- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1393-1394

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friedrichstadt. 1. Stad i preussiska prov. Schleswig-Holstein - Friedrichstadt. 2. Distriktsstad i ryska guv. - Friedrichsthal-Bildstock - Friedrich-Wilhelmshafen - Friel - Friele, Kristian Fredrik Gotfried - Friendly societies - Friends of peace, eng., fredsvännernas sällskap. Se Fredsrörelsen - Frierfjorden - Fries, de, holländska konstnärer och lärde. Se Vries, de - Fries, svensk släkt, som härstammar från sporrmakaren i Norrköping Adam Jonsson Frijs - Fries. 1. Elias Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tyskarna genom en häftig gevärs- och artillerield
lade en stor del af F. i aska. – 2. Distriktsstad
i ryska guv. Kurland, vid Düna. 5,223 inv. (1897).
(J. F. N.)

Friedrichsthal-Bildstock [frïd-], by i preussiska
reg.-omr. Trier. 12,090 inv. (1905). Stenkolsgrufvor,
glashyttor.

Friedrich-Wilhelmshafen [frïd-], hufvudhamn och säte
för tyska förvaltningen i Kaiser Wilhelms land på Nya
Guinea, n. om Astrolabeviken. 24 hvita inv. (1902).

Friel, socken i Skaraborgs län, Åse härad. 1,770
har. 512 inv. (1906). Annex till Tun, Skara
stift. Kållands kontrakt.

Friele [frile], Kristian Fredrik Gotfried,
norsk tidningsman, f. 22 maj 1821 i Bergen, d. 24
jan. 1899 i Kristiania, blef student 1838 och
juridisk kandidat 1851. 1854 blef han medarbetare
i "Morgenbladet" och var dess redaktör 1857-93,
då han trädde tillbaka. Sedan 1865, då F. vid
A. B. Stabeils död vardt tidningens ende ledare, och
till midten af 1880-talet, då det konservativa partiet
organiserade sig i föreningar, behärskade han genom
"Morgenbladet" hufvudstadens kommunala förhållanden
och afgjorde dess stortingsval. "Morgenbladet"
var under hans ledning något annat och mera än
det byråkratisk-konservativa partiets hufvudorgan;
det utvecklade sig nämligen under årens lopp till
en tidning med europeiskt snitt. – Hans broder
Joakim F., f. 1823, med. studerande, utvandrade 1852
till Australien samt utgaf på offentlig bekostnad
Norske land- og ferskvandsmollusker (1853). –
Deras farbroder, Joakim F., f. 1793 i Bergen,
d. 1881 i Quimper, skänkte betydliga belopp till
Bergens museum för utfästande af prisuppgifter
och till bekostande af vetenskapliga arbetens
offentliggörande. – Herman F., brorson till de två
förstnämnde, f. 27 maj 1838 i Bergen, sedan 1850
handlande därstädes, har vunnit ett ansedt namn
genom sina arbeten öfver de lägre hafsdjurens
fauna, deltog 1876-78 såsom zoolog i den norska
nordpolsexpeditionen och utgaf 1882-84 i redogörelsen
öfver denna sin viktiga Beskrivelse af molluskerne.
O. A. Ö.

Friendly societies [fre’ndli sosåYitis],
eng. ("hjälpsamhetsföreningar"), i Storbritannien
benämning på sjuk- och begrafningskassor och dylika
föreningar för inbördes bistånd.

Friends of peace [fre’ndå ov pi’s], eng.,
fredsvännernas sällskap. Se Fredsrörelsen.

Frierfjorden, den inre delen af Langesundsfjorden,
i Bratsbergs amt, i Norge. F. skär sig in till staden
Porsgrund mellan Brevik och Stathelle; i F. utmynnar
Skienselven.

Fries [fris], de, holländska konstnärer och lärde. Se
Vries, de.

