Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1367-1368 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Freskomåleri - Fresnel, Augustin Jean - Fresnels formler - Fresnels parallellepiped - Fresnels spegelförsök. Se Interferens, ljusets - Fresnillo - Fresno - Fresta - Frestadius, Anton Vilhelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väggmålningarna i Drottningholms trapphus de
första freskerna. Sedan freskomåleriet under
1800-talets första årtionden åter kommit till
heders, upplifvades konstarten äfven hos oss,
med J. G. Sandbergs 1831-38 målade bilder ur
Gustaf Vasas historia i Uppsala domkyrka. Därefter
dröjde det ända till 1896, innan en svensk konstnär
fick försöka sina krafter på en uppgift af detta
slag. Detta år smyckade Carl Larsson sex väggfält i
Nationalmuseets trapphus med freskoframställningar
ur svenska konstens historia, som räknas till det
yppersta af nutida svenskt måleri. 1901 utförde
han en freskomålning i Norra latinläroverket i
Stockholm, och 1906 erhöll han beställning på
ännu en stor freskobild i öfre trapphusets fond
i Nationalmuseum, hvilken målning emellertid kom
att utföras i olja (se vidare Larsson, C.). De af
honom 1891 utförda väggmålningarna i en flickskola i
Göteborg äro ej att betrakta som fresker i egentlig
mening, emedan de äro målade med s. k. kemiska
mineralfärger och deras varaktighet därför synes
osäker. Utom Larsson ha af nutida svenskar Georg Pauli
(bl. a. i Göteborgs musei trapphus och Riksbankens
nya hus) och Julius Kronberg (i hvalfven i Adolf
Fredriks kyrka i Stockholm) utfört freskomålningar
(jfr Väggmålning). - Jämte freskomålningen på
fuktig grund nyttjades under medeltiden det
mindre varaktiga målningssättet med vatten- och
temperafärger på torr kalkgrund (it. al secco,
af secco, torr). Så äro takmålningarna i de svenska
medeltidskyrkorna utförda. Under 1800-talet sökte man
ersätta freskotekniken med s. k. stereokromatisk
målning på torr grund, med vattenglas som
bindmedel, men försöken höllo icke profvet.
Upk. (A. L. R.)


Fresnel [fräne’l], Augustin Jean, fransk fysiker,
f. 10 maj 1788 i Broglie, d. 14 juli 1827 i Ville
d’Avray vid Paris, genomgick École polytechnique
och École des ponts et chaussées och erhöll
ingenjöranställning i offentlig tjänst. Från denna
blef han såsom ifrig rojalist för kort tid skild
vid Napoleons återkomst från Elba (1815), men fick
senare befattning såsom sekreterare i kommittén för
fyrväsendet och blef slutligen ingénieur-en-chef des
ponts et chaussées. F. blef 1823 led. af l’Académie
des sciences och 1825 af Royal society i London,
hvilket sällskap 1827 tilldelade honom stora
Rumfordsmedaljen. – Då F. (antagligen 1814) började
sina epokgörande undersökningar till förklarande
af ljusfenomenet, hyllade de fleste fysiker
emissionsteorien (se d. o.). F. förkastade denna,
men bekräftade med både matematiska och experimentella
bevis i en af Institutet 1819 prisbelönt afhandling
vibrationsteorien (se Ljus), användande därtill
dels företeelserna vid ljusets brytning, dels
diffraktionsfenomenen. Därefter fortsatte F. dels
ensam, dels tillsammans med Arago sina undersökningar,
som utsträcktes till optikens alla delar. Äfven
de praktiska användningarna af ljuset voro föremål
för F:s arbeten. Han uppgjorde bl. a. ett nytt
system för fyrar, enligt hvilket de förr begagnade
metallspeglarna ersattes af glaslinser, hvilka
gjordes af flera koncentriska ringar. Dessa
linser genomsläppa 9/10 af det från ljuskällan
utgående ljuset, medan speglarna återkasta endast
5/10. Emedan ljuset från en dylik fyr koncentreras i
en enda riktning, gjordes lysapparaten roterande,
så att den kom att utsända ljusblinkar. Därigenom
skiljes den lätt från andra ljus på stranden och,
genom sättet för blinkarnas anordning, från andra
fyrar. Œuvres complètes (med biografi öfver honom
af Arago) utgåfvos 1866–70 i 3 bd på franska statens
bekostnad.
K. L.*

Fresnels formler [fräne’ls], fys., matematiska
formler, med hvilkas tillhjälp man kan beräkna
intensiteten af det ljus, som reflekteras vid
gränsytan mellan två genomskinliga ämnen. Formlerna
framställdes af Fresnel från den elastiska
ljusteoriens ståndpunkt, men de kunna äfven härledas
ur Maxwells elektromagnetiska teori för ljuset.
G. N.

Fresnels parallellepiped [fräne’ls], fys., ett i
parallellepipedisk form slipadt glas, med hvilket
elliptiskt eller cirkulärt polariseradt ljus kan
erhållas genom totalreflexion. Parallellepipedens
vinklar äro så bestämda, att en ljusstråle, som ingår
vinkelrätt genom ena ytan, utgår vinkelrätt genom den
motstående efter att två eller tre gånger ha undergått
total reflexion. K. L.*

Fresnels spegelförsök [fräne’ls]. Se
Interferens, ljusets.

Fresnillo [fräsni’jå], stad i mexikanska staten
Zacatecas, vid en biflod till Santiago, 2,195 m. ö. h,
6,309 inv. (1900). Stora silfvergrufvor (upptäckta
1569) i det närbelägna Cerro de Proaño. (J. F. N.)

Fresno [fre’snåu], stad i nordamerik. staten
Kalifornien, s. ö. om S. Francisco, vid södra
Pacifikbanan. 12,470 inv. (1900; 1880 endast
1,200). Vidsträckta vin- och fruktträdgårdar.
(J. F. N.)

Fresta, socken i Stockholms län, Vallentuna
härad. 2,356 har. 435 inv. (1906). F. bildar med
Hammarby ett konsist. pastorat i Uppsala stift,
Roslags västra kontrakt.


Frestadius, Anton Vilhelm, köpman och industriidkare,
f. 2 mars 1801 i Stockholm, d. 3 aug. 1867
på Furusund, öppnade redan 1822 i Stockholm
kommissions- och expeditionskontor för järnvaror
samt blef därjämte någon tid senare förläggare
för åtskilliga, företrädesvis norrländska,
järnbruk. Såsom egare af Bergsunds gjuteri och
mekaniska verkstad invid Stockholm (se Bergsund),
hvilken anläggning under hans hand vann en storartad
utveckling, intog han en framstående plats äfven såsom
industriidkare. Han var ledamot i många kommittéer
och direktioner, direktör för Frimurarbarnhuset
och Borgerskapets änkhus samt en bland stiftarna
af Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten,
Försäkringsaktiebolaget Skandia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>