- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
79-80

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frösö skans ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

Fucinosjön-Fuerteventura

80

sambladigt, fyrflikadt, kronan vanligen
fyrbladig,

sittande i fodrets svalg, fruktämnet
undersittande.

Af fuksior odlas många arter och ännu flera
varieteter eller hybrider (F. hybrida) som
prydnadsväxter. (De äro bland de vanligaste
och mest omtyckta bland sådana.) Deras ymniga,
i vackra färger på mångfaldigt sätt växlande
blommor, den lätthet, hvarmed de trifvas och
förökas, m. fl. orsaker ha bidragit till denna
kultur. De odlas såsom krukväxter inomhus, men
utflyttas ofta om sommaren på kalljord, i hvilket
fall de flesta arterna trifvas bättre. De arter,
SOni hos OSS van-

Blommande grenar af Fuchsia ügast odlas,
äro F.

globosa (A) och F. gracilis (J5). °

l o. 2 deras blommor i genom-

skärning.

,]p OG

af ai

längst odlade, /’. corymbiflora, en af de
praktfullaste inom släktet, F. Julgens,
med ätliga bär, kanske den vackraste arten,
F. globosa (se fig.), F. macrantha, som har de
största blommorna, F. procumbens, ampelväxt
från Australien med stora bär, F. gracilis
(se fig.), F. serratifolia, F. splendens. -
Släktet är uppkalladt efter L. Fuchs.
Ldt. (G. L-m.)

Fucinosjön [fotjinå-]. Se C el a n o.

Fuck., vid växtnamn förkortning för tyske
botanisten Leopold Fuckel, f. 1821, d. 1876,
hvilken inlade förtjänst om svamparnas kännedom
och författade bl. a. Symbolæ mycologicæ
(1869-75).

Fuckel [fo’kk-], Leopold, tysk botanist. Se Fuck.

Fucoideæ, Fukoidéer, Brunalger, bot. Se P hæ o
p h y c e æ.

Fucoldes Brongn., paleobot., benämning
på de iossila alger, som närmast anses
motsvara nutidens fukacéer. Flera af dem
torde emellertid vara af tvifvelaktig natur.
A. G. N.

FucõS (Fukõs), kem., en sockerart, C6H1205,
hörande till metylpentoserna, som bildas
vid hydrolvs af en i hafstång (Fucus)
förekommande cellulosaart, f u c o s a n.
H. E.

FOCUS, bot., algsläkte af fam. Fucaceæ. Vid
Sveriges kuster förekomma 3 arter, af hvilka
bl åstången, F. vesiculosus (se fig.), är
allmännast. växande vid hela kusten från
norska gränsen till södra delen af Bottniska
viken. Bålen är platt, hel-kantad och upprepadt
gaffelgrenig, med oftast parvis sittande
luftblåsor nedanför förgreningarna. Blåstången
(se vidare d. o.) är dioik. Sågtången,
F. serratus, förekommer på något djupare
vatten än den föregående och går ej så långt
mot n. i Östersjön. Dess bål, som är sågtandad
och saknar luftblåsor, har bredare grenar än
blåstången. Tångarterna uppkastas ofta i stora
massor på stränderna, ruttna lätt och utgöra
flerstädes i södra Sverige ett

Fucus vesiculoaus. l luft bläsor, /
fortplantningsorgan.

viktigt gödslingsämne för de sandiga åkrarna. De
äro ock ett ypperligt medel att binda och gödsla
flygsandsfält för skogsodling. - Extrakt af
F. vesiculosus har medicinsk användning. Från
bal-neoteknisk synpunkt spelar tången en viktig
roll vid hafskurortcr, där tillgång på blåstång
finnes. Den begagnas då som friktionsmedel vid
varma bad och vid halfbad. Den gifver dessa bad
ett stort behag och ersätter begagnandet af
badbor-står. Tången för med sig en del slem,
som förlänar gnidningen en stor mjukhet. I de
tider, då man trodde, att badets mineraliska
beståndsdelar kunde genomtränga huden, begagnades
på många ställen s. k. tånglutsbad. Därvid
tillgick så, att tången kokades med saltvatten
och jämte en tillsats af s. k. kreuznachlut eller
en blandning af koksalt och klorkalcium blandades
i badet. Dylika bad förordnades åt skrofulösa
patienter; de begagnas ej mera i Sverige,
men i Norge både i Larvik och i Sandefjord.
G. L-m. Ln.

Fudder [fa’da], eng., en vikt. Se F o d d e r.

Fuder [föder], tyskt rymdmått. Se Foder.

Fuë. Se F u a.

Fuëgo, Volcan de F., rerksam vulkan i
centralamerikanska republiken Guatemala. 3,835 m.

Fuente [fuä’ntc], plur. fuentes, sp., "källa",
ingår i benämningen på ett antal spanska orter,
företrädesvis badorter, af hvilka må nämnas:

1. F. A lam o, stad i prov. Murcia,
15 km. n. v. om Gartagena. 9,969
inv. (1900). Badort.

- 2. F. de Cantos [ka’ntås], stad
i prov. Badajoz, vid foten af Sierra Morena.
8,507 inv. (1900). I trakten finnas
koppargrufvor. - 3. F. del M a e s t r
e, stad i prov. Badajoz, nära Guada-jira.
6,934 inv. (1900). - 4. Fuenteovejuna
[-vechu’na], stad i prov. Cõrdoba, i öfversta
ändan af Guadiatos dal. 11,777 inv. (1900).
Mineralkälla.

- 5. F u e n t e r r a b i’a (af lat. Fons
rapidus, fr. Fontarabie), stad i prov.
Guipüzcoa, vid vänstra stranden af Bidassoa,
nära dess mynning, midtemot franska köpingen
Hendaye. 4,345 inv. (1900). Hafsbad
(i den moderna förstaden La Magdalena). Fiske.
Det var fordom gränsfästning mot Frankrike.

- 6. Fuentes de Andalucia, stad i
prov. Sevilla, vid järnvägen mellan Cõrdoba och
Marchena. 6,799 inv. (1900).

Fueros [fuä’rås], sp. (plur. af fuero, af
lat. forum, jfr d. o.), i Spanien benämning
på lagböcker och samlingar af rättssedvänjor,
äfven på städernas frihetsbref. Mest bekanta
äro baskernas fueros. Se Basker, sp. 1036-37.

Fuerteventura [fuärteväntu’ra], F o r t
a v e a-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:19:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbi/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free