- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1369-1370

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frestadius, Anton Vilhelm - Frestelse - Frestetid - Fretum gallicum, lat. Bonifacio-sundet. Se Bonifacio - Freudenau - Freudenreich, Josip - Freudenstadt - Freudenthal - Freudenthal, Axel Olof - Freund, Herman Ernst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FGaslysningsbolaget m. m. F. utöfvade en omfattande
välgörenhet.

Frestelse, teol., förledelse till synd. Frestelsen är
väl i allmänhet föranledd genom en utifrån kommande
eggelse, en "förförelse" (Matt. 18:7), men har
sin betingelse i människans egen onda "begärelse",
som härigenom väckes till lif och så "drager och
lockar" människan till synd (Jak. 1: 14 f.). Bakom
de närmaste frestande makterna ("världen", "köttet")
skönjer den kristna åskådningen en ond andemakt:
djäfvulen är för den också "frestaren". På grund af
människans syndighet kan emellertid också sådant,
som i och för sig är godt, blifva en anledning till,
att synden "lefver upp" (Rom. 7: 7 ff.) och såtillvida
indirekt få frestande betydelse. Såsom en särskild
art af frestelse plägar anfäktelsen betecknas:
den frestelse, som ej blott indirekt angriper
troslifvet, utan direkt vänder sig mot tron själf i
dess centrum, antingen i objektiv riktning (tvifvel
på uppenbarelsens sanning, det öfvervärldsligas
realitet e. d.) eller i subjektiv riktning (tvifvel
på rätten att för egen del tillegna sig Guds
nåd), och som ej framträder med lockande karaktär,
utan fastmer står i rak strid mot den kristnes
djupaste önskningar och innersta viljeriktning.
E. Bg.

Frestetid, jur. (i vårt äldre lagspråk fræstmark),
tid (af tre dygn), inom hvilken den, som köpt (eller
tillbytt sig) häst (någon gång äfven annat föremål),
egde lämna den tillbaka mot återfående af sin valuta
- efter äldre uppfattning i händelse af uppdagadt
fel hos hästen, enligt senare rättstillämpning
äfven utan sådant skäl. Stadgandet om frestetid,
intaget i 1 kap. 4 § handelsbalken af 1734 års lag,
upphäfdes genom lag 20 juni 1905, och frestetid
förekommer således hos oss numera blott i händelse
af särskild öfverenskommelse, därvid vanligen
begagnas uttrycket öppet köp 1. köp på prof.
C. G. Bj.

Fretum gallicum, lat. ("Galliska sundet"),
Bonifacio-sundet. Se Bonifacio.

Freudenau [frö7]-], kapplöpningsbana i
Pratern vid Wien, den största och mest
betydande kapplöpningsbanan i Österrike.
B. C-m.

Freudenreich [frö’]-], Josip, kroatisk
lustpelsförfattare, f. 1827, d. 1881, skref
dramer i folklig stil, som äro föga betydande i
sceniskt afseende, men lämna rätt värdefulla
bidrag till kroaternas sociala historia i midten
af 1800-talet. Mest populärt är hans ännu spelade
folkskådespel Granicari Gränsboarna, 1856),
som skildrar det dåtida lifvet i den forna
s. k. Militärgränsen. A-d J.

Freudenstadt [W]-], stad och luftkurort i
württembergska Schwarzwaldkretsen, 740
m. ö. h. 7,915 inv. (1905). Klädes- och
möbelfabriker m. m. F. är en mycket besökt
sommarvistelseort, med subalpint klimat. Till
staden hör byn Christophsthal, vid Forbach, med
järnverk, ull- och silkesspinneri. Staden anlades
1599 af protestantiska flyktingar från Salzburg.
Ln.

Freudenthal [frö’]-], tjech. Bruntál,
stad i österrikiska Schlesien, v, om
Troppau. 7,759 inv. i 1900). Linne- och
bomullsfabriker. 15 km. n. v. därifrån ligger,
vid foten af Altvater, badorten Karlsbrunn.
(J. F. K.)

Freudenthal [fröj-], Axel Olof, språkforskare, f. 12
dec. 1836 i Sjundeå socken, Nylands län, blef
student 1854, filos. kand. 1859 och magister 1860. Med
understöd af universitetet företog han 1860-61
resor i Nyland för arkeologiskt och lingvistiskt
ändamål. 1861-62 idkade han fornnordiska studier
i Uppsala under Säve och arkeologiska studier i
Stockholm och Köpenhamn. 1866 förordnades han till
docent i fornnordiska språket och antikviteterna
vid universitetet i Helsingfors och erhöll 1878
den nyinrättade e. o. professuren i svenska
språket och litteraturen, som han innehade till
1904. Han var nyländska studentafdelningens kurator
1868-80 och inspektor 1884-86. F. promoverades
till hedersdoktor i Uppsala 1877 och är medlem af
flera inhemska och utländska lärda sällskap. Han
bröt väg för den svenska språkforskningen
i Finland, och särskildt ha de östsvenska
dialekterna genom honom och hans lärjungar blifvit
undersökta. Äfven på ortnamnsforskningens gebit var
han initiativtagare. På hans initiativ stiftades
1874 Svenska landsmålsföreningen i Helsingfors,
hvars ordförande han var till 1900. Skrifter: Einar
Skålaglams Vellekla
, öfv. och förklarad (1865),
Om svenska ortnamn i Nyland (1867), Om svenska
ortnamn i Egentliga Finland
(1868), Om Ålands
ortnamn
(s. å.), Om svenska allmogemålet i Nyland
(1870), Upplysningar om Rågö- och Vichterpalmålet i
Estland
(1875), Om nyländska mans- och qvinnonamn
under medeltiden
(1877). Bidrag till ordbok öfver
Närpesmålet
(1878), Über den Närpesdialect (s. å.,
för professur). Ordbok öfver de estländsk-svenska
dialekterna
(1887, tills. med H. Vendell), Värömålet
(1889), Östgötalagen med förklaringar (1895),
Skiljaktigheterna mellan finländska svenskan och
rikssvenskan
(1902). Dessutom har F. författat flera
smärre uppsatser af arkeologiskt och lingvistiskt
innehåll. F. har varmt intresserat sig för
folkbildningens höjande bland landets svenska
allmoge, hvarom vittna flera tidningsuppsatser
äfvensom uppsatser i "Pennibibliothek för svenska
allmogen i Finland utgifvet af nyländingar" (1866
-79) och i kalendern "Odalmannen" (1881). F. var
en af Svenska litteratursällskapets i Finland
grundläggare, medlem af dess styrelse 1885-1908 och
styrelsens vice ordförande 1885-94. I egenskap af
skriftställare och redaktör för artiklar rörande
Finland i "Nordisk familjebok" deltog F. verksamt
i detta arbete från dess början en tid framåt.
M. G. S.

illustration placeholder

Freund [fröjnd]. 1. Herman Ernst F., dansk skulptör,
f. 15 okt. 1786 af tyska föräldrar nära Bremen,
d. 30 juni 1840 i Köpenhamn, var en tid smedslärling,
egnade sig åt gravering, studerade med uppsåt att bli
medaljör eller möjligen skulptör vid konstakademien
i Köpenhamn och vann 1817 dess guldmedalj jämte
resestipendium för reliefen Abraham fördrifver
Hagar
. Han begaf sig till Rom och blef vänligt
mottagen af Thorvaldsen, som lät honom arbeta på
sin ateljé. Hans första arbete i marmor var en grupp,
Kloe,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free