Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1493-1494 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frostatingslagen - Frostdimma - Froste, Jokul - Frosten (Frosta) - Frosterus, finsk-svensk släkt - Frosterus, Henrik - Frosterus, Johan Gustaf - Frosterus, Alexandra Teodora F.-Såltin - Frostfjäril, zool. Se Cheimatobia - Frostfjärilslim, zool. Se Cheimatobia - Frostförsäkring - Frostlister, skogsv. Se Frostsprickor - Frostminskningsanslag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tingsföreningens gamla lag finnes i behåll
och är tryckt i "Norges gamle love".
Y. N.

Frostdimma, meteor. Om en dimma, som är afkyld under
fryspunkten, kommer i beröring med träd, buskar eller
andra fasta föremål, så afsätter sig ofta is hastigt
i ganska stora, vackert förgrenade massor på de
fasta föremålen, som sålunda täckas med rimfrost. En
dylik dimma benämnes frostdimma. Den på detta sätt
uppkomna rimfrosten är af ett annat slag än den,
som uppstår genom nattlig utstrålning (se Frost). De
båda slagen åtskiljas i flera främmande språk genom
olika namn. Den nattliga rimfrosten heter på tyska
reif, på franska gelée blanche, den ur frostdimma
bildade däremot på tyska rauhfrost l. duft och på<poem>
franska givre. Nämnda åtskillnad är inom meteorologien
fastställd genom internationell öfverenskommelse och
olika tecken (|_| och V). K. L. (N. E-m.)

Froste l. Jokul, nord. myt., Kares son, äro namn
på en af sagokonungarna i den till myten förvisade
Fornjotska ätten. - Froste är äfven ett dvärgnamn.
Th. w.*

Frosten (Frosta), halfö i Trondhjemsfjorden, bildar
härad och socken i Nordre Trondhjems amt med 3,090
inv. (1900). O. A. Ö.

Frosterus, finsk-svensk släkt, som härstammar
från kyrkoherden i Karlö Ericus Henrici Frosterus
(d. 1616), som tog sig namnet.

1. Henrik F., sonsons son till Ericus
F:s äldste son, son af kyrkoherden i Appuna,
Östergötland, Anders F. (d. 1739), författare
i krigslagfarenhet, f. 4 aug. 1727 i Vadstena,
d. 9 maj 1773, blef 1747 student i Uppsala samt 1753
filos. kandidat och docent i juridik, hvarefter
han några år tjänstgjorde vid åtskilliga verk i
Stockholm. Han blef 1763 juris doktor i Uppsala
och utnämndes 1771 till logices och metafysices
professor därstädes, men utbytte s. å. denna professur
mot den i ekonomi- och handelsrätt. - F. författade det
förtjänstfulla arbetet Inledning till svenska
krigs-lagfarenheten (1765-70).


2. Johan Gustaf F., ättling i sjätte
led af Ericus F:s tredje son, finsk
historieforskare, f. 6 juni 1826 i Åbo, d. 3 april
1901 i Helsingfors, blef 1845 student i Helsingfors,
1850 filos. kandidat, 1857 filos. doktor
och 1860 docent i historia. Han förestod
professuren i historia 1861-63 och i
allmän historia 1868-69, utnämndes 1867
till e. o. professor och 1869 till öfverinspektor
vid öfverstyrelsen för skolväsendet i
Finland. F. egnade sig tidigt åt forskningar inom
Frankrikes äfvensom Italiens
medeltidslitteratur och historia samt utgaf såsom
akademiska afhandlingar Chevaleriet i Frankrike
under fjortonde århundradet (1856), Ludvig XI och
Frankrikes sociala förhållanden under hans tid (1860)
och De belgiska landskapens utbildning till en stat
(1862). 1857-58 tillbragte F. för studier i Paris
och fattade därunder
lifliga sympatier för den franska protestantiska
kyrkans historiska minnen samt anställde 1866
i Schweiz och Frankrike forskningar rörande
de franske protestanternas historia, hvilkas
resultat voro Souvenirs de la guerre des Camisards;
mémoires inédits d’un gentilhomme protestant (i
"Bibliothèque universelle et revue suisse", 1866; den
"protestantiske adelsmannen" är Rossel d’Aigaliers,
som spelade en märklig roll vid pacifikationen af
Languedoc, 1704), Les insurgés protestants sous
Louis XIV. Études et documents inédits (1868; bland
dokumenten märkas främst memoarer af J. Cavaliers
forne stridskamrat Bonbonnoux, hvilken efter den
förres kapitulation fågelfri irrade bland bergen och
sedermera slöt sig till A. Court) och Les généraux
de Louis XIV en Languedoc (i "Acta soc. scientiarum
Fenniæ", 1869). Uti "öfversigt af Finska vet. soc:s
förhandl." (1879) publicerade F. Coup d’oeil
sur les peuplades finnoises occidentales dans
l’antiquité. 1863-65 var F. medlem uti redaktionen af
"Litterär tidskrift". Finlands historia efter 1808
belyste han i En vändpunkt uti Alexander I:s regering
(Sv. lit. sällsk:s i Finland "Förh. o. upps.",
11). Jfr M. G. Schybergsons minnestal öfver F. i
Finska Vet. soc:s acta 1901.

3. Alexandra Teodora F. - Såltin, den föregåendes
syster, finsk målarinna, f. 1837 i Ingå, elev af
Ekman, studerade i Düsseldorf från 1857 och i Paris
från 1862-63, vann beröm för kompositionstalang,
men hade att strida med tekniska svårigheter. Hon
målade figurtaflor (Veteranen 1860, Herdegosse och
Sydländsk kvinna med drufvor, båda 1863 m. fl.) samt
ett femtiotal altartaflor. Hon gifte sig 1866
med läkaren i Vasa, F. V. Såltin (d. 1873). Hon
var 1874-89 lärarinna vid konstföreningens
skola i Åbo och är sedan 1900 bosatt i Vasa. Fru
F.-S. är representerad i konstföreningens galleri
i Helsingfors. 2. M. G. S. 3. G-g N.

Frostfjäril, zool. Se Cheimatobia.

Frostfjärilslim, zool. Se Cheimatobia.

Frostförsäkring. Den skada å odlade växter, som vållas
genom frostens inverkan under växtlighetsperioden,
har först under senare tid blifvit föremål för
försäkring. Initiativet härtill kom från Frankrike,
där man bildade ett frostförsäkringsbolag,
"Equinoxial", med uppgift att ersätta den skada,
som vårfrosten åstadkommer å ömtåliga fruktträd
och buskar. Sverige är det enda land. som gjort ett
försök att tillämpa denna idé på sädesväxterna. 1901
bildades här Sveriges frostförsäkringsbolag,
ömsesidigt, med uppgift att lämna försäkring mot
frostskada å samtliga stråsädesväxter, rotfrukter
och tobak, såväl under sommaren före skörden som
för höstsäd under vintern (s. k. uppfrysning). Vid
sommarförsäkringen lämnas ersättning för frostskada,
som inträffat efter axsättningen och före en viss,
för de särskilda länen olika dag, motsvarande den
normala skördetiden. För bestämmande af premien
indelas egorna alltefter läge och frostförhållanden
under de senaste åren i riskklasser. Skulle något år
premierna icke räcka till full ersättning, så sker
ingen uttaxering, utan ersättningsbeloppen reduceras
i proportion. Ansvarssumman för frostförsäkringar
har under de senaste åren varit omkr. 3 mill. kr.
N. V. E. N.

Frostlister, skogsv. Se Frostsprickor.

Frostminskningsanslag, förv. Riksdagen har i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>