- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
1397-1398

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fries. 1. Elias Magnus - Fries, Teodor (Tore) Magnus - Fries, svensk släkt, härstammar från Jöns Peter F. i Råå - Fries, Bengt Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Riksdagsman", i tidningarna införd, varmhjärtad "motion till
alla ädla hjärtan". - Yttre utmärkelser, hvilka få
torde ha skattat ringare än han, tillföllo honom
i rikt mått. 1821 blef han led. af Vet. akad.,
som 1881 lät slå en medalj öfver honom, 1831 af
Vet. soc. i Uppsala (var länge dennas sekreterare),
1854 hedersled. af Landtbruksakad. och 1855 af
Vitt. hist. o. ant. akad. Vid Lunds universitets
jubelfest 1868 kallades F. till hedersdoktor af
medicinska iakulteten. 1847 blef han led. af Svenska
akad., en utmärkelse, som gaf anledning till flera
afhandlingar öfver växternas svenska namn samt till
en efter F:s död af nämnda akademi utgifven Kritisk
ordbok öfver svenska växtnamnen
(1880). Dessutom var
F. led. af flera in- och utländska lärda samfund,
"än han själf hade reda på". - Under sin långvariga
och lifliga förbindelse med flertalet af 1800-talets
förnämste botanister sammanbragte han högst betydande
och värdefulla botaniska samlingar, nu tillhöriga
Uppsala universitets botaniska museum. Efter F.
äro uppkallade svampsläktena Friesula Speg. och
Friesites Karst. samt fanerogamsläktet Friesia
DC. etc. - Jfr J. Arrhenius’ biografi öfver F. i
"Lefnadsteckn. öfver K. sv. vet. akad:s efter år
1854 aflidne led." (bd 2, 1881) och "Inträdestal"
af C. R. Nyblom (i "Sv. akad:s handl. ifrån år 1796",
del 56, 1880). (T. K.)

illustration placeholder

2. Teodor (Tore) Magnus F., den föregåendes son,
botanist, f. 28 okt. 1832 i Femsjö socken, Jönköpings
län. 1851 blef han student i Uppsala, 1857 filos.
doktor och docent i botanik, 1862 adjunkt i botanik
och praktisk ekonomi samt var 1877-99 professor i
samma ämnen. Han har sysselsatt sig företrädesvis med
lafvarna och sökt utreda mera kritiska i synnerhet
högnordiska eller arktiska fanerogamer. För deras
studium har han utom färder till åtskilliga delar af
fäderneslandet företagit botaniska resor, bl. a. 1857
och 1864 till Finnmarken, 1868, såsom deltagare i
"Sofias" polarexpedition, till Spetsbergen, 1871
till Grönland; dessutom har han i vetenskapligt
syfte besökt många af Europas länder. Bland hans
utgifna arbeten märkas Monographia Stereocaulorum
et Pilophororum
(1858), exsickatverket Lichenes
Scandinaviæ rariores et critici
(1859-65),
Lichenes arctoi Europæ Grœnlandiæque (1860),
Genera Heterolichenum europæa recognita
(1861), Om Finmarkens natur och folk (i "Svensk
literaturtidskr." 1865), Lichenes Spetsbergenses
(1867), Bilder ur växtverlden (1868), Svenska
polarexpeditionen år 1868
(i förening med C. Nyström,
1869), Lichenographia scandinavica (I, 1871; II,
1874), Grönland, dess natur och innevånare (1872),
Om växternas blomning (1875), On the lichens collected
during the English polar expedition of 1875-76
(1879),
Om växternas spridning (1880), Växtriket (1884-85),
Lärobok i systematisk botanik (I. De fanerogama
växterna
, 1891; II. De kryptogama växterna, 1897) och
Naturalhistorien i Sverige intill medlet af
1600-talet
(1894), universitetsprogram. F:s som
universitetsprogram i 8 häften 1893-98 utgifna Bidrag
till en lefnadsteckning öfver Carl von Linné
utgafs
1903 i 2 dlr i omarbetadt skick (ny uppl. 1907)
med titeln Linne. Lefnadsteckning, belönades af
Vet. akad. med Letterstedtska priset och är enligt
Jul. Wiesners omdöme "ett af de största och mest
betydande arbeten, som i biografisk riktning utförts
på botanikens område". F. redigerade tidskriften
"Botaniska notiser" 1857-58, 1865-68 och "Vetenskap
för alla" 1878-79 samt har i såväl dessa som flera
andra tidskrifter författat åtskilliga uppsatser,
belysande särskildt Finnmarkens, Spetsbergens och
Novaja Zemljas fanerogamflora. Senast har han till
Linnéfesten 1907 ombesörjt ny uppl. af Linnés
"Classes plantarum" (1906) och till svenska
språket öfversatt dennes "Flora lapponica"
(1905) jämte "Valda smärre skrifter af allmänt
naturvetenskapligt innehåll" (1906) samt påbörjat
redigeringen af "Bref och skrifvelser af och
till Carl von Linné" (I:1, 1907). F. är led. af
Vet. akad. (1865) ock Fysiogr. sällskapet i Lund
(1882) samt hedersled. af Landtbr. akad. (1897;
led. 1879), Vet. soc. i Uppsala (1907; led. 1866)
och Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1907; led. 1878);
han blef med. hedersdoktor i Uppsala (1900). Han var
led. i styrelsen öfver Ultuna landtbruksinstitut
1878-89 och led. af kommittéerna för organisation
af rikets landtbruksläroverk (1882-84) samt för
utredning ang. undervisningsväsendet m. m. vid de
filos. fakulteterna i Uppsala och Lund (1888-89),
var Uppsala universitets rektor 6 år från juni 1893,
ordf. i 1899 års läroverkskommitté och är sedan 1904
ordf. i examenskommissionen vid Stockholms högskola;
han var 1882-1902 inspektor för Linnéanska stiftelsen
på Hammarby. F:s särdeles värdefulla samlingar af
lafvar samt skandinaviska och arktiska fanerogamer
tillhöra nu Uppsala universitets botaniska museum.
T. K.

Fries [fris], svensk släkt, härstammar från Jöns Peter
F. i Råa, hvilken i början af 1700-talet inflyttade
från Danmark till Skåne.

illustration placeholder

1. Bengt Fredrik F., zoolog, f. 24 aug. 1799 i
Hälsingborg, d. 7 april 1839 i Stockholm, blef student
i Lund 1810 och egnade sig till en början åt den
juridiska banan; men hans håg för naturhistorien
förmådde honom att, då han nästan slutat sin
juridiska kurs, ändra studieplan. 1823 blef han filos.
magister i Lund och utnämndes 1824 till docent
i naturalhistoria. 1827 blef han med. licentiat och
1828 docent i anatomi, med bibehållande af docenturen
i naturalhistoria, samt förestod 1831 professuren
i zoologi. Sistnämnda år blef han professor och
intendent vid zoologiska afdelningen af riksmuseum i
Stockholm och kallades 1837 till led. af Vet. akad.,
som 1864 lät slå en medalj öfver honom. - Bland F:s
arbeten märkas Observationes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0753.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free