Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1309-1310 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik I Vilhelm Karl - Fredrik, "kejsarinnan F." Se Viktoria, tysk kejsarinna - Fredrika - Fredrika Dorotea Vilhelmina - Fredrika-Bremer-Förbundet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Württemberg und seine zeit" (1888) samt
Schlossbergers edition af F:s brefväxling
med Napoleon (1886–89).

^{J. F. N.}*

Fredrik, "kejsarinnan F." Se Viktoria, tysk kejsarinna.

Fredrika, socken i Västerbottens län, Åsele lappmarks
tingslag. 1,221 kvkm. 1,351 inv. (1906). F. utgör
ett konsist. pastorat i Luleå stift, Lappmarkens
första kontrakt.


Fredrika Dorotea Vilhelmina, svensk drottning,
dotter af badensiske arfprinsen Karl Ludvig och
Amalia Fredrika af Hessen-Darmstadt, föddes 12 mars
1781. Efter att i Leipzig ha blifvit förlofvad med
Gustaf IV Adolf (1797) blef den för sin sällsynta
fägring utmärkta prinsessan 6 okt. s. å. "par
procuration" i Stralsund vigd med honom. 31 okt. 1797
firades bilägret i Stockholm. Hennes äktenskap,
i början å båda sidor kyligt, utvecklade sig,
särskildt under den långa utrikesresan 1803–05,
till ett verkligen lyckligt förhållande, hvilket
dock stördes genom konungens alltmer tilltagande
nervsjukdom. För sin stora välgörenhet var hon i
Sverige mycket afhållen. Efter revolutionen 13 mars
1809 delade hon från juni månad sin makes fängelse
och följde honom sedermera ur riket, hvarefter
hon mest vistades i Baden. Trolle-Wachtmeister (i
"Anteckningar och minnen") påstår, att hon tillsammans
med Adlercreutz, Stedingk, Ehrenheim m. fl. under
tiden närmast efter statshvälfningen 1809 uppgjort
en plan, att konungen skulle abdikera till förmån
för sin son och drottningen föra regeringen under
dennes minderårighet. Tilltagande kallsinnighet, mest
från konungens sida, föranledde 1812 en skilsmässa,
hvarefter drottningen, enligt hvad det säges,
i Schweiz ingick morganatiskt äktenskap med sin
äldste sons lärare, schweizaren baron de Pollier
Vernaud. Hon afled 25 sept. 1826 i Villamont, stadd
på resa till Italien för att söka bot för sin hälsa. –
Jfr "Drottning Fredrika af Sverige, född prinsessa af
Baden. Memoirer från hennes lefnad och hennes tid,
antecknade af en hofdame" (öfv. fr. tyskan, 1856).

(^{L. W–m.})

Fredrika-Bremer-förbundet, en öfver hela Sverige
spridd kvinnoförening med uppgift "att verka för en
sund och lugn utveckling af arbetet för kvinnans
höjande i sedligt och intellektuellt såväl som
i socialt och ekonomiskt hänseende". Förbundet
stiftades 3 dec. 1884 på initiativ af fru S. L-d
Adlersparre och antog namn efter Fredrika
Bremer, som i Sverige först fört den moderna
kvinnorörelsens talan. Ledamotsantalet år 1907 var
2,530, män och kvinnor. Förbundets angelägenheter
handhafvas af en styrelse, hvilken har sitt säte
i Stockholm och utses vid årsmötet i maj månad. I
landsorten verkar förbundet genom ombud samt genom
s. k. F.-B.-F:s-kretsar, sammanslutningar inom olika
provinsstäder och orter med det dubbla syftet att

utbreda förbundets allmänna idéer och att
arbeta för något lokalt önskemål af socialt
intresse. Förbundet arbetar för sina syften genom
särskilda af styrelsen utsedda kommittéer, bland
hvilka märkas, följande (1907). Sjukkassan är
afsedd för lärarinnor och med dem likställda
arbetande kvinnor. Stipendieinstitutionen,
med fonder till belopp af 278,500 kr. (1906),
utdelar studie- och yrkesstipendier åt kvinnor
i akt och mening att bereda dem tillfälle till
själfförsörjning. Kommittén för lagfrågor arbetar
efter samma program som den 1896 upplösta Föreningen
för gift kvinnas eganderätt och utarbetar förslag
på lagfrågornas område. Sjukvårdskommittén verkar
för höjandet af sjuksköterskornas ställning och
har anordnat en platsförmedlingsafdelning,
F.-B.-F:s sjuksköterskebyrå, och (1906) ett hem
för sjuksköterskor. Af andra, kommittéer må nämnas
Kommittén för hemstudier (nedlagd 1899),
Dräktreformföreningen (se d. o.), Bokkommittén och
Trädgårdskommittén. En byrå i Stockholm utgör en
föreningslänk mellan förbundet och allmänheten
samt utför det praktiska arbetet. Detta består
bl. a. i att meddela upplysningar i sociala och
ekonomiska m. fl. frågor, att gifva råd angående
arbetsområden och kurser för kvinnor, att förmedla
platser för kvinnliga tjänstsökande tillhörande
de bildade klasserna o. s. v. Förbundets organ
"Dagny" (se d. o.) utkom till 1907 års slut som
tidskrift, men ombildades 1908 till "tidning
för svenska kvinnorörelsen" och utgifves med 1 n:r
i veckan genom förbundet af en ekonomisk förening
"Dagny". Förbundet utgifver äfven (sedan 1906)
veckotidningen "Hemtrefnad", praktisk tidning för
kvinnan, hufvudsakligen afsedd för kvinnan af folket.

Genom de insatser det kunnat göra för höjande af
kvinnan inom olika områden af samhällslifvet har
förbundet kommit att intaga ställningen af ett slags
kvinnodepartement med en viss officiell befogenhet. Så
har det verkställt utredningar och statistiska
undersökningar rörande löne- och arbetsvillkoren för
telefonister, i post och telegraf anställda kvinnor,
butik- och kontorsbiträden, kvinnliga biträden vid
statens ämbetsverk m. fl. Den första petitionen till
K. M:t om "kvinnans politiska rösträtt" inlämnades
1899 af förbundet, hvilket deltagit i organisationen
af den 1903 bildade Föreningen för kvinnans politiska
rösträtt. För kvinnans begagnande af sina kommunala
rättigheter liksom för hennes inval i skolråd,
fattigvårdsstyrelser, kommittéer etc. arbetas flitigt,
likaså för förbättrande af den kroppsarbetande
kvinnans ställning, för motverkande af de svenska
allmogeflickornas utvandring, för upprättande
af kvinnliga landtbruksskolor o. s. v. En skola
för utbildande af lärarinnor i landthushållning
har af förbundet 1907 upprättats vid Rimforsa
i Östergötland, där den genom donation af konsul
O. Ekman (d. 1907) kostnadsfritt disponerar ett större
corps-de-logis jämte andra byggnader samt en jordareal
af 10 tld. Kursen, som varar 1 1/2 år, omfattar
bl. a. matlagning, hemmets skötsel, mjölkhushållning,
trädgårdsskötsel, jordbrukslära och skötsel af ett
smålandtbruk samt afser att utbilda lärarinnor,
som kunna meddela landtbefolkningens kvinnor ett
ökadt mått af kunskaper inom de arbetsområden, som
deras verksamhet omfattar. Eleverna, som böra ha
genomgått högre flickskola eller ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>