Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1353-1354 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frémiet, Emmanuel - Frémin, René - Frémiot, Jeanne Françoise F. de Chantal - Fremling, Matthæus (Mattias) - Fremont 1. Stad i nordamerikanska staten Ohio - Fremont 2. Stad i nordamerikanska staten Nebraska - Frémont, John Charles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

områden. En våldsam gestaltningskraft utmärker
hans storartade alstring, lif och fart är det i
allt han åstadkommer; att förena häftig rörelse med
monumental karaktär är hvad han ej minst sträfvat
efter. - F. är sedan 1892 medlem af Institutet
och sedan 1897 af svenska Akademien för de fria
konsterna. Jfr J. de Biez, "Un maître imagier" (1896)
och "E. Frémiet, sculpteur" (1900). G-g N.

Frémin
[-ma7], René, fransk bildhuggare, f. 1673,
d. 1744 såsom direktör för konstakademien i Paris,
var en af huvudrepresentanterna för den fadda
elegans och det sliskiga koketteri, hvari den
franska bildhuggarkonsten slog öfver under loppet af
1600-talet. Han var verksam i Paris och i Madrid samt
lyckades bäst med arbeten i en sirlig, dekorativ stil.

Frémiot [-miå;], Jeanne Francoise F. de
Chantal, stiftarinna af Besökelseorden (äfven kallad
Salesianerinnornas l. Visitantinnornas orden),
f. 1572 i Dijon, var gift med Christophe de Rabutin,
baron de Chantal. På uppmaning af Frans från Sales
grundade hon 1610, sedan hon blifvit änka, nämnda
orden, hvilken vid hennes död, 1641, räknade 87
kloster. Hon förklarades af påfven Klemens IX för
helgon. Se vidare Frans från Sales. Litt.: Aubineau,
"Leben der heiligen Franziska von Chantal" (1871),
och M. Heimbucher, "Die orden und kongregationen"
I (2:a uppl. 1907). (Hj. H-t.)


Fremling, Matthæus (Mattias),
filosof, f. 17 okt. 1745 i Malmö,
d. 20 juli 1820 i Lund. Efter fullbordade akademiska
studier dels i Lund, där han 1762 blifvit student,
dels i Greifswald, där han 1770 blef filos. magister,
utnämndes F. 1771 till docent i fysik samt 1777
till adjunkt och 1782 till professor i teoretisk
filosofi. 1773-77 vistades F. i Stockholm såsom
informator hos riksrådet Ribbing. F. hade i sin
ungdom idkat grundliga och omfattande studier i
naturvetenskaperna, den klassiska litteraturen,
historien och filosofien. Från att i sina yngre år ha
omfattat den wolfska rationalismens läror öfvergick
han snart till den under 1700-talets senare hälft
härskande empirismen, sådan denna, utgången från
Locke, framställdes af encyklopedisterna, särskildt
af d’Alembert och Bonnet. F:s filosofiska åskådning
fördjupades sedermera betydligt genom studiet af
Kant, mot hvilken han emellertid vände sig kritiskt,
i det han dels med ganska mycket skarpsinne angrep
grunderna för dennes praktiska filosofi (Försök
till en granskning af kantiska grunderna för själens
odödlighet och en Gud, 1798), dels äfven, ehuru mindre
lyckligt, angrep hans lära om rummet (De spatio
secundum decreta Kantiana, 4 disp. 1796-97). Från
katedern föredrog han utförligt först Kants läror
och sedermera äfven Fichtes och Schellings. Af
dessas läror, särskildt Schellings, rönte därigenom
naturligen äfven hans egna åsikter inflytelser. Det
sätt, hvarpå han i brefväxlingen med kansleren L. v.
Engeströrn försvarade den akademiska lärofriheten,
vittnar inför eftervärlden om hans känsla för
vetenskapens värdighet och om den manliga
själfständigheten i hans karaktär. "F. var i sitt
umgänge liflig, glad, lekande, ofta kvick; hans
föredrag från katedern var klart och lättfattligt,
likasom i hans skrifter, i hvilka han bemödade
sig att kläda sina tankar i Ciceros uttryck". Han
efterlämnade 99 akademiska disputationer, alla på
latin. C. v. F. (S-e.;

Fremont [fremå^t]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Ohio, vid floden Sandusky, som är segelbar
dit. 8,439 inv. (1900). - 2. Stad i nordamerikanska
staten Nebraska, vid Platte river, omkr. 50
km. n. v. om Omaha. 7,241 inv. (1900;. Handel
med nötboskap och spannmål. Båda städerna äro
uppkallade efter politikern J. Ch. Frémont.
(J. F. K.)


Frémont [fremårnt], John Charles, nordamerikansk
upptäcktsresande och politiker, f. 21 jan. 1813 i
Savannah i Georgia, d. 13 juli 1890 i New York, var
son till en till sydstaterna inflyttad fransman,
blef 1838 underlöjtnant vid topografiska kåren
och kom som sådan att syssla med kartläggning i
"vilda västern". Under fem stora expeditioner till
Klippbergen och Stillahafs-kusten utstakade han nya
vägar till Oregon och Kalifornien samt utforskade
närmare den amerikanska västerns förut föga kända
geografi. Den första expeditionen (1842) gaf ökad
kännedom om Nebraska och Wyoming samt särskildt om
Sydpasset, vägen genom Klippbergen till Oregon. På
den andra expeditionen (1843-44) utforskade F. hela
området mellan Klippbergen och Stilla oceanen,
särskildt Utah, hvars kolonisering genom mormoner
företogs med anledning af de skildringar af trakten
kring Stora Saltsjön F. lämnat. Hans tredje expedition
(1845-46) kom genom inverkan från den pågående
konflikten med Mexico att från en forskningsfärd
förvandlas till ett eröfringsföretag. F. råkade
nämligen i tvist med de mexikanska myndigheterna
i Kalifornien, samlade då kring sig där bosatta
amerikanska nybyggare och eröfrade på kort tid
landet åt Unionen, hvars regering uppmuntrat honom
därtill af fruktan för engelsk inblandning. Han
valdes 4 juli 1846 till den nya statens förste
guvernör, men invecklades sedermera i tvisterna
mellan de om högsta befälet stridande amerikanske
militärer, som regeringen ditskickat, åtalades för
insubordination och dömdes förlustig sin militära
grad (jan. 1848), men benådades af presidenten
Polk. F. tog nu afsked ur statstjänsten och företog
i okt. s. å. på egen bekostnad en ny upptäcktsfärd,
hvarunder han fann den väg till Kalifornien öfver Rio
Grandes flodområde, hvilken sedermera följts af Södra
Pacifikbanan. I Sacramentos floddal inköpte han ett
rikt guldförande område, Mariposa, bodde en tid där
som privatman samt var 1850-51 en af senatorerna för
den nybildade staten Kalifornien. Sin femte expedition

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>