- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
65-66

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröhlich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trädesvis under hans ledning bildades 1829
det bolag, som upprättade den efter F:s plan
stiftade, på sin tid ryktbara Hillska skolan
(se d. o.). På äldre dagar utbytte F. pennan
mot penseln och tillbragte sina sista år
i Italien, för idkande af konststudier. -
F. författade en mängd uppsatser i tidningar
och i broschyrform. Bland hans särskildt
utgifna skrifter märkas Förslag till lag för
offentliga bolagsbanker. Lagstiftande makten vid
1834 års riksdag vördsamt tillegnadt
(1834),
Försök till utveckling af rationella grunder
för Sveriges penningeväsende, jemte ett till
riksens ständer ingifvet kontraförslag till
lag för provincialbanker
(1840), Des différends
entré les nations civilisées et de leurs causes

(1842), Korta uppsatser rörande penningeväsende
och banksystem
(1844), Hvad är att göra? eller
rådplägningar om rätt och reform
(tillsammans
med J. D. Ahlberg, 1843), Upplysningar och
förklaringar - nolens volens
(1843-44), Lettre
d m. Thiers sur la présidence de la république
et les crises financiére et politique
(1848),
Essai sur les principes fondamentaux d’économie
politique se rapportant aux systëmes monétaires
des pays de haute civilisation, où est entré
l’usage du papier-monnaie de banqne
(1855),
Sketch of a plan for the reform of the laws
and regulations respecting money and currency

(s. å.), Omarbetade uppsatser rörande penninge-
och bankväsende jemte grunderna till
ett för Sverige egendomligt system
(s. å.),
Försök till karakteristik af svenska nationen
och dess statsskick
(1856), jämte Fortsatta
försök
etc. 1857, Vördsamt memorial till den
kongl, finanskomitén i Stockholm
, (1859).
1. H.B-n. 3. (S. C.)

Frölich, Lorens, dansk
målare, f. 25 okt. 1820 i Köpenhamn, utbildade
sig under Rörbye och K. V. Eckersberg. 1840
reste han hemifrån och var under 33 år mestadels
bosatt utomlands. Först vistades han i München
och Dresden, tog intryck af de romantiske
målarna och tecknarna: Führich, Ludwig Richter,
Bendemann. Så vistades han i Italien 1846- 51
och uppehöll sig sedan i 22 år hufvudsakligen
i Paris. I sina yngre år uppträdde han med
förkärlek som djurmålare, redan hans första
försök väckte stor uppmärksamhet. I utlandet
egnade han sig åt historiemåleriet, och 1856-58,
då han vistades i hemlandet, utförde han två
stora bilder i öfverappellationsrättens sal i
Flensborg: Valdemar II stadfäster jylländska
lagen och Fredrik IV mottager slesvigarnas
hyllning
. 1858 fullbordade han äfven två
kartonger till börssalen i Köpenhamn - han fick
ej utföra dem i målning. Sitt största rykte vann
dock F. som tecknare, illustratör och etsare. Han
har raderat en mängd större och mindre blad,
af hvilka må nämnas Amor- och Psyche-sviten, De
två kyrktornen
, Drottning Dagmars visa, tecknade
bilder till Hero och Leander, Skämtet i Utgård,
till bibeln och till Fabricius’ Danmarks
historia
. I Paris tecknade F., för skärning i
trä, ett par tusen bilder ur barnlifvet, hvilka utgåfvos
i Danmark, Frankrike och England samt vunno
storartad framgång och blifvit snart sagdt
världsberömda. Sedan 1873 är F. bosatt i
Danmark. Där utförde han 1882 i Frederiksborgs
slott takmålningen Gefion plöjer Själland ut
ur Sverige
och sedermera frisen Danskarnas
vikingatåg
. Till Köpenhamns nya rådhus
utförde han kompositionen Ägirs döttrar,
i porslinsmålning uppsatt i vestibulen,
och gjorde ritningar till gobelänger för
rådhussalen. Mest har han dock varit upptagen af
teckning och radering. Han afslutade 1883 det
stora verket Nordens gudar (30 raderingar),
lämnade teckningar till den äldre Eddans
gudasånger
, till Aage och Elsa, till fem af
Ovidius’ metamorfoser och till böcker och
tidskrifter. Hans välkända illustrationer
till en del af Anderens sagor tillhöra hans
Paristid. F. har ock målat porträtt, genrer ur
hvardagslifvet (Dagen efter den lilles födelse
m. fl.) och från gångna tider (Holberg bevistar
en teaterrepetition
, Konstmuseet), fantasier
som Backantisk dans och Satyrfamilj, äfven på
gamla dagar en altartafla, Herdarnas tillbedjan
(i Hellerups kyrka). Fantasi och linjekänsla
äro utmärkande för F:s konst. Hans teckning kan
sakna storhet och karaktär, och som kolorist är
han föga personlig. Men hans kompositionssätt
är hans eget, hans storartade sätt att
behandla det ornamentala, hans outtömliga
uppfinningsförmåga. F. blef medlem af danska
konstakademien 1877 och professor 1890, har
fått många andra utmärkelser och är en af de
mest populäre bland danska konstnärer. Till hans
80-årsdag 1900 utkom en af Pietro Krohn utarbetad
Fortegnelse över Frölichs illustrationer og
raderinger
. F. är representerad i Stockholms
nationalmuseum af teckningar och etsningar.
G-g N.

Frölichs redutt, ett försvarsverk utanför
Kristiansstens fästning vid Trondhjem, byggdt
i slutet af 1600-talet och slopadt 1816.
L. W.-son M.

Fröllinge, gods i Getinge socken, Hallands
län, omfattande 6 1/8 mtl inom denna samt
1 15/16 mtl i Refvinge socken. Sammanlagda
taxeringsvärdet 1906 var 331,900 kr. Själfva
hufvudgården eller säteriet är bildad genom
sammanslagning af hemmanen F. och Dal och
skall ha fått säterifrihet 1623, då den egdes
af Holger Rosencrantz. F. n. (1908) eges godset
af frih. R. Hermelin.

Frölunda, socknar. Se Västra Frölunda och Östra
Frölunda
.

Fröman, Nils August, justitieombudsman, f. 27
mars 1816 på Tyfors bruk i Säfsnäs i Dalarna,
d. 14 aug. 1888 å Rörsundsvik på Värmdön,
blef student i Uppsala 1836, aflade där 1843
juris kandidatexamen och speciminerade 1844
för en adjunktur i juridiska fakulteten. 1845
inträdde F. i tjänstgöring i hufvudstadens
rättegångsverk, var 1847 -48 notarie i
bondeståndet, blef i mars 1848 sekreterare i
justitieombudsmansexpeditionen, var vid 1859-60
års riksdag bondeståndets sekreterare och valdes
då till suppleant för justitieombudsmannen
Wester. I följd af dennes plötsliga frånfälle
inträdde han aug. 1861 i utöfvandet af ämbetet,
hvilket han, oafbrutet omvald, innehade till
aug. 1884, då han afsade sig uppdraget. Samma års
riksdag hade som en gärd åt hans skicklighet och
samvetsgrannhet tillerkänt honom hela lönen i
pension. 1867-82 representerade F. Kopparbergs
län i Första kammaren. Han var förste led. i
kommittén för


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free