Fries [frïs], svensk släkt, som härstammar från
sporrmakaren i Norrköping Adam Jonsson Frijs
(f. 1638?, d. 1710 i Linköping).

1. Elias Magnus F., botanist, universitetslärare,
f. 15 aug. 1794 i Femsjö socken, Jönköpings län,
hvarest hans fader, den kraftfulle och kunnige prosten
Teodor Fries, svåger till den bekante domprosten Håkan
Sjögren, under 47 år var kyrkoherde. I det gammaldags,
patriarkaliska hemmet, där latinet af husfadern med
sådan förkärlek begagnades, att ej ens tjänstfolket
fritogs från att använda detsamma
för att beteckna allmännare föremål och
förhållanden, lärde han sig nästan förr att tala
latin än svenska, hvadan han ock allt framgent såväl
muntligen som skriftligen med lätthet använde
det förra språket, på hvilket också hans flesta
och förnämsta arbeten äro författade. Men därjämte
ingöts hos honom, liksom hos Linné, redan tidigt af
fadern kärlek till naturens studium, och att utsädet
föll i god jord, bevisades snart däraf, att hans
lärare i Växjö skola ansåg sig böra offentligen
förklara lärjungen vara sin öfverman.
illustration placeholder

Ej blott till
de högre, lättare bestämda naturalstren sträckte
sig hans vetgirighet, utan ock till växtrikets
lägsta former. Redan vid 12 års ålder drogs hans
håg med oemotståndlig makt till svamparnas förut
nästan förbisedda och föraktade klass, och trots
bristen på litterära hjälpmedel fortsatte han sina
forskningar på detta område med sådan ifver, att
han vid sin inskrifning såsom student i Lund 1811
redan kände och noggrant beskrifvit flera hundra
olika svamparter, af hvilka en stor del förr ej
af botanister uppmärksammats. Också ådrog sig den
unge naturforskaren genast den gamle linnéanen
prof. A. J. Retzius’ och dennes efterträdare
G. A. Agardhs uppmärksamhet och fick glädja sig åt
deras välvilliga hjälp under sina fortsatta, numera
företrädesvis botaniska studier. – Vid sidan af dessa
skötte F. ätven de studier, som fordrades för filos.
kandidatexamen, med synnerlig ifver, så att han 1814
promoverades till filos. doktor. S. å. utnämndes han,
ännu ej myndig, till botanices docens, och från sitt
23:e år fick han, under Agardhs nästan ständiga
frånvaro från universitetet såsom riksdagsman,
ledamot i kommittéer m. m., fullgöra en professors
åligganden. 1819 utnämndes han till adjunkt i botanik,
1824 till professor regius och 1828 till botanices
demonstrator – befordringar, som medförde alls
ingen eller ytterst obetydlig ekonomisk fördel. Då
därtill kom, att utsikterna till befordran vid Lunds
universitet syntes vara så godt som inga, ombesörjde
dåv. universitetskansleren, kronprinsen Oskar, att
innehafvaren af den s. k. Borgströmska professuren i
praktisk ekonomi vid Uppsala universitet fick utbyta
denna torftigt aflönade plats mot ett godt pastorat,
hvarefter (1834) sagda professur med något förhöjd
lön tilldelades F. Först efter ytterligare några års
förlopp blef denna lärarplats i hvarje hänseende
likställd med öfriga professurer. 1851, då efter
Wahlenbergs död Linnéanska professurens läroämnen
fördelades på flera lärare och botaniken, liksom
zoologien, från medicinska fakulteten öfverflyttades
till den filosofiska, förändrades F:s titel till
professor i botanik och praktisk ekonomi, hvarjämte
botaniska trädgården och museum ställdes under hans
öfverinseende. Detta behöll han ännu ett par år, sedan
han 1859 blifvit emeritus. Död 8 febr. 1878 i Uppsala.

Under hela den långa tid, som förflöt från F:s första
anställning vid universitetet till hans frånfälle,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:09:56 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0751.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free