- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1329-1330

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredskongress. Se Fredsfördrag - Fredskyrkor - Fredsmarsch - Fredsmil l. Frihetsmil - Fredsmil 1. Vanligen afses därvid adelns sätesgårdar - Fredsmil 2. Under godsafsöndringstiden - Fredspipa - Fredspreliminärer. Se Fredsfördrag - Fredspris. Se Fredsrörelsen, sp. 1332 - Fredsrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fredskongress. Se Fredsfördrag.

Fredskyrkor (ty. friedenskirchen), tre kyrkor, som de
evangeliske kristne i de schlesiska städerna Glogau,
Jauer och Schweidnitz genom westfaliska freden 1648
på Sveriges yrkande fingo rättighet att bygga. De
uppfördes utanför stadsmurarna af trä och lera,
utan torn och klockor. Medlen därtill erhöllos
genom gåfvor. Genom den af konung Karl XII med
kejsar Josef I afslutade konventionen i Altranstädt
af 1 sept. 1707 fingo protestanterna i Schlesien
rättighet att vid de tre kyrkorna underhålla "så
många präster, som till deras gudstjänstöfning
äro nödiga" samt därinvid ånyo "inrätta skolor till
deras barns upptuktelse". Genom fördraget återgafs
åt protestanterna ett stort antal kyrkor, som mot
westfaliska fredens bestämmelser fråntagits dem,
och de fingo sedan rätt att bl. a. förse äfven
fredskyrkorna med torn och klockor. (V. S-g.)

Fredsmarsch, krigsv., kallas vanligen
en sådan truppförflyttning på landsväg,
medelst fotmarsch, som utföres under sådana
förhållanden, att hänsyn icke behöfver tagas till en
fiende. Härvid anordnas marschen med iakttagande
af all tillåtlig bekvämlighet. Jfr Marsch.
C. O. N.

Fredsmil l. Frihetsmil, beteckning i Sverige under
1500- och 1600-talen på radien, i regel en mil, uti
ett af särskilda bestämmelser hägnadt område rundt
kring ett slott eller en gård.

1. Vanligen afses därvid adelns sätesgårdar,
omkring hvilka adelns landbönder "på en mil
väg när" genom 1569 års adelsprivilegier
frikallades från utskrifningar i vanliga fall och
genom 1617 års privilegier därtill befriades
från gärder – de ovissa räntorna inberäknade
– samt skjutsning och gästning (dock med undantag
för bönder i gref- och friherreskap samt andra
stora län, hvilka fortfarande skulle deltaga i
skjutsning och gästning). I praxis blef emellertid
frihetsmilsprivilegiet alltifrån 1620-talet aldrig
tillämpadt i fråga om utskrifningar
och nytillkomna gärder (boskapspenningar,
skjutsfärdspenningarna af 1649, som trädde
i stället för skjutsningsskyldigheten, m. fl.),
utan alla dessa pålagor blefvo på riksdagarna af
adeln beviljade såväl inom som utom frihetsmilen.
Under senare delen af 1600-talet hör man detta
privilegium ej vidare omtalas – det torde försvunnit
med rå- och rörsfrihetens reglering –, och i 1723 års
adelsprivilegier återfinnes det icke.

2. Under godsafsöndringstiden hade afsöndring
varit förbjuden bl. a. af omgifningarna till
åtskilliga slott och kungsgårdar (jfr Förbudna
orter
). Då dessas återkallelse beslöts genom 1655
års reduktionsbeslut, bestämdes om vissa af dem,
att äfven afsöndrade gods inom deras omgifning skulle
återbringas till kronan, i det att adeln förpliktades
att vid sina fjärdeparters återgifvande i första
rummet lämna gods inom denna omgifning samt kronan
erhöll inlösningsrätt till återstoden därstädes. Äfven
rörande dessa områden begagnades beteckningen
"frihetsmil"; de voro 1 mil kring resp.
Uppsala, Nyköping, Alvastra med Omberg, Linköping,
Kalmar, Jönköping och Örebro samt 2 mil kring Åbo
och Viborg. Vid reduktionens utförande
bestämdes 1658, att afståndet skulle mätas "in
linea recta", 1663 efter de vanliga vägarna.
S. C.

Fredspipa (fr. calumet), en hos Nord-Amerikas indianer
vid fredsunderhandlingar brukad, lång
tobakspipa med hufvud af en mörkröd mjuk stenart
(catlinit) och skaft af rör eller trä samt prydd med
flätadt hår och örnfjädrar. Det ena partiets
höfdingar drogo i tur ett bloss ur pipan och räckte den
sedan till den fientliga stammens sändebud, hvarefter
den gick laget rundt.
illustration placeholder


Fredspreliminärer. Se Fredsfördrag.

Fredspris. Se Fredsrörelsen, sp. 1332.

Fredsrörelsen utgår från den uppfattningen, att
kriget och krigsmoralen äro oförenliga med ett högre
kulturstadium och att samma utveckling, som efter hand
afskaffat fejderna man mot man, familj mot familj,
stam mot stam, slutligen skall göra sig gällande äfven
med afseende på nationerna. Fredsrörelsens närmaste
mål är en utveckling af den internationella rätten,
hvarigenom ett rättstillstånd skulle bli rådande
mellan de civiliserade folken, liknande det, som nu
eger rum mellan individerna i ett kultursamhälle. Det
medel, genom hvilket man åsyftar att göra krigen
allt sällsyntare och slutligen alldeles öfverflödiga,
är framför allt mellanfolklig skiljedom.

Tanken på ett varaktigt fredstillstånd mellan folken
spåras redan tidigt hos enstaka tänkare eller inom
vissa meningsgrupper. Vissa företeelser, såsom
"amfiktyonförbundet" i antiken och bestämmelserna
om gudsfriden (treuga dei) under medeltiden,
kunna sägas förebåda de sträfvanden, som utmärka
den moderna fredsrörelsen. Bland statschefer, som
tidigt omfattat tanken på fredlig organisation af
förhållandet mellan staterna, må nämnas den bömiske
konungen Georg Podiebrad, som 1462 framkastade
idén till ett "allmänt kristligt fredsförbund", och
Henrik IV af Frankrike (d. 1610), som under sina sista
regeringsår sysselsatte sig med planer på bildandet af
ett europeiskt statsförbund, inom hvilket alla tvister
skulle afgöras af en gemensam högsta domstol. På 1600-
och 1700-talen framträda som förespråkare för den
internationella rättens princip tänkare sådana som
Hugo Grotius, Spinoza, Leibniz, abbé de S:t Pierre,
Bentham, Rousseau och Kant. Den sistnämnde formulerade
klart i sitt 1795 utgifna arbete "Zum ewigen frieden"
principer, som ännu äro ledande inom fredsrörelsen.

Den praktiska, organiserade fredsrörelsen i modern
mening leder sitt ursprung från Amerika, där den
första fredsorganisationen kom till stånd 1815. Den
efterföljdes snart af flera sådana, hvilka 1828
sammanslöto sig till en centralorganisation, American
peace society, som ännu eger bestånd. Rörelsen,
som i början hvilade på religiös grund och hade sitt
förnämsta stöd inom kväkarkretsar, öfverfördes snart
till Europa, där Peace society bildades i London
1816. Sedan liknande organisationer uppstått äfven
i Frankrike och Schweiz, gjorde sig snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free