga föredragets konst.

2. Mus., sammanhängande afdelning, större eller mindre
(taktmotiv, taktgrupp, halfsats), af en musikalisk
period. - Frasering, musikalisk interpunktion,
riktigt afdelande och framhållande af de musikaliska
fraserna vid föredraget. God frasering är icke
minst ett hufvudvillkor för verkningsfull musikalisk
deklamation (jfr Deklamation 2) och i allmänhet för
ett uttrycksfullt föredrag äfven af instrumentala
verk. Teorien för fraseringskonsten har utvecklats
af Momigny (1806) och i senare tid af Westphal,
H. v. Bülow, Riemann, Fuchs m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>